En boutredningsman eller en testamentsexekutor ska ibland se till att en bouppteckning förrättas.
En boutredningsman eller en testamentsexekutor får inte vara förrättningsman.
Dödsbodelägare, legatarier, borgenärer m.fl. kan ansöka hos tingsrätten om att en boutredningsman ska utses. Det är tingsrätten som utser boutredningsmannen (19 kap. 1 § första stycket ÄB).
Om någon bouppteckningsförrättning inte har hållits ska boutredningsmannen se till att en sådan äger rum och att en bouppteckning upprättas (20 kap. 2 § första stycket ÄB).
Boutredningsmannen övertar den behörighet att förvalta dödsboet som annars tillkommer dödsbodelägarna tillsammans enligt 18 kap. 1 § ÄB. Läs mer om boutredningsmannens befogenhet och behörighet i (Walin & Lind, Ärvdabalken Del II [JUNO, version 6Y], kommentaren till 19 kap. 11–12 och 13–15 §§ ÄB).
Om tingsrätten ska utse en boutredningsman i samband med ett arv i en internationell situation, får denna person inte vara dödsbodelägare eller på annat sätt beroende av utredningen. Den som utses kallas för särskild boutredningsman (2 kap. 2 § första och andra stycket IAL).
En testamentsexekutor utses genom ett förordnande i ett testamente. Testamentet måste få laga kraft innan förordnandet börjar gälla (Walin & Lind, Ärvdabalken Del II [JUNO, version 6Y], kommentaren till 19 kap. 20 § ÄB).
Om testamentet förklaras ogiltigt gäller inte förordnandet om testamentsexekutor (Walin & Lind, Ärvdabalken Del II [JUNO, version 6Y], kommentaren till 19 kap. 1 § ÄB).
Om någon bouppteckningsförrättning inte har hållits är det testamentsexekutorn som ska se till att den hålls och att en bouppteckning upprättas (20 kap. 2 § första stycket ÄB).
Läs mer om testamentsexekutorns befogenhet och behörighet i (Walin & Lind, Ärvdabalken Del II [JUNO, version 6Y], kommentaren till 19 kap. 20 § ÄB).