Gå till innehåll Gå till huvudmeny Gå till sidomeny

OBS: Detta är utgåva 2020.13. Visa senaste utgåvan.

Rättslig vägledning

När det finns synnerliga skäl får Skatteverket medge befrielse från betalningsskyldighet för den som inte gjort skatteavdrag enligt 59 kap. 2 § SFL och från skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt eller punktskatt. Skatteverket får då även befria från förseningsavgift, skattetillägg och ränta.

Uppdaterat denna sida

Innehållsförteckning

När kan befrielse beviljas?

Skatteverket kan bevilja befrielse från skatt eller avgift om det finns synnerliga skäl (60 kap. 1 § SFL). Av förarbetena till bestämmelsen framgår att befrielsen gäller betalningsskyldigheten (prop. 2010/11:165 s. 1011–1012).

Från vilka skatter och avgifter kan befrielse beviljas?

Skatteverket får bevilja befrielse från skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt eller punktskatt.

Med arbetsgivaravgifter menar man arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. SAL, skatt enligt 1 § SLFL och avgift enligt 1 § LAL.

Befrielse för den som betalt ersättning utan att göra skatteavdrag

Skatteverket får befria den som har betalt ut ersättning utan att göra skatteavdrag enligt 59 kap. 2 § SFL från betalningsskyldigheten.

Den som har gjort skatteavdrag men inte har betalat in den avdragna skatten eller avgiften kan däremot inte befrias från betalningsskyldigheten.

Vad kan räknas som synnerliga skäl?

Om en arbetsgivare inte har uppfattat sig som arbetsgivare och har haft starka skäl för det kan befrielse i vissa fall medges (prop. 1996/97:100 s. 604).

Nytt: 2020-10-05

Skatteverket anser att befrielse från betalningsskyldighet för uttagsbeskattning av mervärdesskatt kan ske i vissa mycket speciella fall med anledning av corona. Det gäller den som till vissa godkända gåvomottagare, inklusive Socialstyrelsen, MSB och länsstyrelserna, skänkt skyddsutrustning, handsprit och material för provtagning för att bistå under den akuta kris som spridningen av corona medfört för människors liv och hälsa. Varorna ska ha skänkts under perioden mars 2020 till och med september 2020.

Nytt: 2020-07-01

Skatteverket anser att befrielse från betalningsskyldigheten för uttagsbeskattning av mervärdesskatt kan ske i vissa mycket speciella fall med anledning av corona. Det gäller den som skänkt skyddsutrustning, handsprit och material för provtagning för att bistå under den akuta kris som spridningen av corona medfört för människors liv och hälsa.

Vad räknas inte som synnerliga skäl?

Att en arbetsgivare har svårigheter att betala den avdragna skatten är till exempel inte ett synnerligt skäl som kan leda till befrielse.

Regeringen har i ett ärende från 2004 funnit att det inte funnits synnerliga skäl för befrielse där sökanden anfört att han fått felaktig information från Skatteverket om hur mervärdesskatten vid import skulle redovisas. Regeringen kom till samma slutsats i ett ärende från 2005 där mervädesskatteskulden hade sin grund i den skattskyldigas f.d. makes brottsliga verksamhet som den skattskyldiga inte känt till eller deltagit i.

Befrielse från förseningsavgift, skattetillägg och ränta

Endast om Skatteverket beslutar om befrielse får Skatteverket även bevilja befrielse från förseningsavgift, skattetillägg och/eller ränta.

Vem får besluta om befrielse?

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får besluta om befrielse (60 kap. 1 § SFL). Att det är Skatteverket som ska fatta beslut om befrielse framgår av SFF (13 kap. 12 § SFF).

Tidigare:

Enligt Skatteverkets arbetsordning ska sådana beslut fattas av Skatteverkets rättsavdelning.

Nytt: 2020-07-01

Hänvisningar till Skatteverkets arbetsordning har i stället flyttats till Skatteverkets arbetsbeskrivning.

Nytt: 2020-07-01

De ordinära rättsmedlen ska i princip användas först

Med hänsyn till att beslut om befrielse från betalningsskyldighet överklagas till regeringen, att regeringens beslut inte kan överklagas och att det krävs synnerliga skäl för befrielse ska de ordinära rättsmedlen – omprövning och överklagande - i princip först användas. Om skatte- eller avgiftsfrågan fortfarande kan prövas av domstol bör alltså den betalningsskyldiga först begära omprövning eller överklaga det aktuella beslutet.

Det kan dock finnas fall då man redan på förhand kan konstatera att gällande rätt inte är tvistig och att en prövning av sakfrågan inte kan leda till en ny bedömning, och att det därför inte är meningsfullt att genom en begäran om omprövning eller ett överklagande försöka få till stånd en ändring. I en sådan situation anser Skatteverket att befrielse kan medges från betalningsskyldigheten om det finns synnerliga skäl trots att sakfrågan inte vunnit laga kraft (Skatteverkets ställningstagande Befrielse från betalningsskyldigheten för uttagsbeskattning av mervärdesskatt med anledning av corona).

Nytt: 2020-10-05

Länken är uppdaterad.

Tidigare:

Extraordinärt rättsmedel

Befrielse från betalningsskyldighet från skatt och avgift när det finns synnerliga skäl är ett s.k. extraordinärt rättsmedel. Det betyder att de ordinära rättsmedlen – omprövning och överklagande – först måste användas innan Skatteverket kan pröva en ansökan om befrielse på grund av synnerliga skäl. Om skattefrågan fortfarande kan prövas av domstol bör inte ansökan prövas av Skatteverket.

Till vilken instans överklagas beslut om befrielse?

Ett beslut om befrielse överklagas hos regeringen och inte hos allmän förvaltningsdomstol, vilket är fallet för övriga överklagbara beslut enligt SFL (67 kap. 6 § SFL).

Nytt: 2020-10-12

Skatteförfarandelagens bestämmelser om handläggning ska tillämpas vid befrielse från betalningsskyldighet

Skatteverket anser att skatteförfarandelagens bestämmelser ska tillämpas på handläggning av ärenden om befrielse från betalningsskyldighet enligt 60 kap. 1 § SFL.

Att SFL:s bestämmelser ska tillämpas innebär bl.a. att bestämmelserna om utredningsskyldighet och kommunikation i 40 kap. SFL blir tillämpliga. Skatteverket ska se till att ärendena blir tillräckligt utredda. Inför ett bifallsbeslut behövs inte någon kommunicering med sökanden. Om Skatteverket däremot avser att avslå ansökan ska ett förslag till beslut skickas till sökanden för tillfälle till yttrande innan Skatteverket avslår ansökan, om det inte är uppenbart obehövligt (40 kap. 1 och 2 §§ SFL).

Att SFL:s bestämmelser ska tillämpas innebär vidare att den som ett beslut om befrielse från betalningsskyldighet gäller kan begära omprövning eller överklaga beslutet senast det sjätte året efter utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut (sexårsfristen). En begäran om omprövning hanteras enligt 66 kap. SFL. Ett överklagande hanteras enligt 67 kap. SFL, vilket innebär att s.k. obligatorisk omprövning ska ske innan överklagandet överlämnas till regeringen (67 kap. 20 § SFL).

Att SFL:s bestämmelser ska tillämpas innebär också att Skatteverket kan ompröva ett beslut om befrielse från betalningsskyldighet till nackdel för den som beslutet gäller inom tvåårsfristen.

Skatteverket anser att det inte är möjligt att efterbeskatta på grund av att en felaktig uppgift har lämnats i ett ärende om befrielse från betalningsskyldighet. Det finns inte heller förutsättning för att ta ut skattetillägg på grund av att en felaktig uppgift har lämnats i ett sådant ärende.

Skatteverket anser att kravet på omprövning av en särskilt kvalificerad beslutsfattare inte gäller vid omprövning av beslut om befrielse från betalningsskyldighet.

Tidigare:

Nytt: 2020-07-01

Skatteförfarandelagens bestämmelser om handläggning ska tillämpas

Skatteförfarandelagens bestämmelser ska tillämpas på handläggning av befrielseärenden enligt 60 kap. 1 § SFL.

Det innebär bl.a. att bestämmelserna om kommunikation i 40 kap. SFL ska tillämpas. Inför ett bifallsbeslut bedöms någon kommunicering med sökanden inte behövas. Om Skatteverket däremot avser att avslå ansökan ska ett förslag till beslut skickas till sökanden för yttrande innan Skatteverket avslår ansökan, om det inte är uppenbart obehövligt (40 kap. 2 § SFL). Kommunikation kan även behöva ske om uppgift har tillförts ärendet av annan än den som ärendet gäller (40 kap. 3 § SFL).

Den som ansökt om befrielse kan begära omprövning eller överklaga beslutet senast det sjätte året efter utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut (66 kap. 7 § och 67 kap. 12 SFL).

Kravet på omprövning av en särskilt kvalificerad beslutsfattare i 66 kap. 5 § SFL gäller inte vid omprövning av beslut om befrielse från betalningsskyldighet. Omprövningen behöver därför i dessa situationer inte göras av en särskilt kvalificerad beslutsfattare.

Skatteverket kan på eget initiativ ompröva ett beslut om befrielse från betalningsskyldighet till nackdel inom tvåårsfristen (66 kap. 21 § SFL).

Överklagande hanteras enligt 67 kap. SFL, vilket betyder att obligatorisk omprövning ska ske innan överklagandet överlämnas till regeringen (67 kap. 20 § SFL).

Tidigare:

Hur lång är tiden för överklagande?

Ett beslut om befrielse från skatt eller avgift på grund av synnerliga skäl ska överklagas senast tre veckor från dagen för beslutet.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

  • Lag (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster [1]
  • Lag (1994:1920) om allmän löneavgift [1]
  • Skatteförfarandeförordning (2011:1261) [1]
  • Skatteförfarandelag (2011:1244) [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8] [9] [10] [11] [12] [13]
  • Socialavgiftslag (2000:980) [1]

Propositioner

  • Proposition 1996/97:100 Ett nytt system för skattebetalningar, m.m. kap. 30 [1]
  • Proposition 2010/11:165 Skatteförfarandet del 2 [1]

Ställningstaganden

  • Befrielse från betalningsskyldigheten för uttagsbeskattning av mervärdesskatt med anledning av corona [1] [2]
  • Befrielse från betalningsskyldigheten för uttagsbeskattning av mervärdesskatt med anledning av corona [1]
  • Skatteförfarandelagens bestämmelser ska tillämpas på handläggning av ärenden om befrielse från betalningsskyldig­het enligt 60 kap. 1 § skatteförfarandelagen [1] [2] [3]

Referenser inom skattebetalning & borgenärsarbete

Tillsammans gör vi samhället möjligt