OBS: Detta är utgåva 2020.4. Visa senaste utgåvan.

Kronofogden kan rätta en uppgift i sitt register om den är oriktig eller missvisande.

Kronofogden beslutar om rättelse

När överlämnade fordringar registreras i Kronofogdens utsöknings- och indrivningsdatabas är Kronofogden behörig att vidta åtgärder enligt indrivningslagen och utsökningsbalken. Om en uppgift i Kronofogdens databas är oriktig eller missvisande ska Kronofogden besluta om rättelse (3 kap. 3 a § 1 st KFMdbl).

I fråga om personuppgifter finns bestämmelser om rättelse m.m. också i EU:s dataskyddsförordning.

Uppgifter ska ändras på begäran

Kronofogden ska fatta beslut om att en uppgift i myndighetens databas ska rättas om uppgiften är oriktig eller missvisande om den betalningsskyldiga begär det. Besluten fattas av Kronofogdens rättelseteam i Visby.

Kronofogden kan också fatta beslut om rättelse utan en ansökan från den betalningsskyldiga. Det kan t.ex. finnas en begäran från Skatteverket om rättelse (prop. 2007/08:116 s.18 ff).

Uppgifter kan antingen utplånas eller blockeras

Beslut om att en uppgift är oriktig eller missvisande innebär att uppgiften blockeras eller utplånas ur den aktuella databasen samt att kreditupplysningsföretagen informeras om detta (3 kap. 3 a § 2 st KFMdbl). Om uppgiften är felaktig bör den normalt utplånas. Om uppgiften är missvisande bör den oftast blockeras. En utplånad uppgift tas bort helt och hållet från utsöknings- och indrivningsdatabasen. En blockerad uppgift existerar fortfarande men för den gäller total sekretess i utsöknings- och indrivningsdatabasen enligt 34 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen.

Vad innebär det att uppgiften är missvisande?

Uppgiften bedöms som missvisande om den ger en felaktig bild av att den registrerade inte vill eller kan göra rätt för sig. Uppgiften kan anses vara missvisande om den har hamnat i registret av helt andra orsaker än bristande betalningsvilja eller betalningsförmåga. Uppgiften kan till exempel ha hamnat i registret på grund av att en myndighet har gjort fel i samband med skuldens uppkomst eller i samband med att skulden lämnades över till Kronofogden. Prövningen av om uppgifterna är missvisande eller inte ska göras med utgångspunkt av förhållandena vid tidpunkten för registreringen.

Ett exempel på en uppgift som kan anses vara missvisande, är en restföring som föregåtts av ett betalningskrav som bevisligen inte har kommit adressaten till handa samt att t.ex. adressaten flyttat i nära anslutning till den tidpunkt när betalningsuppmaningen skickats ut.

Skulden måste vara reglerad

Skulden måste vara helt betald eller återkallad av fodringsägaren för att uppgifterna ska kunna blockeras eller utplånas.

Förutsättningar för att uppgifterna om en skuld (ett mål) ska omfattas av sekretess

Det krävs att samtliga förutsättningar är uppfyllda för att uppgifterna ska skyddas av sekretess. Om någon av förutsättningarna inte finns är uppgifterna alltså offentliga och tillgängliga för allmänheten.

  • Att någon tidigare skuld inte registrerats de senaste två åren.
  • Att skuldbeloppet inklusive ränta, eventuell dröjsmålsavgift och grundavgift har reglerats, alternativt att målet har återkallats av fordringsägaren.
  • Att personen inte får någon ny skuld under de följande två åren efter det att en skuld sekretessbelagts.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

  • Lag (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet [1] [2]
  • Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) [1]

Propositioner

  • Proposition 2007/08:116 Rättelse av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet m.m. [1]