Karaktärsbyten

När en andel upphör att vara näringsbetingad

Om en andel är näringsbetingad är vinsten vid avyttringen normalt skattefri, medan vinsten på en andel som är en kapitalplaceringsandel ska beskattas. Eftersom näringsbetingade andelar och kapitalplaceringsandelar beskattas på olika sätt, så måste en anskaffningsutgift fastställas på andelen när den byter karaktär från näringsbetingad till kapitalplaceringsandel.

I förarbetena valde man mellan att använda omkostnadsbeloppet eller marknadsvärdet vid karaktärsbytet (prop. 2002/03:96 sid 96). Om man valt omkostnadsbeloppet skulle företagen behöva hålla reda på anskaffningsutgifter, kapitaltillskott och övriga värdeöverföringar på näringsbetingade andelar. Dessutom skulle en värdestegring under tiden andelen varit näringsbetingad beskattas, vilket inte är önskvärt. Man valde därför att istället använda marknadsvärdet.

När byter ett näringsbetingat innehav karaktär och blir kapitalplaceringsinnehav?

Ett näringsbetingat innehav byter karaktär till kapitalplaceringsinnehav om onoterade andelar blir marknadsnoterade, ägarföretaget innehar mindre än 10 procent av rösterna och innehavet av andelarna inte heller betingas av den rörelse som ägarföretaget bedriver.

Ett karaktärsbyte sker också om ägarföretaget innehar näringsbetingade andelar som är marknadsnoterade, och innehavet minskar så att företaget inte längre har 10 procent av rösterna, samtidigt som innehavet inte betingas av den rörelse som ägarföretaget bedriver.

Det kan också vara fråga om näringsbetingade andelar som är marknadsnoterade och innehavet understiger 10 procent av rösterna, om innehavet inte längre betingas av rörelsen.

Ny anskaffningsutgift när en andel upphör att vara näringsbetingad och blir kapitalplaceringstillgång

Om en andel byter karaktär från att vara näringsbetingad till att bli en kapitalplaceringsandel, ska anskaffningsutgiften på andelen utgöras av marknadsvärdet vid tidpunkten för karaktärsbytet (25 kap. 6 § IL). Det är när en andel övergår från att vara skattefri till att vara skattepliktig som ny anskaffningsutgift ska beräknas. För marknadsnoterade delägarrätter gäller detta bara om villkoren om innehavstid i 25 a kap. 6 eller 7 § IL skulle ha varit uppfyllda om delägarrätten hade avyttrats vid denna tidpunkt. Bestämmelsen innebär att en värdestegring under tiden andelen varit näringsbetingad och skattefri inte beskattas, och att en värdenedgång under samma tid inte får dras av.

Onoterade andelar (som är kapitaltillgångar) är alltid näringsbetingade. Som beskrivits ovan byter en andel karaktär från näringsbetingad till kapitalplacering bara om den marknadsnoteras alternativt om andelen både före och efter karaktärsbytet är marknadsnoterad men storleken på ägande eller verksamhet ändras. Som regel finns därför tillgängliga marknadsnoteringar för att bestämma marknadsvärdet som blir den nya anskaffningsutgiften.

Bestämmelsen om ny anskaffningsutgift vid karaktärsbyte ska tillämpas även för indirekta innehav av delägarrätter via ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person (25 kap. 6 § andra stycket IL och 25 a kap. 23 och 23 a §§ IL)

Läs om betydelsen av om marknadsnoterade andelar uppfyller innehavstidsvillkoret och när näringsbetingade andelar lånas ut för blankning nedan. Där beskrivs situationer som också har betydelse för om andelar ska åsättas en ny anskaffningsutgift.

Undantag: andelar som inte har uppfyllt innehavstidsvillkoret

Det finns ett undantag från regeln att en näringsbetingad andel får marknadsvärdet vid tidpunkten då den byter karaktär till kapitalplaceringsandel som anskaffningsutgift. Undantaget gäller marknadsnoterade andelar som innan karaktärsbytet uppfyller kravet på ägande av andelar med minst 10 procent av röstetalet eller att andelen är betingad av rörelse – men där kravet på ägande minst ett år inte hunnit uppfyllas (innehavstidsvillkoret). Det är alltså andelar som enligt definitionen är näringsbetingade andelar men de har inte uppfyllt kravet i innehavstidsvillkoret för att en vinst ska vara skattefri vid försäljning. Om en sådan andel byter karaktär bortser man från att den har varit näringsbetingad, vilket innebär att andelen inte får en ny anskaffningsutgift (25 kap. 6 § andra meningen IL).

Exempel: ny anskaffningsutgift när andelar blir kapitalplaceringsandelar

AB A äger marknadsnoterade andelar i AB B motsvarande 10 procent av rösterna. Andelarna, som är näringsbetingade eftersom röstvillkoret är uppfyllt, har anskaffats vid ett och samma tillfälle för 10 miljoner kr för två år sedan. AB A säljer andelar motsvarande 2 procent av rösterna i AB B för 4 miljoner kr, vilket motsvarar det noterade värdet vid försäljningstidpunkten. Anskaffningsutgiften för de sålda andelarna är 2 miljoner kr (2/10 x 10). Innehavstidsvillkoret är uppfyllt och kapitalvinsten på 2 miljoner kr (4 miljoner – 2 miljoner) är alltså skattefri.

Om innehavet i AB B inte betingas av AB A:s rörelse byter det återstående innehavet karaktär till kapitalplacering. Marknadsvärdet på det återstående innehavet uppgår vid tidpunkten för karaktärsbytet till 16 miljoner kr, vilket blir den nya anskaffningsutgiften för det kvarstående innehavet. Observera att ett sådant karaktärsbyte som medför att en ny anskaffningsutgift ska beräknas bara sker om innehavstidsvillkoret är uppfyllt vid andelsavyttringen, så som i exemplet, och storleken på röstinnehavet efter avyttringen sjunker under 10 %. Det krävs alltså att andelen övergår från att vara skattefri till att bli skattepliktig för att ny anskaffningsutgift ska beräknas.

Näringsbetingade andelar lånas ut för blankning

I ställningstagandet Näringsbetingade andelar som lånas ut för blankning beskrivs konsekvenserna när andelar lånas ut. Vid utlåning bryts innehavstiden. Kravet på ett års innehavstid är därför inte uppfyllt när andelarna återfås.

För marknadsnoterade andelar gäller att om innehavstidsvillkoret var uppfyllt när andelarna lånades ut så ska anskaffningsutgiften för andelar som återfås bestämmas till marknadsvärdet vid utlåningstillfället.

Om det är onoterade andelar som lånas ut för blankning och andelarna blir marknadsnoterade under utlåningstiden, och andelarna är marknadsnoterade näringsbetingade andelar när de återfås ska anskaffningsutgiften bestämmas till marknadsvärdet vid noteringstillfället. Det förutsätter att andelarna innehafts under en sammanhängande tid om ett år vid utlåningstillfället.

Nytt anskaffningsvärde för andel som i samma ägares hand övergår från att vara näringsbetingad till lagertillgång

Situationen att en andel övergår från att vara näringsbetingad (kapitaltillgång) till lagertillgång hos samma ägare är en annan form av karaktärsbyte än de ovan nämnda. Detta blir följden när handel byter karaktär i ett företag från att vara kapitalförvaltning till att bli yrkesmässig rörelse. Läs Skatteverkets ställningstagande om anskaffningsutgift när andelar eller aktiebaserade delägarrätter i samma ägares hand övergår från att vara näringsbetingade till att bli lagertillgång i en värdepappersrörelse.

När en andel blir näringsbetingad

Eftersom onoterade andelar alltid är näringsbetingade så är det bara marknadsnoterade andelar som kan byta karaktär till näringsbetingade andelar.

Marknadsnoterade andelar kan bli näringsbetingade genom att företaget ökar sitt innehav till att omfatta minst 10 procent av rösterna i det ägda företaget. Marknadsnoterade andelar kan också bli näringsbetingade genom att betingadevillkoret blir uppfyllt.

Ingen avskattning när en andel blir näringsbetingad

När en andel går från att vara en kapitalplaceringsandel till att bli näringsbetingad saknas avskattningsregler. Ett kringgående av reglerna motverkas av innehavstidsvillkoret. En marknadsnoterad andel som blir näringsbetingad måste innehas minst ett år från det att den blir näringsbetingad innan en kapitalvinst blir skattefri.

Under den tid då ett innehav är en kapitalplacering hade en avyttring medfört att en kapitalvinst blivit skattepliktig. Eftersom en avyttring efter ett karaktärsbyte till näringsbetingad andel normalt blir skattefri talar detta för att en avskattning borde ske. Vid införandet av reglerna bedömdes dock att en avskattningsregel hade behövt kompletteras med uppskovsregler för att inte olämpliga effekter skulle uppstå. Det hade komplicerat systemet. Ett annat argument mot avskattning var att beskattningen av kapitalplaceringsandelar inte är önskvärd i sig, utan endast syftar till att motverka den så kallade sparbösseeffekten (prop. 2002/03:96 s. 96).

När en marknadsnoterad andel avnoteras

Andelar ska anses vara marknadsnoterade även om noteringen har upphört i samband med inlösen, fusion, fission, likvidation, konkurs eller förenklad avveckling (24 kap. 33 § andra stycket IL).

Det har inte ansetts motiverat att kapitalplaceringsandelar på grund av en sådan avnotering ska kunna säljas eller lösas in utan beskattning av en kapitalvinst. Därför har den särskilda bestämmelsen införts som anger att andelen även fortsättningsvis anses marknadsnoterad. Därmed undviks att andelen vid avnoteringen blir näringsbetingad enligt huvudregeln, på grund av att den därefter är en onoterad andel. Karaktären på andelen och prövningen om andelen kan avyttras skattefritt får efter avnoteringen istället även fortsättningsvis bedömas utifrån kraven på ägarandel, betingandevillkoret och innehavstidsvillkoret som gäller för marknadsnoterade andelar.

Marknadsnoterade andelar avnoteras som regel i samband med ett tvångsförfarande efter ett offentligt erbjudande om uppköp, när det uppköpande företaget uppnått ett innehav med mer än 90 procent av kapitalet och rösterna i det företag som köps upp (22 kap. ABL).