Befrielse från förseningsavgift

Oskäligt med förseningsavgift

Om det är oskäligt att ta ut en förseningsavgift med ett fullt belopp ska Skatteverket befria, helt eller delvis, från förseningsavgiften (51 kap. 1 § första stycket SFL).

Skatteverket ska beakta befrielsegrunderna på eget initiativ

Normalt är det den person som riskerar att få en förseningsavgift som framför de omständigheter som kan finnas för befrielse. Skatteverket ska även på eget initiativ (ex officio) ta hänsyn till de omständigheter för befrielse som kommit fram i ärendet.

Skatteverket kan alltså befria utan att den som riskerar att få en förseningsavgift yrkar det. Det här gäller trots att det inte finns någon uttrycklig bestämmelse om det i skatteförfarandelagen till skillnad mot i tidigare lagstiftning (prop. 2010/11:165 s. 970 och SOU 2009:58 s. 1289 f).

Normalt ska Skatteverket befria helt

Normalt ska Skatteverket befria helt från förseningsavgiften. Med hänsyn till storleken på en förseningsavgift finns det bara i undantagsfall anledning att befria delvis från den (prop. 2002/03:106 s. 142).

I ett enskilt ärende skulle två eller tre förseningsavgifter på 6 250 kronor vardera kunna innebära att beloppet blir så högt att det inte står i rimlig proportion till passiviteten.

Om beloppet inte står i rimlig proportion till passiviteten ska Skatteverket befria helt från en eller flera av förseningsavgifterna.

Omständigheter för befrielse

I bestämmelsen om befrielse finns exempel på omständigheter som kan göra att det är oskäligt att ta ut en särskild avgift (förseningsavgift, skattetillägg, återkallelseavgift, dokumentationsavgift eller kontrollavgift) med fullt belopp. Främst är det ålder, hälsa eller liknande förhållanden samt att en avgift inte står i rimlig proportion till den uppgiftsskyldigas passivitet som kan vara en grund för att befria från en förseningsavgift.

Att den uppgiftsskyldiga felbedömt en regel eller betydelsen av faktiska förhållanden kan i vissa fall göra att det finns skäl att befria från en förseningsavgift.

Det kan även finnas andra omständigheter som inte nämns i bestämmelsen som innebär att det är oskäligt att ta ut en förseningsavgift.

Ålder

Skatteverket ska befria från en förseningsavgift om man kan anta att felet eller passiviteten har berott på en persons ålder (51 kap. 1 § andra stycket 1a SFL).

Det är förhållandena den dag då uppgifterna (deklaration, särskilda uppgifter eller periodisk sammanställning) rätteligen skulle ha lämnats som avgör om det på grund av ålder kan vara oskäligt att ta ut förseningsavgift för att uppgiften inte lämnades i tid.

Hög ålder

En persons höga ålder kan innebära att det är oskäligt med en förseningsavgift.

Om en person som under beskattningsåret fyllt 65 år inte har lämnat en deklaration eller har lämnat en deklaration för sent ska Skatteverket befria helt från förseningsavgift om personen inte har varit ekonomiskt aktiv. Att ålder ska medföra befrielse från förseningsavgift beror på att den som har uppnått en viss ålder ofta antas ha sämre möjligheter än andra att sköta sina rättsliga angelägenheter. Detta antagande bryts om personen är ekonomiskt aktiv (prop. 1977/78:136 s. 205).

En person som är yngre än 65 år och har sjukersättning eller aktivitetsersättning (tidigare benämnd förtidspensionär) ska inte jämställas med en person som under beskattningsåret fyllt 65 år.

Vad menas med ekonomiskt aktiv?

En person anses vara ekonomiskt aktiv om hen har betydande inkomster från eget arbete eller kapital vid sidan av pensionen efter det att hen fyllt 65 år.

Om en person anses vara ekonomiskt aktiv är utgångspunkten att Skatteverket inte automatiskt befriar på grund av åldern. Skatteverket får i stället bedöma om åldern verkligen påverkat förmågan att lämna deklaration och avgöra om befrielse ska ges i det enskilda fallet.

En person som driver aktiv näringsverksamhet anses vara ekonomiskt aktiv. Detta gäller även om verksamheten inte ger något överskott.

Om en person driver passiv näringsverksamhet får man från fall till fall bedöma om personen ska anses vara ekonomiskt aktiv.

Skatteverket anser att den som lämnar skattedeklaration normalt är ekonomiskt aktiv.

Under avsnittet Ålder när det gäller befrielse från skattetillägg finns ett antal exempel på när en person som fyllt 65 år och har pension ska anses vara ekonomiskt aktiv eller inte.

Låg ålder

Vid låg ålder förutsätter Skatteverket att den unges erfarenhet är liten eller i varje fall begränsad. Låg ålder kan därför vara en grund för Skatteverket att befria från en förseningsavgift.

Även vid låg ålder påverkas befrielsebedömningen av om den unge är ekonomiskt aktiv.

Skatteverket ska normalt ta ut förseningsavgift om en ung person som är ekonomiskt aktiv lämnar inkomstdeklaration eller skattedeklaration för sent eller inte lämnar deklaration alls. Reglerna om att någon ska lämna en deklaration och vid vilken tidpunkt deklarationen ska lämnas är sådana grundläggande bestämmelser som även en ung person bör känna till. Skatteverket anser därför inte att det finns skäl att medge någon generell befrielse. Det gäller även om det är första gången en ung person som är ekonomiskt aktiv ska lämna deklarationen. Frågan om befrielse ska medges från förseningsavgiften eller inte får istället bedömas i varje enskilt fall.

Omyndiga personer

Som huvudregel företräds en omyndig av en förmyndare. Om en omyndig person (under 18 år) haft inkomster som hen själv ska redovisa och det är första gången den omyndiga ska lämna deklaration ska Skatteverket befria helt från förseningsavgiften. Om felet upprepas eller om det inte är första gången den omyndiga ska lämna deklaration ska befrielse inte medges generellt utan frågan om befrielse får bedömas i varje enskilt fall.

Hälsa eller liknande förhållande

Skatteverket ska befria från en förseningsavgift om ett fel eller en passivitet kan antas ha berott på en persons hälsa eller liknande förhållande (51 kap. 1 § andra stycket 1a SFL).

Normalt ska Skatteverket helt befria från en förseningsavgift om personens hälsa kan antas ha påverkat förmågan att lämna deklaration eller andra uppgifter. Det krävs att den bristande hälsan direkt har påverkat förmågan att lämna deklaration m.m för att Skatteverket ska befria.

Det som står om hälsa i avsnittet om befrielse från skattetillägg gäller även vid befrielse från förseningsavgift.

En företrädare har inte lämnat uppgifter i tid

Om en företrädare som den uppgiftsskyldiga inte själv har valt lämnar uppgifter för sent eller inte alls ska Skatteverket befria den uppgiftsskyldiga helt från förseningsavgiften (Skatteverkets ställningstagande Förseningsavgift när självdeklaration ska lämnas av förmyndare, god man eller förvaltare).

I en sådan situation är det oskäligt att ta ut en förseningsavgift eftersom avgiften skulle drabba den uppgiftsskyldiga trots att det är någon annan som har gjort fel.

Även vid skönsbeskattning ska Skatteverket helt befria från förseningsavgift i de fall en företrädare som den uppgiftsskyldiga själv inte har valt är ansvarig för att lämna uppgifter till Skatteverket.

Exempel på sådana företrädare:

• boutredningsman som inte tillhör dödsbodelägarkretsen
• förmyndare
• förvaltare enligt föräldrabalken
• god man
• konkursförvaltare
• likvidator som saknar nära anknytning till bolaget
• anhöriga som rättshandlar med stöd av anhörigbehörighet.

Företrädare med framtidsfullmakt

Skatteverket ska befria den uppgiftsskyldiga helt från en förseningsavgift om den uppgiftsskyldiga företräds av ett ombud med stöd av en framtidsfullmakt och den personen inte lämnar uppgifter i rätt tid.

I en framtidsfullmakt väljer visserligen fullmaktsgivaren (den uppgiftsskyldiga) vem som ska företräda hen någon gång i framtiden. När framtidsfullmakten träder i kraft är den uppgiftsskyldigas hälsotillstånd emellertid sådant att hen inte har den rättsliga förmågan att ändra sitt tidigare val av företrädare. Det får därför anses vara oskäligt att ta ut en förseningsavgift av den uppgiftsskyldiga när en uppgiftsskyldig företräds av en person som är utsedd genom en framtidsfullmakt och den personen inte lämnar in uppgifter i rätt tid.

Andra företrädare

Om bout­red­nings­mannen är delägare i dödsboet ska Skatteverket inte generellt befria dödsboet från förseningsavgift när boutredningsmannen gjort fel eller varit passiv utan bedöma grunderna för befrielse på vanligt sätt.

Ett deklarationsombud utses alltid av den uppgiftsskyldiga. Skatteverket ska därför inte generellt befria från förseningsavgift när ett deklarationsombud gjort fel eller varit passiv utan bedöma grunderna för befrielse på vanligt sätt.

Storleken på skatten, avgiften eller redovisat belopp saknar betydelse

Att skatten eller arbetsgivaravgiften som ska redovisas i en för sent lämnad deklaration är låg, ska betalas tillbaka eller att det inte finns något belopp att redovisa i innebär inte att Skatteverket ska befria från en förseningsavgift.

Att ett lågt belopp redovisas i en för sent lämnad periodisk sammanställning innebär inte att Skatteverket ska befria från förseningsavgiften.

Att ett bolag är vilande saknar betydelse

Att ett bolag är vilande utgör inte en omständighet som innebär att Skatteverket ska befria från en förseningsavgift.

Det fanns skäl att få anstånd

Om en uppgiftsskyldig, som inte sökt anstånd med att komma in med uppgifterna, hade skäl att få ett anstånd ska Skatteverket befria helt från förseningsavgiften.

En förutsättning för befrielse är att uppgifterna kommer in inom den tid som den uppgiftsskyldiga normalt skulle ha fått anstånd med. Kommer uppgifterna in efter den tiden ska Skatteverket inte befria från förseningsavgiften.

Skatteverket har skickat ut en skattedeklaration sent

Om Skatteverket har skickat ut en skattedeklaration så sent att detta fått till följd att den uppgiftsskyldiga haft svårt att komma in med deklarationen i tid ska Skatteverket befria helt från förseningsavgiften. Befrielse blir aktuell när någon ska lämna en pappersdeklaration. Är den uppgiftsskyldiga registrerad för att lämna e-deklaration ska Skatteverket inte medge befrielse generellt när någon inte har fått sin skattedeklaration utskickad i tid.

Det är en förutsättning för generell befrielse att den uppgiftsskyldiga har kommit in med skattedeklarationen inom rimlig tid efter att Skatteverket har skickat ut pappersdeklarationen eller efter det att Skatteverket har skickat ut ett förslag till beslut om skönsbeskattning och förseningsavgift.

Om Skatteverkets sena utskick beror på den uppgiftsskyldigas egna uppgifter ska Skatteverket inte befria på denna grund.