OBS: Detta är utgåva 2019.8. Visa senaste utgåvan.

Den preliminära inkomstdeklarationen är ett underlag för att bestämma den debiterade preliminära skatten. Den som ansöker om F-skatt, eller redan har F-skatt eller SA-skatt och beräknar få ökad inkomst, ska lämna en preliminär inkomstdeklaration.

Syftet med den preliminära inkomstdeklarationen

När preliminär skatt ska betalas enligt särskild debitering, antingen som F-skatt eller som SA-skatt, behövs ett underlag för att bestämma hur stor debiteringen ska vara.

För att debiteringen, tillsammans med eventuellt skatteavdrag, ska bli så nära beskattningsårets slutliga skatt som möjligt behöver skattebetalaren lämna uppgifter på de inkomster som hen beräknar ha under beskattningsåret.

Uppgifterna som ska ligga till grund för beräknad debiterad preliminär skatt ska lämnas i ett fastställt formulär (38 kap. 1 § SFL). Skatteverket har tagit fram blanketter för preliminär inkomstdeklaration Det finns också en e-tjänst ”Preliminär inkomstdeklaration” på Skatteverkets hemsida. Uppgifterna på blanketterna eller via e-tjänsten blir underlag för beslutet om hur stor den debiterade preliminära skatten ska vara (28 kap. 1 § SFL).

Vem ska lämna en preliminär inkomstdeklaration?

Den som ansöker om F-skatt, eller redan har F-skatt eller SA-skatt och beräknar få ökad inkomst, ska lämna en preliminär inkomstdeklaration.

Den som ansöker om F-skatt

Den som ansöker om godkännande för F-skatt är skyldig att lämna en preliminär inkomstdeklaration (28 kap. 2 § SFL).

De som redan har F-skatt eller SA-skatt

Den som redan är godkänd för F-skatt eller har särskild A-skatt ska lämna en preliminär inkomstdeklaration om

  • resultatet ökar
  • räkenskapsåret ändras.

Den preliminära inkomstdeklarationen ska lämnas oberoende av om ändringen skett före eller under beskattningsåret (28 kap. 3 och 4 §§ SFL).

En preliminär inkomstdeklaration får även lämnas i andra fall än som avses i 2–4§§ (28 kap. 5 § SFL).

Ökat resultat

En skattebetalare ska lämna en preliminär inkomstdeklaration om den slutliga skatten för beskattningsåret beräknas överstiga skatten, respektive den debiterade skatten, för föregående år. Det krävs dock att skillnaden är betydande med hänsyn till skattebetalarens förhållanden (prop. 2010/11:165 s. 813).

Skattebetalaren behöver inte ta fram något särskilt prognosunderlag enbart för att bedöma om hen är skyldig att lämna en deklaration (prop. 1996/97:100 s. 404). Hen skulle dock kunna märka att vinsten kommer att skilja sig mycket i förhållande till underlaget för debiteringen av andra orsaker. Det kan exempelvis vara oväntat stora inkomster, en framtagen delrapport eller prognos eller någon annan anledning.

Vid bedömning om det är en betydande skillnad enligt 28 kap. 3 och 4 §§ SFL ska riktlinjen vara att skillnaden mellan beskattningsårens slutliga skatter bör vara omkring 30 procent av den preliminära skatten, dock lägst ett prisbasbelopp (prop. 2010/11:165 s. 813).

Ändrat räkenskapsår

En skattebetalare ska lämna in en preliminär inkomstdeklaration om räkenskapsåret har lagts om enligt 3 kap. 6 § bokföringslagen utan Skatteverkets tillstånd. Anledningen till att man måste lämna en ny preliminär deklaration vid dessa tillfällen är att Skatteverket inte känner till ändringen. Om inte den debiterade preliminära skatten ändras skulle den vara beräknad på fel beskattningsår och därmed inte möta upp den slutliga skatten för rätt beskattningsår.

Tidpunkt för att lämna preliminär inkomstdeklaration

När den debiterade preliminärskatten grundas på den senaste slutliga skatten innebär det att tillfälliga inkomster, t.ex. reavinst vid försäljning av en fastighet, ingår i den preliminärskatt som ska betalas. Det kan medföra att den debiterade preliminärskatten blir för hög. För att undvika detta ska skattebetalaren lämna in en preliminär inkomstdeklaration. För att Skatteverket ska kunna ta hänsyn till uppgifterna i deklarationen bör den preliminära inkomstdeklarationen lämnas några månader innan beskattningsårets början, dock senast en månad före beskattningsårets början (28 kap. 3 § andra stycket SFL).

För fysiska personer och dödsbon är beskattningsåret samma år som kalenderåret.

För andra juridiska personer än dödsbon är det egentliga beskattningsåret samma som räkenskapsåret.

Att ha särskilda regler för att bl.a. lämna inkomstdeklaration och för att skicka ut besked om slutlig skatt för tolv olika beskattningsår innebär att skatteförfarandet blir komplicerat för såväl Skatteverket som skattebetalarna (prop. 2010/11:165 s. 702). Reglerna har därför utformats så att vid tillämpningen av vissa bestämmelser i SFL anses med beskattningsår i stället det beskattningsår som går ut närmast efter det egentliga beskattningsåret (3 kap. 5 § SFL). Följande beskattningsår är då godkända:

  • 1 januari t.o.m. 31 december
  • 1 maj t.o.m. 30 april
  • 1 juli t.o.m. 30 juni
  • 1 september t.o.m. 31 augusti.

Vid uppkommen deklarationsskyldighet under beskattningsåret

Om deklarationsskyldigheten uppkommer under beskattningsåret ska den preliminära inkomstdeklarationen ha kommit in till Skatteverket inom 14 dagar efter detta tillfälle. När mindre än en månad återstår av beskattningsåret behöver deklaration dock inte lämnas (28 kap. 4 § andra stycket SFL).

Vid omprövning

Skattebetalaren kan lämna en ny preliminär inkomstdeklaration utan att vara skyldig till det när den debiterade preliminära skatten bör ändras. Det handlar då oftast om att hen anser att den debiterade preliminära skatten är för hög (28 kap. 5 § SFL).

Oriktig uppgift i den preliminära inkomstdeklarationen

En skattebetalare kan dömas för skattebrott enligt skattebrottslagen, om hen med uppsåt lämnar en oriktig uppgift i en preliminär inkomstdeklaration. Det kan bli aktuellt om den oriktiga uppgiften leder till att för låg skatt debiterats.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 1996/97:100 Ett nytt system för skattebetalningar, m.m. kap. 12–29 [1]
  • Proposition 2010/11:165 Skatteförfarandet del 2 [1] [2] [3]

Övrigt

  • Prisbasbelopp på Statistiska centralbyrån [1]