OBS: Detta är utgåva 2020.9. Sidan är avslutad 2023.
Skatteverket har rätt att granska verksamheten utifrån företagets rätt till stöd. Verket får kräva revisorsintyg, förelägga företaget att fullgöra vissa skyldigheter och genomföra kontrollbesök. Efter att ett företag har fått omställningsstöd kan Skatteverket dessutom besluta om tredjemansföreläggande, revision och bevissäkring för att kontrollera rätten till stöd.
Ett företag som har ansökt om eller fått omställningsstöd ska ge Skatteverket tillfälle att granska verksamheten utifrån företagets rätt till stöd och företaget ska lämna de uppgifter som behövs för granskningen (8 § första stycket LOM).
I samband med ansökan ska Skatteverket i tillräcklig utsträckning kontrollera att de uppgifter som lämnats är riktiga. Det är dock inte möjligt med en detaljerad granskning av varje ansökan. Granskningen får därför i huvudsak inriktas på olika slag av stickprovskontroller och efterkontroller för de ansökningar som innehåller fullständiga uppgifter (prop. 2019/20:181 s. 50).
Skatteverket får begära att företaget lämnar ett sådant revisorsintyg som avses i 5 § första stycket 5, även om det sökta stödet är lägre än 100 000 kr (8 § andra stycket LOM). Det kan t.ex. vara aktuellt om Skatteverket misstänker att företaget inte har lämnat fullständiga uppgifter i ansökan. Vilken typ av granskning som revisorn i så fall ska göra blir upp till Skatteverket att avgöra beroende på omständigheterna i det enskilda fallet (prop. 2019/20:181 s. 47).
Vid tillämpningen av utrednings- och kontrollåtgärderna i LOM ska Skatteverket, vid bedömningen i det enskilda fallet, tillämpa proportionalitetsprincipen i 5 § tredje stycket FL. Utöver att åtgärderna inte får göras mer långtgående än vad som behövs för tillsynen i ärendet krävs att det som Skatteverket vill uppnå med åtgärden står i rimligt förhållande till de olägenheter som kan antas uppstå för den som berörs. Skatteverket, i egenskap av handläggande myndighet, får bara ingripa i ett enskilt intresse om åtgärden kan antas leda till det avsedda resultatet. Avsikten med bestämmelsen är dock inte att myndigheten i detalj ska väga varje åtgärd mot den enskildas intressen. Bestämmelsen avser att säkerställa att de åtgärder som vidtas är proportionella och nödvändiga för att uppnå det resultat som myndigheten vill åstadkomma (prop. 2016/17:180 s. 290). Bestämmelsen om proportionalitet gäller alla delar av en åtgärd. Varje del i en åtgärd kräver en proportionalitetsavvägning, varför frågan om proportionalitet inte enbart är en fråga om t.ex. tvång eller inte (prop. 2019/20:181 s. 47).
Skatteverket får förelägga ett företag att fullgöra sina skyldigheter enligt 9 § LOM. Om företagets ansökan om omställningsstöd ännu inte har prövats, får ansökan avvisas om företaget inte följer ett sådant föreläggande och det saknas uppgifter som behövs för att kunna ta ställning till ansökan. Föreläggandet ska innehålla en upplysning om detta (9 § LOM). Om företaget besvarar föreläggandet men ändå inte kan visa att förutsättningarna för att få ett omställningsstöd är uppfyllda, ska ansökan avslås (prop. 2019/20:181 s. 47 f.).
Skatteverkets beslut att förelägga gäller omedelbart (26 § LOM) och är inte överklagbart (27 § andra stycket LOM).
Skatteverket får besluta om kontrollbesök för att kontrollera att det företag som har ansökt om eller fått omställningsstöd har rätt till sådant stöd. Kontrollbesök får bara genomföras i verksamhetslokaler. Kontrollbesök får dock inte genomföras i en lägenhet som är avsedd att helt eller till en inte oväsentlig del användas som bostad (13 § första stycket LOM).
Kontrollbesök är alltså möjligt att genomföra innan Skatteverket beslutar om stöd, men det är bara aktuellt i ett mindre antal fall och efter noggrann riskanalys, eftersom det ligger på det sökande företaget att visa att förutsättningarna för att beviljas omställningsstöd är uppfyllda. Skatteverket måste beakta proportionalitetsprincipen och att handläggningen ska vara skyndsam. Begreppet verksamhetslokal är avsett att ha samma innebörd som i 3 kap. 18 § SFL.
Besöken behöver kunna vara oannonserade, och en underrättelse i förväg skulle i många fall förta effekten av kontrollen. Den som ska kontrolleras behöver därför inte underrättas om beslutet före besöket (13 § tredje stycket LOM).
Kontrollbesöket ska genomföras på ett sådant sätt att verksamheten inte hindras i onödan (13 § tredje stycket LOM). Det innebär ett krav på allmänt hänsynstagande (prop. 2019/20:181 s 116).
Skatteverkets beslut om kontrollbesök gäller omedelbart (26 § LOM) och är inte överklagbart (27 § andra stycket LOM).
Skatteverket får vid kontrollbesöket kontrollera sådant räkenskapsmaterial och andra handlingar som kan ligga till grund för beslut om omställningsstöd. Skatteverket får vid besöket ställa frågor om verksamheten till en behörig företrädare för företaget. De uppgifter som lämnas får kontrolleras mot uppgifterna i ansökan om omställningsstöd (13 § andra stycket LOM).
Uppgifter om verksamheten som kan vara av intresse är bl.a. uppgifter
De uppgifter som lämnas bör kunna kontrolleras mot uppgifterna i ansökan om omställningsstöd. Genom kontrollbesöket kan Skatteverket få ett fylligare underlag för att kunna bedöma och kontrollera rätten till omställningsstöd (prop. 2019/20:181 s. 53).
Skatteverket får förelägga en fysisk eller juridisk person att lämna uppgifter om en rättshandling med den som har fått omställningsstöd (s.k. tredjemansföreläggande). Fysiska personer som inte är eller inte kan antas vara bokföringsskyldiga enligt bokföringslagen (1999:1078) får dock bara föreläggas om det finns särskilda skäl (10 § första stycket LOM). Tredjemansföreläggande är alltså inte möjligt under ansökningsförfarandet utan först efter att Skatteverket beslutat om omställningsstöd och ska göra en efterkontroll. En proportionalitetsbedömning ska göras innan ett föreläggande utfärdas (5 § tredje stycket FL).
Föreläggandet ska avse förhållanden som är av betydelse för att kontrollera att den som har fått stödet har lämnat riktiga och fullständiga uppgifter i sin ansökan om omställningsstöd (10 § andra stycket LOM). Det ska gälla sådana uppgifter som den som föreläggs faktiskt har tillgång till och som rör rättshandlingen. Ett föreläggande ska vara utformat så tydligt och precist att det är möjligt för den som föreläggs att följa det. Om det exempelvis är fråga om att lämna en uppgift som gäller kontroll av en viss typ av rättshandling, ska det av föreläggandet klart framgå vilken eller vilka handlingar som Skatteverket frågar efter. Om det gäller en rättshandling med ett visst bestämt företag eller en viss bestämd person, ska den personen namnges i föreläggandet (prop. 2019/20:181 s. 48 f.).
Skatteverket bör vara restriktivt med att förelägga fysiska personer att lämna uppgifter om en rättshandling som ingåtts med den som sökt omställningsstöd. Genom rekvisitet särskilda skäl markeras att föreläggande av en sådan person aldrig får vara en rutin. Det ska i stället finnas skäl för föreläggandet i det enskilda fallet. Särskilda skäl kan finnas i situationer där det finns ett uttalat kontrollintresse och där alternativa kontrollmetoder saknas. Det kan också vara fråga om skenrättshandlingar, oriktigt benämnda rättshandlingar eller dylikt (prop. 2019/20:181 s. 49 och 115).
Skatteverkets beslut att förelägga gäller omedelbart (26 § LOM) och är inte överklagbart (27 § andra stycket LOM).
Ett tredjemansföreläggande får förenas med vite. Ett föreläggande får dock inte förenas med vite om det finns anledning att anta att den som ska föreläggas har begått en gärning som är straffbelagd, och föreläggandet avser utredning av en fråga som har samband med den misstänkta gärningen. Om den som ska föreläggas är en juridisk person, gäller det även företrädare för den juridiska personen (11 § LOM). En proportionalitetsbedömning ska göras innan ett vitesföreläggande utfärdas (5 § tredje stycket FL).
Skatteverkets beslut att förelägga vid vite gäller omedelbart (26 § LOM) och är överklagbart (27 § första stycket LOM).
Begreppet ”rättshandling” omfattar förklaringar och handlingar som har rättslig betydelse. En rättshandling grundar sig därför inte bara på skriftliga dokument utan kan också grunda sig på enbart ett uttalande eller faktiskt handlande, och behöver inte innebära att ett särskilt dokument har upprättats. En rättshandling är exempelvis att ingå ett avtal, utfärda en fullmakt, säga upp ett kontrakt eller att betala en skuld (prop. 2019/20:181 s. 49 och 115).
En befogenhet för Skatteverket att förelägga någon att lämna uppgift får även anses innefatta en befogenhet att låta föreläggandet i stället avse att visa upp en handling eller att lämna över en kopia av en handling. Skatteverket får bestämma hur uppgiften ska lämnas. Skatteverket kan till exempel förelägga en bank att lämna kontoutdrag för ett konto eller att lämna uppgift om ett företag har lån hos banken (prop. 2019/20:181 s. 49 och 115).
Skatteverket får besluta om revision för att kontrollera ett företag som har fått omställningsstöd med avseende på företagets rätt till stöd (12 § LOM). Revision är alltså inte möjligt under ansökningsförfarandet utan först efter att Skatteverket beslutat om omställningsstöd och ska göra en efterkontroll. Skatteverket bör i möjligaste mån använda de mindre ingripande åtgärderna frågor och förelägganden (prop. 2019/20:181 s. 51 och 116).
För revision gäller bestämmelserna i 41 kap. 4–14 §§ SFL (12 § LOM). Det innebär att i princip samtliga regler i 41 kap. SFL om revision är tillämpliga på revisionsförfarandet med stöd av LOM, med undantag att de företag som får kontrolleras är de företag som har fått omställningsstöd och syftet ska vara att kontrollera företagets rätt till stöd.
Det finns alltså formella krav på innehållet i revisionsbeslutet, revisionen ska ske i samverkan och revisorn har vissa befogenheter liksom att den reviderade har vissa skyldigheter under en revision. Även SFL:s regler om en revisions avslutande är tillämpliga. De föreläggandebefogenheter som normalt finns inom en revision med stöd av SFL (jfr 41 kap. 12 § SFL) är också tillämpliga (12 § LOM). En proportionalitetsbedömning ska göras innan ett beslut om revision (5 § tredje stycket FL).
Skatteverkets beslut om revision gäller omedelbart (26 § LOM) och är inte överklagbart (27 § andra stycket LOM).
För att kontrollera ett företag som har fått omställningsstöd får Skatteverket
För bevissäkring gäller bestämmelserna i 45 kap. SFL samt 69 kap. 2–12 §§ SFL (14 § LOM). Bevissäkring är alltså inte möjligt under ansökningsförfarandet utan först efter att Skatteverket beslutat om omställningsstöd och ska göra en efterkontroll.
Syftet är att Skatteverket ska kunna få tillgång till handlingar som behövs för en granskning av företagets rätt till omställningsstöd och få möjlighet att genomföra vissa kontroller även när den granskade motsätter sig det eller kan förutses komma att sabotera utredningen (prop. 2019/20:181 s. 54).
Bevissäkring är ett tvångsmedel och Skatteverket bör i första hand använda mindre ingripande åtgärder, som frågor, förelägganden, revision i samverkan och kontrollbesök. Skatteverket har också att ta hänsyn till proportionalitetsprincipen (prop. 2019/20:181 s. 55).
Ett överklagande av en förvaltningsrätts beslut avseende bevissäkring kräver inte prövningstillstånd i kammarrätten (prop. 2019/20:181 s. 54 och jfr 27 § LOM) .
Läs även om beslut om bevissäkring och behörig förvaltningsrätt. Bestämmelserna i 69 kap. 2–12 §§ SFL reglerar verkställighet av beslut om bevissäkring.
Bestämmelserna i 47 kap. SFL om att vissa uppgifter och handlingar kan undantas från granskning gäller även vid föreläggande, revision, bevissäkring och kontrollbesök hos ett företag som ansökt om eller fått omställningsstöd (15 § LOM).
Ett föreläggande får alltså inte avse en uppgift i en sådan handling som inte får tas i beslag enligt 27 kap. 2 § RB. Det får heller inte avse en uppgift som har ett betydande skyddsintresse om det finns särskilda omständigheter som gör att uppgiften inte bör komma till någon annans kännedom och uppgiftens skyddsintresse är större än dess betydelse för kontrollen (jfr 47 kap. 1 § SFL).
Vid revision, bevissäkring och kontrollbesök får Skatteverket inte heller granska nu nämnda handlingar, eller sådana handlingar som inte omfattas av revisionen, bevissäkringen eller kontrollbesöket (jfr 47 kap. 2 § SFL). Den som granskas kan begära undantag av handlingar hos behörig förvaltningsrätt (47 kap. 3–7 §§ SFL).
Ett överklagande av en förvaltningsrätts beslut om undantag från kontroll kräver inte prövningstillstånd i kammarrätten (prop. 2019/20:181 s. 54 och jfr 27 § LOM).