Tillfälligt anstånd med anledning av corona

Vem kan få anstånd?

Skatteverket får efter ansökan bevilja anstånd med inbetalning av vissa skatter och avgifter. Dessa är dels arbetsgivares sammanlagda skatteavdrag och arbetsgivaravgifter, dels mervärdesskatt. Möjligheten till anstånd gäller redovisningsperioder som infaller under januari till september 2020 (1 § lag [2009:99] om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall). För den som redovisar mervärdesskatt per beskattningsår gäller möjligheten till anstånd de deklarationer som ska lämnas under perioden 27 december 2019 till 17 januari 2021 (1 a § lag [2009:99] om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall). Lagstiftningen är generell på så sätt att i princip alla skattskyldiga som betalar arbetsgivaravgift och avdragen skatt samt mervärdesskatt kommer kunna ansöka om anstånd.

Beviljandet av anstånd är dock inte villkorslöst. Syftet med lagstiftningen är att hjälpa företag som i grunden är livskraftiga och sunda över en tillfälligt svår period. De nya anståndsmöjligheterna ska inte innebära att företag som missköter sin ekonomi eller på annat sätt är oseriösa gynnas (prop. 2008/09:113 s. 9 och 14–15). Anstånd ska därför endast beviljas om inte särskilda skäl talar emot.

Vilka skatter och avgifter kan anstånd beviljas för?

Skattskyldiga ges möjlighet till anstånd med inbetalning av avdragen skatt för anställda och arbetsgivaravgifter respektive mervärdesskatt. Anståndet gäller redovisningsperioderna januari till september 2020. För mervärdesskatt som redovisas för ett beskattningsår gäller möjligheten till anstånd mervärdesskattedeklarationer som ska lämnas under perioden 27 december 2019 till 17 januari 2020.

Anstånd med arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för anställda

Skattskyldiga som redovisar avdragen skatt och arbetsgivaravgifter som ska redovisas i en arbetsgivardeklaration enligt 26 kap. 19 § 1 SFL kan beviljas anstånd (1 § första stycket 1 lag [2009:99] om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall).

Möjligheten till anstånd gäller redovisningsperioderna januari till september 2020. Skattskyldiga kan få anstånd med som mest tre redovisningsperioder

Anstånd med mervärdesskatt

Skattskyldiga kan beviljas anstånd med mervärdesskatt som ska redovisas i en mervärdesskattedeklaration för redovisningsperioderna

• en kalendermånad
• ett kalenderkvartal
• ett beskattningsår.

Möjligheten att medge anstånd med inbetalning av mervärdesskatt gäller endast mervärdesskatt som ska redovisas i en sådan deklaration som avses i 26 kap. 5 § SFL, d.v.s. i en mervärdesskattedeklaration. Det innebär att mervärdesskatt vid import som redovisas enligt tullagen (2016:253) eller mervärdesskatt som redovisas enligt lagen (2011:1245) om särskilda ordningar för mervärdesskatt för telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster inte kan omfattas av anstånd enligt lagen om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall. Begränsningen till mervärdesskatt som redovisas i en mervärdesskattedeklaration innebär också att sådan felaktigt debiterad mervärdesskatt som ska redovisas i en särskild skattedeklaration enligt 26 kap. 35 § SFL inte heller omfattas av möjligheten till anstånd.

Anstånd med mervärdesskatt som redovisas per kalendermånad eller per kalenderkvartal

Skattskyldiga kan beviljas anstånd med mervärdesskatt som ska redovisas i en mervärdesskattedeklaration, och vars redovisningsperiod är en kalendermånad eller ett kalenderkvartal enligt 26 kap. 10 § SFL och 26 kap. 11 § SFL (1 § första stycket 2 lag [2009:99] om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall).

Möjligheten till anstånd gäller redovisningsperioderna januari till september 2020. Skattskyldiga kan få anstånd med som mest tre redovisningsperioder om redovisningsperioden är en kalendermånad. Anstånd får dock beviljas för högst en redovisningsperiod om redovisningsperioden är ett kalenderkvartal (1 § andra stycket lag [2009:99] om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall).

Anstånd med mervärdesskatt som redovisas per beskattningsår

Anstånd medges för inbetalning av mervärdesskatt som ska redovisas i en mervärdesskattedeklaration som avser en redovisningsperiod om ett beskattningsår och där deklarationen ska ha kommit in till Skatteverket någon gång under perioden 27 december 2019 till 17 januari 2021 enligt 26 kap. 33 § SFL, 26 kap. 33 a § SFL eller 26 kap. 33 b § SFL (1 § första stycket lag [2009:99] om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall).

Anstånd beviljas för högst en redovisningsperiod, d.v.s. för mervärdesskatten avseende ett beskattningsår (1 a § andra stycket lag [2009:99] om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall).

De mervärdesskattedeklarationer som omfattas är följande:

26 kap. 33 § SFL – gäller den som har s.k. EU-handel

Beskattningsår	Deklarationsdag
Januari–december 2019	26 februari 2020
Maj 2019–april 2020	26 juni 2020
Juli 2019–juni 2020	26 augusti 2020
September 2019–augusti 2020	26 oktober 2020

26 kap. 33 a § SFL – gäller fysiska personer och dödsbon som inte har s.k. EU-handel

Beskattningsår	Deklarationsdag
Januari–december 2019	12 maj 2020

26 kap. 33 b § SFL – gäller juridiska personer som inte har s.k. EU-handel

Beskattningsår	Deklarationsdag	Deklarationsdag e-SKD
Juli 2018–juni 2019	27 december 2019	17 januari 2020
September 2018–augusti 2019	12 mars 2020	12 april 2020
Januari–december 2019	12 juli 2020	17 augusti 2020
Maj 2019–april 2020	12 november 2020	12 december 2020
Juli 2019–juni 2020	27 december 2020	17 januari 2021

Anstånd vid byte av redovisningsperiod för mervärdesskatt

Anstånd med inbetalning av mervärdesskatt får beviljas antingen enligt 1 eller 1 a § (1 b § lag [2009:99] om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall).

Det innebär att den som beviljats anstånd med inbetalning av helårsvis redovisad mervärdesskatt inte också kan beviljas anstånd med inbetalning av kvartals- eller månadsvis redovisad mervärdesskatt. Inte heller kan den som beviljats anstånd med inbetalning av kvartals- eller månadsvis redovisad mervärdesskatt också beviljas anstånd för helårsvis redovisad mervärdesskatt.

Ett företag som byter redovisningsperiod från exempelvis perioden ett beskattningsår (juli 2018 till juni 2019) till perioden ett kalenderkvartal med start från 2020 (januari till mars), måste därmed välja mellan att ansöka om anstånd enligt 1 a § lag (2009:99) om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall för ett beskattningsår eller enligt 1 § lag (2009:99) om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall för ett kalenderkvartal. Sökanden kan alltså till exempel inte få anstånd med inbetalningen av mervärdesskatten för både kalenderkvartalet januari till mars 2020 och beskattningsåret juli 2018 till juni 2019.

Hur stort belopp kan anstånd beviljas med?

Anstånd kan som mest beviljas med det belopp som redovisats i en arbetsgivardeklaration eller i mervärdesskattedeklaration för den aktuella perioden.

Under hur lång tid kan anstånd medges?

Anståndet kommer att som längst gälla ett år från den dag då anståndet beviljades (1–1 a §§ lag [2009:99] om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall och prop. 2019/20:132 s. 34).

Anstånd för avdragen skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt som redovisas per kalendermånad eller per kalenderkvartal får dock som längst beviljas till och med den 12 november 2021 (1 § tredje stycket lag [2009:99] om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall). Anstånd för mervärdesskatt som redovisas för ett beskattningsår får som längst beviljas till och med den 17 januari 2022 (1 a § tredje stycket lag [2009:99] om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall).

När ska anståndsbeloppet och anståndsavgiften betalas?

Anståndsbeloppet ska betalas senast den förfallodag enligt 62 kap. 9 § första stycket SFL som infaller närmast efter att anståndstiden upphör. Detta innebär att anståndsbeloppet ska betalas senast vid en viss tidpunkt som infaller efter anståndets upphörande. Om ansökningar för olika redovisningsperioder kommer in vid olika tidpunkter så räknas anståndstiden från respektive beslutsdag (prop. 2019/20:132 s. 34) oavsett vilken dag de olika redovisningsperioderna ska redovisas.

Anståndsavgiften ska betalas samma dag som anståndsbeloppet d.v.s. senast den förfallodag enligt 62 kap. 9 § första stycket SFL som infaller närmast efter att anståndstiden upphör (5 § första stycket lag [2009:99] om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall).

Hur mycket kostar ett anstånd?

Den som har beviljats anstånd ska betala låg kostnadsränta för anstånd med inbetalning av skatt. Detta gäller dock inte om det under anståndstiden har funnits ett beräknat överskott eller nollsaldo på skattekontot från den ursprungliga förfallodagen (4 § lag [2009:99] om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall).

Av 5 § lag (2009:99) om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall följer att, utöver ränta, ska den som har beviljats anstånd betala en anståndsavgift. Anståndsavgiften tas ut med 0,3 procent på beviljat anståndsbelopp per kalendermånad från och med månaden efter att anstånd beviljats till och med den månad då anståndsbeloppet ska betalas. Om anståndet har återkallats enligt 3 § lag (2009:99) om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall, ska anståndsavgiften sättas ned i motsvarande mån. Anståndsavgiften ska betalas senast den dag då anståndsbeloppet senast ska vara inbetalt.

Vad innebär särskilda skäl som kan tala emot ett anstånd?

Huvudregeln är att Skatteverket ska bevilja anstånd om inte särskilda skäl talar emot det. Det är Skatteverket som har bevisbördan för att anstånd inte ska beviljas.

Anståndsreglerna syftar till att hjälpa företag som i grunden är sunda och livskraftiga över en tillfällig, svår period med akut likviditetsbrist. Företag som missköter sin ekonomi eller är oseriösa på annat sätt får inte gynnas (prop. 2008/09:113 s. 9).

Särskilda skäl som talar emot att anstånd medges är att ett medgivet anstånd skulle innebära en större kreditrisk för staten än normalt. Om det framstår som sannolikt att sökanden inte kommer att kunna fortsätta sin verksamhet, eller kommer att avsluta den utan att kunna betala alla sina skulder, kan det finnas anledning att vägra anstånd. Omständigheter som bör påverka kreditriskbedömningen är t.ex. att sökanden har mer än försumbara skulder som är överlämnade för indrivning. För kreditriskbedömningen spelar det ingen roll om skulderna är till staten eller till enskilda (prop. 2008/09:113 s. 14 f.).

Särskilda skäl mot anstånd anses också finnas om det finns omständigheter som kan medföra att sökandens godkännande för F-skatt ska återkallas. Motsvarande bedömning ska göras även för den som inte har något godkännande för F-skatt (prop. 2008/09:113 s. 15).

Vad händer med betalningsskyldigheten när anståndet upphör?

Företaget måste betala hela anståndsbeloppet, anståndsavgift och kostnadsränta när anståndet upphör. Även övriga skatter och avgifter som förfaller till betalning den aktuella perioden ska betalas.

Skatteverket kommer, som huvudregel, inte att ansöka om företrädaransvar mot en företrädare för obetalda skatter och avgifter som omfattats av anstånd enligt lagen om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall (Skatteverkets ställningstagande Tillfälliga anstånd och företrädaransvar). Detta gäller även för anståndsavgiften. Undantag sker om det handlar om företag som uppenbart utnyttjat möjligheterna till anstånd helt i strid med syftet med anståndsbestämmelserna.

Kan ett anstånd återkallas?

Skatteverket ska återkalla anståndet helt eller delvis om den skattskyldiga begär det (3 § lag [2009:99] om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall). Anståndsbeloppet ska då betalas senast den förfallodag enligt 62 kap. 9 § SFL som infaller närmast efter det att 30 dagar har gått från den dag då beslutet om återkallelse fattades (3 § lag [2009:99] om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall). Anståndsavgiften ska betalas vid samma tidpunkt (5 § lag [2009:99] om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall).

Kompletterande information

• När sker registrering på skattekontot?
• När ska Skatteverket betala tillbaka skatter och avgifter efter begäran av kontohavaren?

• När lämnas en skuld för indrivning?