Hur ett testamente kan få laga kraft

På vilka sätt kan ett testamente få laga kraft?

Innan ett testamente fått laga kraft anses både legala arvingar och universella testamentstagare vara dödsbodelägare (18 kap. 1 § fjärde stycket ÄB).

Ett testamente kan få laga kraft mot respektive legala arvinge på tre olika sätt:

• Den legala arvingen godkänner testamentet.
• Den legala arvingen delges testamentet och klandrar det inte inom sex månader.
• Domstolen ogillar den legala arvingens klandertalan av testamentet.

Godkännande av ett testamente

Om en legal arvinge godkänner ett testamente får testamentet laga kraft gentemot arvingen. Testamentet behöver nämligen inte delges en legal arvinge som godkänt testamentet (14 kap. 4 § första stycket ÄB).

Delgivning av ett testamente

En legal arvinge ska som huvudregel alltid delges ett testamente. Om arvingen godkänt testamentet behövs däremot ingen delgivning (14 kap. 4 § första stycket ÄB).

Om testatorn (den som upprättar testamentet) är gift och efterlämnar efterarvingar enligt 3 kap. 2 § ÄB ska testamentet delges med maken eller makan. Testamentet får även delges med efterarvingarna, dvs. makarnas gemensamma bröstarvingar eller testatorns föräldrar, syskon och deras avkomlingar (14 kap. 4 § andra stycket ÄB).

Det är testamentstagaren som ska se till att de legala arvingarna får del av testamentet.

Om det finns flera testaments­tagare räcker det att en av dem ser till att de legala arvingarna delges testamentet (14 kap. 4 § tredje stycket ÄB).

Delgivningen sker genom att en bestyrkt kopia av testamentet överlämnas till var och en av de legala arvingarna (14 kap. 4 § första stycket ÄB).

Om den legala arvingen inte väcker talan om klander inom sex månader efter dagen för delgivningen så får testamentet laga kraft gentemot arvingen.

Klander av ett testamente

Om en legal arvinge anser att ett testamente är ogiltigt kan arvingen klandra testamentet. En klandertalan förs i tingsrätten. Klander ska ske senast sex månader efter dagen för delgivningen (14 kap. 5 § första stycket ÄB).

Om domstolen ogillar klandertalan, får testamentet laga kraft.

En klandertalan har bara rättslig verkan i förhållandet mellan den arvinge som har väckt talan och den testaments­tagare som har stämts in. Detta innebär att den legala arvingen som klandrar testamentet enbart gör det beträffande sin andel.

Testamentet får laga kraft i förhållande till övriga arvingar som inte har väckt klandertalan sex månader efter det att de blev delgivna testamentet.

Försummad bevakning av ett testamente – äldre bestämmelser

En testamentstagare som ville göra ett testamente gällande till sin fördel skulle fram till den 1 juli 1989 som huvudregel bevaka testamentet vid tingsrätten. Denna bevakning gällde för samtliga testamentstagare. Efter bevakningen skulle testamentet delges de legala arvingarna.

Om bevakningen försummades förlorade testamentstagaren sin rätt gentemot de legala arvingarna.

Om en testamentstagare har förlorat sin rätt mot en legal arvinge på grund av att ett testamente inte bevakats, ska den rätts­förlusten kvarstå även efter den 1 juli 1989 (lagen [1989:308] om ändring i ärvdabalken). Om en testamentstagare försummade att bevaka testamentet enligt de gamla bestämmelserna, kan testamentstagarens arvingar inte idag rätta till den försummade bevakningen genom att testatorns legala arvingar godkänner testamentet i enlighet med de nya bestämmelserna.

Undantag från krav på bevakning om testamentet godkänts

En testamentstagare behövde inte bevaka testamentet om den avlidnas legala arvingar uttryckligen hade godkänt testamentet. Testamentet behövde i den situationen inte delges eftersom det hade visats upp och godkänts av de legala arvingarna.

Hur påverkas bouppteckningen?

I vissa fall kan en bouppteckning påverkas av att ett testamente fått laga kraft eller av att en bevakning enligt de äldre reglerna försummats.

Testamentet har fått laga kraft före förrättningen

Om en legal arvinge har uteslutits helt från rätten till arv genom ett testamente, och om testamentet har fått laga kraft före bouppteckningsförrättningen, så behöver arvingen inte kallas till förrättningen. Arvingen ska däremot antecknas i bouppteckningen (20 kap. 3 § första stycket ÄB).

Bevis för att testamentet fått laga kraft gentemot arvingen, t.ex. ett godkännande av ett testamente som åberopas i bouppteckningen, ska lämnas in till Skatteverket (Skatteverkets ställningstagande Delgivning av testamente).

Försummad bevakning

Om den ena av två makar avled före den 1 juli 1989 och efterlämnade ett testamente som inte fått laga kraft mot en efterarvinge, ska efterarvingen kallas till förrättningen och antecknas i bouppteckningen vid den efterlevande makens död.