Skatteförfarandelagen listar de uppgifter som ska lämnas. Uppgiftsskyldiga måste dock bara lämna sådana uppgifter de har kännedom om eller tillgång till. Uppgifterna ska lämnas på ett fastställt formulär.
Uppgifter om rapporteringspliktiga arrangemang ska innehålla följande (33 b kap. 16 § SFL):
Nytt: 2020-11-24
Punkterna förklaras mer i detalj under respektive rubrik nedan.
En uppgiftsskyldig ska lämna nödvändiga identifikationsuppgifter, inklusive hemvist, för rådgivare, användare och, när dessa har betydelse för det rapporteringspliktiga arrangemanget, också för personer som är anknutna till användaren (33 b kap. 16 § första stycket 1 SFL). Med nödvändiga identifikationsuppgifter avses (7 kap. 2 b § SFF)
Om uppgifterna avser en fysisk person ska även födelsedatum och födelseort anges.
Med hemvist avses skatterättslig hemvist. Om en person har hemvist i mer än ett land ska alla dessa länder anges (prop. 2019/20:74 s. 214).
Identifikationsuppgifter ska lämnas för både svenska och utländska rådgivare, användare och anknutna personer. Uppgifter om rådgivare respektive användare kan bara lämnas om det finns någon som uppfyller definitionen av respektive begrepp. Ett arrangemang kan genomföras utan inblandning av någon rådgivare. Omvänt behöver det i fråga om s.k. marknadsförbara arrangemang inte finnas någon användare av arrangemanget vid den tidpunkt när inrapportering görs. Uppgifter om användare ska då lämnas senare, jfr 33 b kap. 21 § SFL (prop. 2019/20:74 s. 214).
För de marknadsförbara arrangemangen behöver en rådgivare bara lämna uppgifter om användare som rådgivaren har någon koppling till, och inte användare som har tillhandahållits samma marknadsförbara arrangemang av någon annan rådgivare. Däremot ska uppgifter lämnas om vem som ursprungligen har utformat det marknadsförbara arrangemanget under förutsättning att den uppgiftsskyldiga har kännedom om eller tillgång till den uppgiften. Samma sak gäller andra rådgivare i tidigare led som har bidragit till att den uppgiftsskyldiga rådgivaren kan marknadsföra arrangemanget (prop. 2019/20:74 s. 214).
Uppgifter om personer som är anknutna till användaren ska lämnas om de anknutna personerna har betydelse för det rapporteringspliktiga arrangemanget (prop. 2019/20:74 s. 118). Sådan information ska bara lämnas om den är relevant, d.v.s. om informationen behövs för att Skatteverket, eller en utländsk skattemyndighet, ska kunna göra en korrekt bedömning av arrangemanget och dess konsekvenser (prop. 2019/20:74 s. 214).
Den uppgiftsskyldiga ska lämna uppgift om vilken eller vilka av kännetecknen i 13–25 §§ RAL som gör arrangemanget rapporteringspliktigt (33 b kap. 16 § första stycket 2 SFL).
Det innebär att om arrangemanget träffas av flera kännetecken så ska samtliga kännetecken anges.
Den uppgiftsskyldiga ska lämna en sammanfattning av innehållet i arrangemanget och det namn under vilket arrangemanget är allmänt känt, om det finns ett sådan (33 b kap. 16 § första stycket 3 SFL). Sammanfattningen behöver inte innehålla alla detaljer men den uppgiftsskyldiga ska lämna tillräcklig information om arrangemanget för att Skatteverket och en utländsk skattemyndighet ska förstå hur arrangemanget fungerar. Om det rör sig om komplicerade arrangemang kan det underlätta om den uppgiftsskyldiga lämnar in scheman över bolagsstrukturer, transaktioner m.m. (prop. 2019/20:74 s. 215).
Om det finns ett namn som allmänt används om arrangemanget ska det anges. Ett exempel på ett sådant namn är ”kattrumpa”. Kattrumpa är ett namn som används på en viss typ av fastighetsöverlåtelser (prop. 2019/20:74 s. 93). Med namn på arrangemanget menas därför inte en allmän beskrivning av den genomförda transaktionen, t.ex. ”avyttring av patent”. I många fall finns kanske inte ett namn på arrangemanget som är allmänt känt. Då anger man i stället att ett sådant saknas.
Upplysningarna ska också innehålla en övergripande beskrivning av relevant affärsverksamhet eller relevanta arrangemang (33 b kap. 16 § första stycket 3 SFL).
Både sammanfattningen och den övergripande beskrivningen syftar till att klargöra samma sak, nämligen att beskrivningarna som sådana inte behöver innehålla alla detaljer oavsett relevans, såsom identifikationsuppgifter för varje person som nämns etc. För den övergripande beskrivningen kan det vara tillräckligt att t.ex. beskriva att ett bolag A i land X förvärvar ett bolag B i land Y och bolagsformen hos bolag A och B. Om det är av betydelse för att förstå hur arrangemanget fungerar kan man förutom det nyss sagda även behöva redovisa vilka länder det handlar om och vilka skattesatser som gäller i landet för den inkomst som det är fråga om (prop. 2019/20:74 s. 118).
Sammantaget innebär sammanfattningen och den övergripande beskrivningen att tillräcklig information ska lämnas om de olika stegen i arrangemanget och hur det fungerar. Hur lång och detaljerad sammanfattningen och den övergripande beskrivningen av ett arrangemang behöver vara måste avgöras för varje enskilt arrangemang.
Uppgift ska lämnas om det datum när genomförandet av arrangemanget påbörjades eller när arrangemanget ska genomföras (33 b kap. 16 § första stycket 4 SFL). För tidpunkten om när genomförandet av arrangemanget påbörjades avses den tidpunkten när den aktuella personen påbörjade genomförandet som ska anges. Det saknar betydelse om någon annan som på något sätt medverkar i ett rapporteringspliktigt arrangemang redan har utfört en del av arrangemanget (prop. 2019/20:74 s. 215).
Uppgift ska lämnas om både svenska och utländska nationella bestämmelser som utgör grunden för arrangemanget (33 b kap. 16 § första stycket 5 SFL). Här avses inte bara skatterättsliga bestämmelser. Även bestämmelser i skatteavtal utgör en del av det nationella regelverket, varför uppgift också ska lämnas om sådana bestämmelser (prop. 2019/20:74 s. 215).
Uppgift om värdet av arrangemanget ska lämnas (33 b kap. 16 § första stycket 6 SFL). Med värdet av arrangemanget menas värdet av den eller de transaktioner som ingår i arrangemanget. Det är alltså inte skatteförmånens värde som ska anges. Beroende på hur arrangemanget ser ut kan flera transaktionsvärden behöva anges. Men det är tillräckligt att ange ett värde per enskild transaktion (prop. 2019/20:74 s. 215).
Uppgifterna om transaktionsvärdet får anges i någon annan valuta än svenska kronor. En uppgift ska lämnas om vilken valuta värdet av arrangemanget har angetts i (7 kap. 2 c § SFF).
Uppgifter ska lämnas om den eller de medlemsstater i vilken användaren eller användarna har hemvist och även andra medlemsstater som sannolikt kommer att beröras av arrangemanget ska uppges (33 b kap. 16 § första stycket 7 SFL). Det kan röra sig om t.ex. länder där arrangemanget påverkar beskattningen. Om uppgifter ska lämnas om ett marknadsförbart arrangemang bör uppgifter lämnas om i vilka medlemsstater marknadsföringsåtgärder har vidtagits (prop. 2019/20:74 s. 215).
Nödvändiga identifikationsuppgifter ska lämnas för varje annan person i en medlemsstat, annan än de personer som avses i 33 b kap. 16 § första stycket 1 SFL, som sannolikt kommer att beröras av arrangemanget. Uppgifter ska också lämnas om var sådana personer har hemvist. Om en person har hemvist i mer än en medlemsstat ska alla dessa medlemsstater anges (prop. 2019/20:74 s. 215).
En fysisk person kan inte anses beröras av ett rapporteringspliktigt arrangemang bara genom att personen innehar en anställning eller ett uppdrag för en juridisk person som berörs av arrangemanget. En fysisk person kan anses beröras av ett arrangemang om personen är personligen involverad i arrangemangen såsom t.ex. betalningsmottagare, köpare eller säljare med avseende på någon transaktion som ingår i arrangemanget (prop. 2019/20:74 s. 120).
Myndigheter kan sällan anses vara berörda av ett rapporteringspliktigt arrangemang (prop. 2019/20:74 s. 120).
En bank kan beröras av ett rapporteringspliktigt arrangemang om den agerar för egen räkning inom ramen för arrangemanget. Om banken i stället exempelvis genomför transaktioner åt andra eller lånar ut pengar till andra för att de ska kunna genomföra transaktioner får bedömningen i stället göras om banken ska anses vara rådgivare för det rapporteringspliktiga arrangemanget (prop. 2019/20:74 s. 120).
Om ett referensnummer har tilldelats det rapporteringspliktiga arrangemanget ska den uppgiftsskyldiga lämna uppgift även om detta referensnummer (33 b kap. 16 § andra stycket SFL).
Uppgifter om ett rapporteringspliktigt arrangemang ska bara lämnas i den utsträckning som den uppgiftsskyldige har kännedom om eller tillgång till uppgifterna (33 b kap. 17 § SFL).
Det finns inte någon skyldighet att efterfråga uppgifter eller information för att uppfylla uppgiftsskyldigheten (prop.2019/20:74 s. 123).
Skyldigheten för en rådgivare att lämna uppgifter gäller endast om denne inte är förhindrad att lämna uppgifterna på grund av tystnadsplikten för advokater (33 b kap. 18 § SFL).
Nytt: 2020-11-24
Vilka uppgifter som omfattas av tystnadsplikten får avgöras från fall till fall. Advokatens tystnadsplikt gäller inte om klienten samtycker till att uppgifterna lämnas.
Om rådgivaren är en juridisk person, här en advokatbyrå, kan rådgivaren vara förhindrad att lämna uppgifter på grund av att uppgifterna omfattas av den tystnadsplikt för advokater som gäller för en anställd eller en företrädare för advokatbyrån (prop. 2019/20:74 s. 216).
Uppgifter om rapporteringspliktiga arrangemang ska lämnas enligt ett fastställt formulär (38 kap. 1 § SFL).