Köpeskilling i utländsk valuta vid kapitalvinstberäkning

Fråga:

Varför ska anskaffningsutgift för en tillgång som betalats i utländsk valuta räknas om till svenska kronor efter kursen vid förvärvet?

Svar:

När man köper en tillgång utgörs anskaffningsutgiften av värdet av det man betalade i ersättning. Värderingen ska göras vid den tidpunkt man har utgiften.

Har man köpt tillgången med utländsk valuta har man bytt den utländska valutan mot tillgången. Anskaffningsutgift blir därför värdet av den utländska valuta man använt som betalning. I Sverige sker beskattningen i svenska kronor och betald anskaffningsutgift ska därför värderas i svenska kronor vid den tidpunkt man hade utgiften, dvs. när förvärvet gjordes.

För fordringar behandlas frågan i prop. 1990/91:54 s. 208: "Det utlånade beloppet eller det belopp som erlades när fordringen förvärvades, omräknat i svenska kronor vid den tidpunkt då fordringen uppkom blir en avdragspost. Som intäktspost redovisas det belopp som gäldenären återbetalat eller det belopp som erhölls när fordringen överläts omräknat i svenska kronor vid betalningstillfället resp. avyttringstillfället."

När det gäller andra tillgångar, t.ex. aktier eller fastigheter, gäller samma sak. Det belopp i utländsk valuta som betalades när en tillgång köptes, omräknat i svenska kronor vid den tidpunkt då köpet skedde, blir en avdragspost. Som intäkt redovisas värdet i svenska kronor av den ersättning som erhålls då tillgången säljs.

Av 44 kap. 16 § IL framgår också att om ersättning vid försäljningen erhålls i utländsk valuta och denna växlas till svenska kronor inom trettio dagar ska kursen på växlingsdagen användas för beräkningen av värdet på ersättningen. Man räknar således i detta fall samman vinst/förlust på den sålda tillgången och på den erhållna valutan och beskattar den enligt reglerna för den sålda tillgången.

Se Kammarrätten i Göteborgs dom den 2 november 1999, mål nr 3741/3742 -1999, Kammarrätten i Stockholms dom den 10 april 2006, mål nr 2926-05 och RÅ 1987 ref. 14.