OBS: Detta är utgåva 2021.16. Visa senaste utgåvan.

Skatteverket får registrera i folkbokföringsdatabasen att en person har utländskt medborgarskap. När en person saknar medborgarskap utreder Skatteverket om personen är statslös. Om det varken kan fastställas att personen har ett medborgarskap eller att personen är statslös ska Skatteverket registrera att personens medborgarskap är okänt.

Utländskt medborgarskap när ett barn föds eller när en person flyttar till Sverige

När ett barn ska folkbokföras i samband med födelsen ska Skatteverket ta ställning till vilket medborgarskap som barnet har. Denna utredning utgår i första hand från vilka medborgarskap som barnets föräldrar har och vad som följer av bestämmelserna i medborgarskapslagstiftningen i de länderna.

När en person som flyttar till Sverige ska folkbokföras ska Skatteverket bland annat ta ställning till vilket medborgarskap som personen har. Skatteverket kan registrera att personen har ett eller flera utländska medborgarskap.

Statslöshet

En viktig utgångspunkt för svensk lagstiftning och praxis på medborgarskapsområdet är att undvika statslöshet (prop. 1999/2000:147 s. 35). Det är också utgångspunkten i flera internationella konventioner som Sverige har åtagit sig att följa.

Begreppet statslös person

I FN:s konvention angående statslösa personers rättsliga ställning (1954 års statslöshetskonvention) finns en definition av begreppet statslös person: ”… den som ej av någon stat med tillämpning av dess lagstiftning anses såsom dess medborgare” (artikel 1.1). Definitionen anses utgöra internationell sedvanerätt. Sverige tillträdde konventionen 1964.

Statslös ”de jure” eller statslös ”de facto”

1954 års statslöshetskonvention omfattar endast personer som är statslösa ”de jure”, det vill säga statslösa på grund av lag. Det finns även personer som är statslösa ”de facto”. Det är personer som har ett medborgarskap men inte står under sitt medborgarskapslands beskydd. Statslösa ”de facto” omfattas inte av 1954 års konvention (prop. 1964:170 s. 4 och 11).

Sverige har även tillträtt 1961 års FN-konvention om begränsning av statslöshet och 1997 års europeiska konvention om medborgarskap. Frågan om statslöshet behandlas även i FN:s konvention om barnets rättigheter, antagen av FN:s generalförsamling den 20 november 1989.

Betydelsen av om en person är statslös eller inte

Frågan om en person är statslös eller inte har betydelse för tillämpningen av svensk lagstiftning i flera avseenden. Exempel på tillämpningsområden:

Barn som föds i eller flyttar till Sverige

När Skatteverket får in en födelseanmälan eller när ett barn flyttar till Sverige ska Skatteverket utreda om barnet är medborgare i ett visst land. Om Skatteverket inte kan fastställa medborgarskap i ett land ska Skatteverket bedöma om barnet är statslöst. Skatteverket registrerar endast statslöshet för barn som är statslösa på grund av lag (de jure).

För att bestämmelserna som rör statslösa barn ska bli tillämpliga krävs att det står klart att barnet verkligen är statslöst (prop. 1999/2000:147 s. 38).

Vuxna som flyttar till Sverige

När en vuxen person flyttar till Sverige ska Skatteverket göra samma bedömning i frågan om statslöshet som när ett barn flyttar till Sverige.

När en persons medborgarskap inte går att fastställa

Om Skatteverket kommer fram till att det inte går att fastställa vare sig att personen har ett medborgarskap eller att personen är statslös ska verket registrera i folkbokföringsdatabasen att personens medborgarskap är okänt.

Nytt: 2021-06-15

Sidan Utländskt medborgarskap och statslöshet har publicerats.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

  • Lag (1904:26 s.1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap [1]
  • Lag (2001:82) om svenskt medborgarskap [1]
  • Lag (2016:1013) om personnamn [1]

Propositioner

  • Proposition 1964:170 [1]
  • Proposition 1999/2000:147 Lag om svenskt medborgarskap [1] [2]

Övrigt

  • Konvention angående statslösa personers rättsliga ställning. New York den 28 september 1954 [1]