Krav för att bli godkänd

En sammanfattning av kraven

För att bli godkänd som gåvomottagare och behålla godkännandet krävs att ett antal förutsättningar är uppfyllda. Det finns krav på

• rätt organisationsform: stiftelse, ideell förening eller registrerat trossamfund
• inskränkt skattskyldighet
• godkänt ändamål eller att en sådan verksamhet bedrivs
• användningen av gåvorna
• bokföring eller räkenskaper
• auktoriserad eller godkänd revisor.

Som godkänd gåvomottagare finns också en skyldighet att lämna kontrolluppgifter.

Krav på rätt organisationsform: stiftelse, ideell förening eller registrerat trossamfund

Svenska stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund kan ansöka om att bli godkända gåvomottagare (6 § GML). Detta gäller också varje självständig organisatorisk del av ett trossamfund, t.ex. en församling inom Svenska kyrkan eller inom ett annat samfund.

Ett godkännande gäller enbart för den juridiska person som godkänts som gåvomottagare. Om t.ex. en förening är ansluten till ett riksförbund och vill kunna ta emot gåvor som är grund för skattereduktion måste föreningen själv ansöka om att bli godkänd. Föreningen kan inte hänvisa till riksförbundets godkännande.

Möjligheten att bli godkänd som gåvomottagare gäller enbart för stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund som kan vara inskränkt skattskyldiga enligt de allmänna bestämmelserna i 7 kap. 3 § IL. Möjligheten gäller inte för andra associationsformer som t.ex. aktiebolag eller ekonomiska föreningar oavsett om dessa har särskilda vinsutdelningsbegränsningar eller är av viss ideell karaktär (prop. 2018/19:92 s. 24–25 och prop. 2011/12:1 s. 453).

Krav på inskränkt skattskyldighet

En stiftelse, ideell förening eller registrerat trossamfund som vill bli godkänd gåvomottagare måste uppfylla kraven på inskränkt skattskyldighet enligt de allmänna undantagsbestämmelserna i 7 kap. 3 § IL. Kravet på inskränkt skattskyldighet är tvådelat:

1. Den som ansöker om godkännande ska ha bedömts som inskränkt skattskyldig vid beskattningen året innan ansökan. (Se Beslut om slutlig skatt året innan ansökan nedan.)
2. Det ska vara sannolikt att den sökande kommer att vara inskränkt skattskyldig för viss tid framöver. (Se Prognos för inskränkt skattskyldighet nedan.)

Detta krav är en grundförutsättning för att godkännas och behålla ett godkännande som gåvomottagare.

Vad som sägs i detta avsnitt om krav på inskränkt skattskyldighet gäller också en sökande som bedöms som inskränkt skattskyldig enligt andra lagrum i 7 kap. IL. Samma krav ställs även för en utländsk sökande. Här får bedömningen göras efter hur de skulle ha bedömts enligt svenska bestämmelser.

Förutsättningarna för att bli betraktad som inskränkt skattskyldig enligt de allmänna bestämmelserna för stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund beskrivs i avsnitten om inskränkt skattskyldighet för ideella föreningar och registrerade trossamfund respektive inskränkt skattskyldighet för stiftelser.

Om sökanden bedriver skattepliktig verksamhet

En inskränkt skattskyldig stiftelse, ideell förening eller registrerat trossamfund kan ha inkomst av näringsverksamhet i form av skattepliktig rörelse eller fastighet. Detta är inte något hinder för ett godkännande. Förutsättningen är att den sökande uppfyller kraven på inskränkt skattskyldighet enligt 7 kap. 3 § IL.

Beslut om slutlig skatt året innan ansökan

Ett av kraven för att kunna godkännas som gåvomottagare är att stiftelsen, föreningen eller trossamfundet uppfyller kravet på inskränkt skattskyldighet vid den årliga beskattningen året innan det år ansökan görs. Den inskränkta skattskyldigheten ska grunda sig på de allmänna bestämmelserna i 7 kap. 3 § IL. Detta utgör en form av tröghetsregel och innebär att t.ex. en nystartad organisation inte kan ansöka om godkännande utan får vänta till dess att organisationen i beslut om slutlig skatt godtagits som inskränkt skattskyldig (6 § GML och prop. 2018/19:92 s. 25).

Detsamma gäller också för sådana stiftelser, föreningar och trossamfund som tidigare har beskattats men som nu uppfyller kraven på inskränkt skattskyldighet. De måste ha fått detta prövat och fastställt genom beslut om slutlig skatt året innan ansökan. Detta innebär att om kravet på inskränkt skattskyldighet uppfylls från och med beskattningsår 2019 kan ansökan om godkännande som gåvomottagare tidigast göras år 2021 eftersom beslut om slutlig skatt för beskattningsåret 2019 meddelas först under år 2020.

Befrielse från särskild uppgift

Att en stiftelse, en ideell förening eller ett registrerat trossamfund har beviljats befrielse från att lämna särskild uppgift hindrar inte att dessa kan vara godkända som gåvomottagare.

Prognos för inskränkt skattskyldighet

Förutom kravet på inskränkt skattskyldighet vid beslut om slutlig skatt året innan ansökan ska det också vara sannolikt att stiftelsen, föreningen eller trossamfundet vid de två närmast följande årens beslut om slutlig skatt också kommer att uppfylla detta krav och bli betraktad som inskränkt skattskyldig enligt 7 kap. 3 § IL. Här görs till skillnad från inkomstbeskattningen en bedömning i förväg – en prognos. Förhållandena ska vara sådana att man kan förvänta sig att sökanden kommer att vara inskränkt skattskyldig vid de två kommande besluten om slutlig skatt (prop. 2018/19:92 s. 25).

Bedömningen av om en sökande uppfyller kraven på inskränkt skattskyldighet görs, liksom vid inkomstbeskattningen, med ledning av sökandens hela verksamhet. Kraven i denna del är desamma som vid inkomstbeskattningen.

Andra grunder för undantag från beskattning i 7 kap. IL

Sökande vars skattskyldighet prövas enligt något annat lagrum i 7 kap. IL än de allmänna undantagsbestämmelserna i 3 § kan också godkännas som gåvomottagare. Förutsättningen är att de, om de hade prövats enligt de allmänna undantagsbestämmelserna, hade uppfyllt där ställda krav och godtagits som inskränkt skattskyldiga. Det kan t.ex. gälla en stiftelse som omfattas av undantagsbestämmelserna i 7 kap. 15–17 §§ IL, men som också hade kunnat omfattas av de allmänna undantagsbestämmelserna (7 § GML och prop. 2018/18:92 s. 25).

Utländska motsvarigheter till svenska stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund

En utländsk organisation som motsvarar en svensk stiftelse, ideell förening eller registrerat trossamfund har också möjlighet att godkännas som gåvomottagare (8 § GML). Grunden till detta är att alla restriktioner för kapitalrörelser mellan medlemsstater inom EU samt mellan medlemsstater och tredjeland är förbjudna, se artikel 63.1 i FEUF. Principen om fri rörlighet för kapital återfinns även i artikel 40 i EES-avtalet. Med hänsyn till detta och till ett antal rättsfall ges också en utländsk motsvarighet möjlighet att ansöka om godkännande (prop. 2018/19:92 s. 21 och 27).

Förutsättningen är att den sökande hör hemma i

• en stat inom EES, eller
• en stat med vilken Sverige har ingått
  • ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte, eller
  • ett avtal om informationsutbyte i skatteärenden.

För att kunna godkännas som gåvomottagare ställs motsvarande krav på den utländska sökanden som det ställs på en svensk sökande. För en utländsk stiftelse krävs även att den omfattas av motsvarande krav på registrering som den svenska stiftelselagen ställer på en svensk stiftelse (prop. 2018/19:92 s. 27).

En utländsk sökande måste dessutom, i samband med ansökan, lämna ett skriftligt åtagande om att lämna kontrolluppgifter för de gåvor som de kommer ta emot och som är grund för skattereduktion (8 § tredje stycket GML).

Krav på godkänt ändamål eller att sådan verksamhet bedrivs

För att kunna godkännas måste den sökande ha som ändamål att främja social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning eller bedriva sådan verksamhet. Det är endast dessa två ändamål som är godkända vid skattereduktion för gåva.

Vad som avses med främjande samt ändamålen social hjälpverksamhet och vetenskaplig forskning bedöms på samma sätt som vid bedömningen av skattskyldigheten enligt 7 kap. 4 § inkomstskattelagen IL (prop. 2018/19:91 s. 25). Se sidan Ändamålskravet under Villkor för skattebefrielse.

Det finns inte något krav på att den verksamhet som omfattas av skattereduktion måste vara av viss omfattning. Om den sökande även bedriver annan verksamhet, är det dock viktigt att det går att särskilja den verksamhet som omfattas av skattereduktion från den övriga verksamheten.

Krav på användningen av gåvorna

Det är viktigt att de gåvor som kommer in till gåvomottagaren och som är grund för skattereduktion för givaren också kommer att användas för något av ändamålen social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning. Ytterligare ett krav för att bli godkänd som gåvomottagare är därför att det är sannolikt att den sökande kommer att använda sådana gåvor i enlighet med vad givaren avsett (6 § GML). För att bedöma sannolikheten kan t.ex. omständigheter som den sökandes ledning, organisation, personal och erfarenhet beaktas. Prövningen av organisationens skattskyldighet beror på en helhetsbedömning. Kravet på gåvornas användning är däremot ett instrument för att pröva hur just den delen av verksamheten som avser godkännandet sköts (prop. 2018/19:92 s. 26).

För att behålla godkännandet måste gåvomottagaren använda gåvorna för social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning. Gåvorna får även användas för sådana omkostnader som är nödvändiga för denna verksamhet t.ex. kostnader för insamling av dessa. Samma grundprinciper som gäller för inkomstslaget näringsverksamhet vid inkomstbeskattningen får tillämpas.

Det måste finnas underlag som styrker hur gåvomottagaren har använt de gåvor som har tagits emot och som är grund för skattereduktion. Detta är särskilt viktigt för gåvomottagare som förutom verksamhet som omfattas av skattereduktion också bedriver annan verksamhet, t.ex. om ett trossamfund, vid sidan av den religiösa verksamheten, främjar social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning. Det krävs att det går att göra en självständig prövning av vilka gåvor som kommit in och hur de använts samt vem som är givare.

Krav på bokföringen eller räkenskaperna

Av bokföringen eller räkenskaperna ska det vara möjligt att följa hur organisationen har tagit emot och använt gåvorna (6 § GML). Det ska vara möjligt att se vilka gåvor som har tagits emot, storleken på dessa samt vilka som har skänkt gåvorna. Uppgifterna behövs för att gåvomottagaren ska kunna uppfylla sin skyldighet att lämna kontrolluppgifter som följer av godkännandet som gåvomottagare. Dessutom måste det finnas en tillfredsställande dokumentation som visar att minst så mycket pengar som kommit in i form av gåvor som är grund för skattereduktion också använts till de ändamål för vilka gåvorna varit avsedda. Någon dokumentation av varje enskild gåvas användning inom den verksamhet som omfattas av skattereduktion är däremot inte nödvändig.

Bokföringen eller räkenskaperna måste vara så ordnade att det på ett enkelt och säkert sätt går att ta fram uppgifter om de gåvor som är grund för skattereduktion och användningen av dessa. Om det sker genom att gåvorna bokförs på olika konton eller om det görs via en sidoordnad redovisning är valfritt. Skatteverket kan inte ställa några krav på val av metod. En sidoordnad bokföring kan ge en ökad specifikationsgrad, men det är upp till varje gåvomottagare att ordna ett redovisningssystem som är ändamålsenligt uppbyggt. Det system som har valts ska uppfylla bokföringslagens krav på kontroll och överblick om det finns en bokföringsskyldighet. Hur redovisningssystemet har byggts upp ska framgå av systemdokumentationen.

Krav på auktoriserad eller godkänd revisor

En godkänd gåvomottagare måste ha minst en auktoriserad eller godkänd revisor utsedd för att kunna godkännas (6 § GML). Det ska framgå av ansökan vem eller vilka revisorer som är utsedda. Uppdraget som revisor omfattar hela den verksamhet som bedrivs av den som söker och inte bara den delen som omfattas av skattereduktion.

Skyldighet att lämna kontrolluppgifter för gåvorna

Med godkännandet följer en skyldighet för gåvomottagaren att lämna kontrolluppgifter för alla gåvor som har tagits emot och som är grund för skattereduktion. Det gäller under förutsättning att givaren är känd.