Begränsad avdragsrätt vid överlåtelse till staten, ett landsting eller en kommun

Begränsad avdragsrätt då skulder tas över av staten, ett landsting eller en kommun

Syftet med bestämmelserna är att ett aktiebolag eller en ekonomisk förening inte ska få avdrag för underskott som motsvaras av skulder som, direkt eller indirekt, har tagits över av staten, ett landsting eller en kommun. Bestämmelserna infördes då staten tog över Kockum AB:s varvsrörelse och brukar kallas lex Kockum.

Huvudsakliga delen av näringsverksamheten eller tillgångarna överlåts

Om ett aktiebolag eller en ekonomisk förening överlåter den huvudsakliga delen av sin näringsverksamhet eller sina tillgångar till staten, ett landsting eller en kommun, begränsas rätten till avdrag för underskott. Detsamma gäller om överlåtelsen sker till ett bolag som till övervägande del innehas, direkt eller indirekt, av staten, ett landsting eller en kommun (14 kap. 17 § första stycket IL).

Vad är den huvudsakliga delen av verksamheten?

Av lagtexten framgår att man när man bedömer om det är den huvudsakliga delen som överlåts, ska ta hänsyn till hela näringsverksamheten som bolaget eller föreningen bedrivit vid beskattningsårets ingång, förhållandena efter överlåtelsen och till verksamhetens allmänna art och inriktning (14 kap. 17 § tredje stycket IL).

Skatteutskottet uttalar i sitt betänkande att tillgångarnas värde har mindre betydelse för bedömningen i dessa fall, eftersom det kan vara fråga om ett förlustföretag med ett faktiskt negativt värde. Frågan kan därför inte avgöras genom en exakt beräkning, utan får bedömas med hänsyn till hela den verksamhet som bolaget bedrivit och till en allmän bedömning av verksamhetens omfattning, allmänna art och inriktning (SkU 1979/80:13 s. 14).

Vilka underskott begränsas?

Underskott som har uppkommit före eller i samband med överlåtelsen får inte dras av mot inkomster i företaget som uppkommer efter överlåtelsen.

Underskott under överlåtelseåret

För att man ska kunna avgöra om det har uppstått ett underskott fram till överlåtelsetidpunkten under det beskattningsår som överlåtelsen sker, ska företaget beräkna resultatet som om ett beskattningsår hade avslutats vid överlåtelsetidpunkten. När man gör denna beräkning får man inte ta upp de tillgångar som finns kvar efter överlåtelsen till ett högre värde än marknadsvärdet. Om det blir ett underskott vid beräkningen anses resultatet vara noll och återstående del av beskattningsåret behandlas som ett särskilt beskattningsår. Detta innebär att ett underskott under beskattningsåret fram till överlåtelsetidpunkten inte får dras av (14 kap. 18 § första och andra stycket IL).

Underskott från tidigare år

Om aktiebolaget eller den ekonomiska föreningen har ett underskott från tidigare beskattningsår som de inte har kunnat dra av än p.g.a. reglerna i 40 kap. IL, får de inte dra av det underskottet senare än det beskattningsår då överlåtelsen sker, d.v.s. rätten att rulla underskottet och dra av det ett senare år faller bort (14 kap. 18 § tredje stycket IL).

I vilka fall gör man undantag från regeln?

Man ska inte tillämpa avdragsbegränsningen om överlåtelsen sker inom en svensk koncern eller om överlåtelsen framstår som ett normalt led i det överlåtande företagets verksamhet (14 kap. 17 § andra stycket IL).