Vilka företag får söka omställningsstöd?

Stödet omfattar alla företagsformer och branscher i Sverige

Alla juridiska och fysiska personer som bedriver näringsverksamhet i Sverige har rätt till omställningsstödet oberoende av i vilken företagsform näringsverksamheten bedrivs i eller vilken bransch näringsverksamheten avser. Anledningen till att samtliga företagsformer ska omfattas är att spridningen av corona fått sådana effekter i samhället att det riskerar att drabba samtliga näringsidkare oavsett bransch och företagsform, även om vissa branscher är mer drabbade än andra (prop. 2019/20:181 s. 29).

Vad menas med företag?

För att omfattas om rätt till omställningsstöd anges i 2 § första stycket LOM uppställs ett antal villkor. Det ska vara frågan om en fysisk person eller juridisk person som vid tidpunkten för prövning av ansökan om omställningsstöd

• bedriver sådan näringsverksamhet i Sverige som avses i 13 kap. 1 § IL, och
• är godkänd för F-skatt enligt 9 kap. 1 § SFL.

I kravet på att en juridisk eller fysisk person ska bedriva näringsverksamhet i Sverige ligger att det ska vara en faktisk verksamhet i Sverige som fortgår vid prövningstillfället, även för aktiebolag. Detta innebär bl.a. att ett vilande aktiebolag inte omfattas trots att ett sådant bolag alltid anses bedriva näringsverksamhet enligt inkomstskattelagen (RÅ 2006 ref. 58). Oberoende av var ett vilande aktiebolag är registrerat eller har sitt säte kan det nämligen inte anses bedriva näringsverksamhet på en viss geografisk plats. Eftersom det framgår av 4 § 2 FOM att kravet på att omsättningstappet ska bero på spridningen av corona, kan inte heller företag som lagt ned sin verksamhet och därför fått ett omsättningstapp omfattas av stödet. Deras omsättningstapp kan inte anses bero på spridningen av corona (prop. 2019/20:181 s. 30, Fm 2020:8 s. 8).

Kravet på godkännande för F-skatt innebär ett faktiskt krav på godkännande. Det är alltså inte tillräckligt att den fysiska eller juridiska personen i och för sig uppfyller förutsättningarna för att godkännas för F-skatt. Att det ska finnas ett godkännande vid prövningstillfället innebär dock att en sådan fysisk eller juridisk person har möjlighet att ansöka och godkännas för F-skatt innan ansökan om omställningsstöd lämnas in (prop. 2019/20:181 s. 109). Skatteverket ska godkänna den som bedriver eller har för avsikt att bedriva näringsverksamhet för F-skatt om övriga förutsättningar för godkännande är uppfyllda (9 kap. 1 § SFL).

Stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund

Sådan stiftelse, förening eller registrerat trossamfund som undantas från skattskyldighet enligt 7 kap. 3 § IL kan bedriva näringsverksamhet i Sverige enligt 13 kap. 1 § IL och kan därför omfattas av möjligheten att ansöka om omställningsstöd. För dessa subjekt saknas det ofta anledning att ansöka om F-skatt och för att mildra den administrativa bördan för dessa subjekt har de fått en rätt till omställningsstöd även om de inte har F-skatt. Vid bedömningen av om subjektet är undantaget skatt kan ledning tas av senast redovisade uppgifter till Skatteverket (prop. 2019/20:181 s. 29).

Äldre ekonomiska föreningar som med stöd av 23 § lagen (2018:673) om införande av lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar fått bestå som registrerad förening (s.k. UPA-föreningar) bör i detta sammanhang likställas med allmännyttiga ideella föreningar (prop. 2019/20:181 s. 29).

Privatbostadsföretag

Även sådant företag som är ett privatbostadsföretag enligt 2 kap. 17 § IL undantas från kravet på F-skatt utifrån samma skäl att dessa saknar anledning att ansöka om F-skatt för den näringsverksamhet som de bedriver i Sverige.

Ideella föreningar ska ha organisationsnummer

För att ha rätt till omställningsstöd måste en ideell förening enligt 2 § andra stycket LOM ha tilldelats organisationsnummer senast vid utgången av 2019. Kravet på organisationsnummer gäller oavsett om föreningen är undantagen skattskyldighet enligt 7 kap. 3 § IL eller inte (prop. 2019/20:181 s. 30).

Utländska företag som bedriver verksamhet i Sverige

Utgångspunkten är att lagen omfattar alla fysiska och juridiska personer som vid tidpunkten för prövningen av ansökan bedriver näringsverksamhet i Sverige och är godkända för F-skatt (2 § LOM). Lagen omfattar alltså även utländska företag. Eftersom omställningsstödet är avsett för de företag som har en stark koppling till Sverige omfattas dock endast utländska företag (begränsat skattskyldiga fysiska personer enligt 3 kap. 17 § IL samt begränsat skattskyldiga utländska juridiska personer enligt 6 kap. 7 § IL) som bedriver näringsverksamhet i Sverige från ett sådant fast driftställe som avses i 2 kap. 29 § IL (3 § första stycket 5 LOM).

Vilka får inte söka stödet?

Vissa rättssubjekt är helt undantagna från att kunna söka omställningsstöd eller får under vissa förutsättningar söka stödet.

Offentliga verksamheter

Offentliga verksamheter har inte rätt till omställningsstöd. Verksamhet som redan finansieras med allmänna medel ska inte få en statlig subvention i form av ett omställningsstöd. Det gäller oavsett om verksamheten bedrivs direkt av staten, regioner, kommuner, kommunalförbund eller indirekt via företag eller andra rättssubjekt som de ovan nämnda offentliga rättssubjekten har ett direkt eller indirekt rättsligt bestämmande inflytande över (3 § 1 och 2 LOM, prop. 2019/20:181 s. 30).

Ett bestämmande inflytande utövas, i detta sammanhang, av den som ensam eller tillsammans äger aktier i ett aktiebolag eller andelar i en ekonomisk förening med fler än hälften av samtliga röster i bolaget eller föreningen eller på något annat sätt förfogar över så många röster i bolaget eller föreningen. Sådant inflytande kan även utövas om de har rätt att utse eller avsätta fler än hälften av ledamöterna i styrelsen för ett aktiebolag, en förening eller en stiftelse eller utgör samtliga obegränsat ansvariga bolagsmän i ett handelsbolag. Detsamma gäller om inflytandet utövas av en juridisk person över vilken staten, regioner, kommuner och kommunalförbund bestämmer (prop. 2019/20:181 s. 30).

Om det allmänna genom olika slag av rättssubjekt bedriver affärsverksamhet, d.v.s. verksamhet av ekonomisk eller kommersiell natur och som inte är finansierad av anslags- eller skattemedel, bör verksamheten omfattas av omställningsstödet. Att rättssubjektet får stöd från det allmänna som är öppna för andra företag, t.ex. stöd vid nystartsjobb, innebär inte att verksamheten är finansierad av anslags- eller skattemedel.

Avgörande är om affärsverksamheten huvudsakligen finansieras av anslags- eller skattemedel eller inte. Med huvudsakligen avses ca 75 procent. Det innebär att verksamhet som har mer än ca 75 procent offentlig finansiering inte räknas som affärsverksamhet i detta sammanhang. Bedömningen sker med utgångspunkt i det räkenskapsår som avslutades närmast före den 1 januari 2020 (prop. 2019/20:181 s. 31).

Företag i ej samarbetsvilliga stater

EU har publicerat en förteckning över s.k. icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet. Även OECD har, inom ramen för Global Forums arbete, publicerat en sådan förteckning. Företag som vid tidpunkten för prövningen av en ansökan om omställningsstöd hör hemma i en stat eller jurisdiktion som är upptagen i en sådan förteckning har inte rätt till omställningsstöd (3 § 3 LOM).

Det är tidpunkten för prövningen av ansökan om omställningsstöd som är avgörande för om undantaget i 3 § 3 LOM är tillämpligt eller inte. Om ett företag hör hemma i en jurisdiktion som tidigare har funnits med i en sådan förteckning men som vid tidpunkten för Skatteverkets prövning inte längre finns med är detta undantag inte tillämpligt. Företaget har då rätt att söka omställningsstöd. Om företaget däremot hör hemma i en jurisdiktion som inte är upptagen i en sådan förteckning när företaget lämnar sin ansökan, men jurisdiktionen har tagits med i förteckningen när prövningen av ansökan görs. blir undantaget tillämpligt. Det innebär att företaget då inte har rätt till omställningsstöd.

Dessa förteckningar uppdateras löpande. Därför är det viktigt att alltid utgå från den senaste versionen för att få information om vilka jurisdiktioner som finns med. Notera också att en jurisdiktion kan förekomma på såväl EU:s förteckning som OECD:s förteckning. I EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga stater eller jurisdiktioner finns följande stater eller jurisdiktioner upptagna (enligt EU:s senaste uppdatering 2020-02-27)

•Amerikanska Samoa

•Caymanöarna

•Fiji

•Guam

•Oman

•Palau

•Panama

•Samoa

•Seychellerna

•Trinidad och Tobago

•Amerikanska Jungfruöarna

•Vanuatu

I OECD:s förteckning över icke samarbetsvilliga stater eller jurisdiktioner finns följande stater eller jurisdiktioner upptagna (enligt OECD:s senaste uppdatering 2020-04-06)

•Trinidad och Tobago

•Guatemala

Undantaget gäller även vissa företag som ingår i samma intressegemenskap

Undantaget för företag hemmahörande i icke samarbetsvilliga jurisdiktioner gäller även företag som ingår i samma intressegemenskap som ett företag enligt 3 § 3 (3 § 4 LOM). I detta avseende innebär intressegemenskap, enligt 3 § andra stycket LOM, något av följande:

• att företagen ingår i en koncern av sådant slag som anges i 1 kap 4 § ÅRL
• att det företag som ansöker om omställningsstöd, direkt eller indirekt, innehar minst 25 procent av kapitalet eller rösterna i det andra företaget eller har rätt till minst 25 procent av vinsten i det andra företaget.

Bestämmelsen i 3 § 4 LOM innebär bl.a. att ett svenskt handelsbolag med verksamhet i Sverige, som ägs till mer än 50 procent av ett företag hemmahörande i en sådan icke samarbetsvillig jurisdiktion (d.v.s. en koncern av sådant slag som anges i 1 kap. 4 § ÅRL), inte har rätt till omställningsstöd.

Även ett svenskt företag som, direkt eller indirekt, innehar minst 25 procent av kapitalet eller rösterna i ett företag hemmahörande i en sådan icke samarbetsvillig jurisdiktion undantas enligt denna bestämmelse från rätten till omställningsstöd.