Beskattning av medel på konto

Ränta på skogskonto och skogsskadekonto

En direkt skatt betalas på räntan. Skatten är 15 % av den ränta som gottskrivs kontot (3 § lag (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m.). Vid varje tillfälle då ränta gottskrivs ett konto ska kreditinstitutet för kontohavarens räkning innehålla skatt på räntan (5 §). Skatten betalar kreditinstitutet in (8 §). Resterande ränta på kontot tas upp som intäkt av näringsverksamhet när medlen på kontot beskattas.

Uttag och utbetalning från ett konto

Ett uttag från ett skogskonto eller skogsskadekonto ska tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet det beskattningsår då uttaget görs. Samma sak gäller kvarstående medel som betalas ut eller skulle ha betalats ut när tidsgränserna för uppskov gått ut (21 kap. 37 § IL).

Eftersom behållningen på kontot även omfattar den ränta som finns kvar efter det att den direkta skatten tagits ut på gottskriven ränta, kommer uttag av resterande ränta att beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet.

Ett uttag från ett skogskonto eller skogsskadekonto får göras tidigast fyra månader efter insättningsdagen. Ett uttag får avse hela det innestående beloppet eller en del av det, dock inte lägre belopp än 1 000 kr (21 kap. 36 § första stycket IL).

Kreditinstitutet ska betala ut kvarstående medel på ett skogskonto när tio år har gått från ingången av det år då insättning senast skulle göras. För ett skogsskadekonto gäller istället att kreditinstitutet ska betala ut kvarstående medel när tjugo år har gått från ingången av det år då insättning senast skulle göras (21 kap. 36 § andra stycket IL).

Om medel har tagits över från en annan persons skogskonto eller skogsskadekonto och detta skett utan att personen beskattats på grund av bestämmelserna om benefik överlåtelse av en lantbruksenhet till närstående, får dessa medel tidigast tas ut och ska betalas ut av kreditinstitutet vid de tidpunkter som gäller för insättningen på det ursprungliga kontot (21 kap. 36 § tredje stycket IL).

Överföra medel på ett konto

Under vissa förutsättningar får medel föras över från ett skogskonto eller skogsskadekonto i ett kreditinstitut till ett annat kreditinstitut utan beskattningskonsekvenser. Det kan ske när hela det innestående beloppet direkt förs över till ett skogskonto eller skogsskadekonto med samma villkor i det mottagande kreditinstitutet. En sådan överföring får också göras när kontomedel tas över av närstående i samband med en benefik överlåtelse av en lantbruksenhet enligt bestämmelserna i 21 kap. 41 § IL. När kontomedel förs över ska det överförande kreditinstitutet lämna de uppgifter som behövs för att det mottagande kreditinstitutet ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt 21 kap. IL och skatteförfarandelagen (21 kap. 38 § IL).

Om medel förs över från ett skogskonto eller skogsskadekonto till ett annat skogskonto eller skogsskadekonto med samma villkor inom samma kreditinstitut, eller mellan olika kontor inom kreditinstitutet, räknas överföringen inte som ett uttag. Överföringen medför därför ingen beskattning (RÅ 1972 ref. 58).

Överlåtelse av lantbruksenhet

Om den skattskyldigas lantbruksenhet övergår till en ny ägare genom arv, testamente, bodelning eller på liknande sätt, ska medlen på kontona tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet. Medlen ska dock bara tas upp till beskattning om fastigheten utgjorde den övervägande delen av näringsverksamheten. Medlen ska däremot inte tas upp till beskattning om äganderätten övergår genom gåva och det är den skattskyldiga som gjort avdrag för de insatta medlen. Medel som enligt bestämmelserna i 21 kap. 41 § IL tas över av närstående i samband med benefik överlåtelse av hel lantbruksenhet, ska inte heller tas upp till beskattning (21 kap. 39 § IL).

Med övervägande delen av näringsverksamheten avses enligt Skatteverkets uppfattning mer än hälften av marknadsvärdet på tillgångarna i näringsverksamheten. Om den överlåtna lantbruksenhetens marknadsvärde är högre än övriga tillgångar i näringsverksamheten, ska kontomedlen alltså tas upp till beskattning.

En onerös överlåtelse, till exempel en försäljning av en lantbruksenhet, omfattas inte av bestämmelsen att medlen på kontona ska tas upp till beskattning efter överlåtelse av en lantbruksenhet. Anledningen till detta är att en sådan regel kan leda till en minskad avverkning åren närmast före en tänkt överlåtelse eller bidra till att angelägna överlåtelser fördröjs.

Ränta på ett skogskonto som belöper på tid efter det att en fastighet hade överlåtits, har hänförts till intäkt av näringsverksamhet fram till utgången av det beskattningsår då överlåtelsen skett (RÅ 1977 ref. 113).

Pantsättning och överlåtelse av medel på konto

Om ett avtal träffas om överlåtelse eller pantsättning av medel på skogskonto eller skogsskadekonto, ska medlen på kontona tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet. Medlen ska däremot inte tas upp som intäkt om medlen tagits över enligt bestämmelserna i 21 kap. 41 § IL om övertagande av medel på ett skogskonto eller skogsskadekonto i samband med benefik överlåtelse av hel lantbruksenhet till närstående. Om en skattskyldig på begäran av Skogsstyrelsen förbinder sig att inte förfoga över medlen utan styrelsens tillstånd räknas inte det som en överlåtelse eller pantsättning (21 kap. 40 § IL).

Det är således möjligt att utan beskattningskonsekvens utnyttja medel som säkerhet för återväxtåtgärder, t.ex. återplantering, som skogsägaren är skyldig att göra enligt Skogsvårdslagen.

Benefik överlåtelse av hel lantbruksenhet till närstående

Om den skattskyldigas lantbruksenhet med produktiv skogsmark övergår till en närstående genom arv, testamente, gåva eller bodelning, finns möjligheten att samtidigt föra över medel på ett skogskonto eller skogsskadekonto till förvärvaren utan beskattning (21 kap. 41 § IL).

Vilka som är närstående framgår av 2 kap. 22 § IL.

Vid arv ska prövningen av närståendeförhållandet ske mellan arvlåtaren och arvtagaren. Skogskontomedel kan därför utan beskattning föras över till en närstående till arvlåtaren även om dödsboet skiftas efter dödsåret (HFD 2019 ref. 4).

En lantbruksenhet kan bestå av flera registerfastigheter med samma ägare och inom samma kommun. För att kunna föra över medel till förvärvaren krävs att överlåtarens hela lantbruksenhet förs över.

Om medel på ett konto ska få tas över krävs att mottagaren vid arv, testamente eller bodelning med anledning av ena makens död skriftligen förklarar att han tar över medlen. Tas medlen över i samband med gåva eller bodelning av annan anledning än ena makens död krävs att parterna träffar skriftligt avtal om att medlen tas över (21 kap. 41 § första stycket IL).

Dessutom krävs att kontot förs över direkt till mottagaren eller medlen direkt förs över till ett motsvarande konto som innehas av mottagaren. Överföringen ska ske samma beskattningsår som lantbruksenheten övergår (21 kap. 41 § andra stycket IL).

Det finns en proportioneringsregel om förvärvaren (närstående) enbart delvis blir ägare till lantbruksenheten. Detta inträffar exempelvis om två barn får hälften var av lantbruksenheten i gåva av en förälder. Då kan förvärvaren ta över högst så stor del av kontomedlen som hans eller hennes andel motsvarar av den övertagna produktiva skogsmarkens skogsbruksvärde i förhållande till skogsbruksvärdet för all produktiv skogsmark på lantbruksenheten det beskattningsår då enheten övergår (21 kap. 41 § tredje stycket IL).

Beskattning vid dödsfall

Om en innehavare av ett skogskonto eller skogsskadekonto avlider utlöser dödsfallet inte någon beskattning av kontomedlen (prop. 1978/79:204 s. 82).

När ett dödsbo överlåter medel på konto kan det medföra att medlen ska tas upp till beskattning (21 kap.  40 § IL). Kontomedel ska i vissa fall även tas upp till beskattning om dödsboet överlåter sin lantbruksenhet (21 kap. 39 § IL). En närstående kan dock ta över medel på ett skogskonto eller skogsskadekonto i samband med övertagande av dödsboets lantbruksenhet utan att dödsboet blir beskattat (21 kap. 41 § IL). Är förutsättningarna i 21 kap. 41 § IL om benefik överlåtelse av hel lantbruksenhet inte uppfyllda, ska medlen på kontona tas upp till beskattning av dödsboet.

Den efterlevande ärver före bröstarvingar. Dödsbon med endast en dödsbodelägare (enmansdödsbo) är därför inte ovanliga.

Ett enmansdödsbo som förvaltas av den ende dödsbodelägaren anses vanligen skiftat i och med att bouppteckningen registreras. Vid skiftet blir dödsbodelägaren ägare till egendomen om denne inte tillträtt egendomen tidigare. Förvaltas ett enmansdödsbo istället av en förordnad boutredningsman eller testamentsexekutor medför inte alltid bouppteckningens registrering att dödsbodelägaren blivit ägare till egendomen (Skatteverkets ställningstagande Vem ska kapitalvinstbeskattas - dödsboet eller dess ende delägare?).

Om den efterlevande gör ett arvsavstående har ett skifte av boets tillgångar inte skett genom bouppteckningens registrering. Dödsboet lever därför vidare och beskattningen av medlen flyttas framåt i tiden.

Skyldighet att meddela banken

Det kontoförande kreditinstitutet ska meddelas om innestående medel på ett skogskonto eller skogsskadekonto tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet på grund av överlåtelse av lantbruksenhet eller avtal om överlåtelse eller pantsättning av medel på konto. Om den skattskyldiga har överklagat beslutet, ska meddelandet lämnas först när beslutet har fått laga kraft (5 § Skogskontoförordning [1954:144]).

Kompletterande information

• Dödsbo – äganderätt, arvsskifte mm
• Ett dödsbos beskattning av medel på skogskonto eller skogsskadekonto
• Kontrolluppgift ska lämnas av kreditinstitutet för uttag och utbetalning samt annat förhållande som berör ett skogskonto eller ett skogsskadekonto.