Sen eller utebliven inkomstdeklaration eller särskilda uppgifter

När ska Skatteverket ta ut en förseningsavgift?

Skatteverket ska ta ut förseningsavgift om den som ska lämna inkomstdeklaration eller särskilda uppgifter inte har gjort det i rätt tid (48 kap. 1 § första stycket SFL).

En förseningsavgift ska tas ut när den som är uppgiftsskyldig

• inte har lämnat inkomstdeklaration eller särskilda uppgifter
• har lämnat inkomstdeklaration eller särskilda uppgifter för sent

• har lämnat uppgifter som inte uppfyller formkraven på en inkomstdeklaration eller särskilda uppgifter.

Om den uppgiftsskyldiga har lämnat inkomstdeklaration eller särskilda uppgifter i rätt tid men har lämnat bristfälliga uppgifter ska Skatteverket också ta ut förseningsavgift.

Undantag från att ta ut förseningsavgift

Skatteverket ska i vissa fall inte ta ut en förseningsavgift trots att en inkomstdeklaration eller särskilda uppgifter inte har kommit in i rätt tid.

Fysiska personer i utlandet

Deklarationstidpunkten för alla fysiska personer är den 2 maj. Skatteverket ska trots det inte ta ut någon förseningsavgift om en person som den dag deklarationen ska lämnas är bosatt eller stadigvarande vistas utomlands kommer in med sin inkomstdeklaration efter det datumet, men senast den 31 maj (48 kap. 3 § SFL).

Vissa särskilda uppgifter

Skatteverket ska inte ta ut någon förseningsavgift om särskilda uppgifter inte har kommit in i rätt tid när det är fråga om (48 kap. 1 § andra stycket SFL)

• uppgifter som redare ska lämna enligt 33 kap. 8 § SFL, eller
• uppgifter om nedsättning av utländsk skatt enligt 33 kap. 9 § SFL.

Den uppgiftsskyldiga har avlidit

Skatteverket ska inte ta ut någon förseningsavgift om den uppgiftsskyldiga har avlidit innan Skatteverket fattar beslutet (52 kap. 10 § SFL).

Detta undantag ska endast tillämpas när det är den som ska påföras en förseningsavgift som har avlidit. Undantaget ska normalt inte tillämpas när en företrädare har avlidit, t.ex. en firmatecknare i ett aktiebolag.

Undantaget gäller däremot om det är fråga om en företrädare som både ska redovisa och betala sin huvudmans skatt. I en sådan situation är det företrädaren som ska påföras en förseningsavgift. Skatteverket ska inte ta ut någon förseningsavgift när någon av följande företrädare har avlidit (5 kap. SFL och jfr prop. 2010/11:165 s. 936):

• ett ombud för en generalrepresentation
• en representant för ett enkelt bolag eller ett partrederi
• en huvudman för en mervärdesskattegrupp
• en skatterepresentant för en utländsk försäkringsgivare.

Vilka beskattningsår ska undantaget tillämpas på?

Bestämmelsen ska tillämpas på en avliden persons inkomstbeskattning fram till och med beskattningsåret före dödsåret (jfr 4 kap. 1 § IL), d.v.s. för beskattningsår där det är den avlidna som är skattesubjektet. Detta under förutsättning att beslutet om förseningsavgift skulle komma att meddelas efter dödsfallet. En förseningsavgift ska inte heller tas ut när det är dödsboet som lämnar uppgifterna för den avlidna det aktuella beskattningsåret.

Exempel: personen har avlidit året efter beskattningsåret

En person har avlidit i januari år 2. Dödsboet ska lämna en inkomstdeklaration i maj år 2. Eftersom det är den avlidna som ska beskattas för de inkomster hen haft år 1 (beskattningsåret före dödsåret), så kan någon förseningsavgift inte tas ut om dödsboet lämnar inkomstdeklarationen för sent eller inte lämnar någon inkomstdeklaration alls.

Exempel: personen har avlidit under beskattningsåret

En person har avlidit i december under år 1 (beskattningsåret). I den situationen är det dödsboet som är skattesubjekt vid tidpunkten för beslut om slutlig skatt år 2. Inkomstdeklarationen ska lämnas för dödsboets egen beskattning. Om dödsboet lämnar inkomstdeklarationen för sent eller inte lämnar någon inkomstdeklaration alls kan Skatteverket ta ut en förseningsavgift.

Laga förfall

Skatteverket ska inte ta ut någon förseningsavgift vid laga förfall. Det gäller även om den uppgiftsskyldiga inte har begärt anstånd med att lämna deklaration eller särskilda uppgifter.

Laga förfall innebär att den enskilda har en giltig ursäkt för att inte fullgöra något som egentligen krävs av hen. Det ska vara fråga om omständigheter som inte gått att förutse, som t.ex. plötslig sjukdom (se Vad är giltig ursäkt?).

Undanröja en förseningsavgift som är felaktig

Om en förseningsavgift har tagits ut trots att ett undantag är tillämpligt ska beslutet om förseningsavgift undanröjas.

Formkraven på en deklaration eller särskilda uppgifter

Det finns tre formkrav som måste vara uppfyllda för att en deklaration ska anses föreligga:

• Uppgifterna ska vara lämnade på ett fastställt formulär (38 kap 1 § SFL).
• Uppgifterna ska vara undertecknade av den som är uppgiftsskyldig eller av behörig ställföreträdare. Uppgifterna får i vissa fall undertecknas av ett ombud (38 kap 2-3 §§ SFL).
• Blanketten som lämnas ska innehålla åtminstone någon uppgift till ledning för beskattningen.

Om inte alla tre kraven är uppfyllda har den uppgiftsskyldiga inte lämnat någon formellt riktig deklaration och det kan då bli aktuellt att ta ut förseningsavgift.

Det är samma krav på särskilda uppgifter som på en inkomstdeklaration, med den skillnaden att det inte är alla särskilda uppgifter som behöver undertecknas (38 kap. 2 § 2 SFL).

Blanketten är inte undertecknad

Om en inkomstdeklarationsblankett eller blankett för särskilda uppgifter inte är undertecknad ska Skatteverket förelägga den uppgiftsskyldiga att skriva under. Den uppgiftsskyldiga får i och med föreläggandet en möjlighet att åtgärda bristen och därigenom slippa en förseningsavgift. En förseningsavgift ska bara tas ut om föreläggandet inte följs (48 kap. 4 § SFL).

Vad är rätt tid?

Med uttrycket i rätt tid menas antingen

• den tidpunkt då inkomstdeklaration ska lämnas enligt 32 kap. SFL eller tidpunkten då särskilda uppgifter ska ha kommit in till Skatteverket enligt 33 kap. SFL
• den tidpunkt som anges i ett anståndsbeslut som meddelats enligt 36 kap. SFL, eller
• den tidpunkt som anges i ett föreläggande att lämna deklaration när uppgiftsskyldigheten uppkommit på grund av föreläggandet.

När Skatteverket avgör om deklarationen eller uppgifterna har lämnats i rätt tid, ska verket tillämpa lag (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid. Det betyder t.ex. att om sista dagen att komma in med en inkomstdeklaration infaller på en lördag eller söndag så anses den ha kommit in i rätt tid om den kommer in första vardagen därefter, vanligtvis måndagen. Ytterligare information om rätt tid finns under Hur ankomstdagen för en handling ska bestämmas.

Vad är rätt tid vid elektronisk inlämning?

Om en inkomstdeklaration för andra juridiska personer än dödsbon lämnas elektroniskt får den lämnas en månad senare än ordinarie deklarationstid (32 kap. 2 § andra stycket SFL). Detsamma gäller vissa särskilda uppgifter (33 kap. 10 § SFL). För att få tillämpa den förlängda deklarationstiden måste samtliga handlingar, dvs. inkomstdeklaration, räkenskapsschema och övriga bilagor, lämnas elektroniskt (prop. 2010/11:165 s. 829). För att deklarationen eller den särskilda uppgiften ska anses ha lämnats in i rätt tid ska alltså samtliga dessa handlingar ha kommit in elektroniskt inom den extra månaden som bestämmelsen uppställer.

Exempel: Delar av deklarationen lämnas elektroniskt

Ett aktiebolag har ett beskattningsår som går ut den 31 december 2018. Deklarationen ska därför ha kommit in senast den 1 juli 2019. Om deklarationen lämnas elektroniskt får den lämnas senast den 1 augusti 2019. Aktiebolaget lämnar in Inkomstdeklaration 2 elektroniskt den 29 juli 2019. Samtidigt lämnar bolaget räkenskapsschema och skattemässiga justeringar (INK2R och INK2S) på papper.

Eftersom räkenskapsschema och skattemässiga justeringar inte lämnats in elektroniskt inom extramånaden kan den förlängda deklarationstiden inte tillämpas. Deklarationen har inte lämnats i rätt tid och det finns förutsättningar för att ta ut en förseningsavgift.

Exempel: Delar av deklarationen lämnas för sent

Ett aktiebolag har ett beskattningsår som går ut den 31 december 2018. Deklarationen ska därför ha kommit in senast den 1 juli 2019. Om deklarationen lämnas elektroniskt får den lämnas senast den 1 augusti 2019. Aktiebolaget lämnar in Inkomstdeklaration 2 elektroniskt den 22 juli 2019. Räkenskapsschema och skattemässiga justeringar (INK2R och INK2S) lämnas elektroniskt den 12 augusti 2019.

Eftersom räkenskapsschema och skattemässiga justeringar inte har lämnats in inom den förlängda deklarationstiden utan först den 12 augusti 2019 finns det förutsättningar att ta ut en förseningsavgift.

Det saknar betydelse om bilagorna i fråga lämnas på papper eller elektroniskt den 12 augusti. Deklarationen har i båda fallen lämnats för sent.

Exempel: Pappersdeklaration ersätts av elektronisk deklaration

Ett aktiebolag har ett beskattningsår som går ut den 31 december 2018. Deklarationen ska därför ha kommit in senast den 1 juli 2019. Om deklarationen lämnas elektroniskt får den lämnas senast den 1 augusti 2019. Aktiebolaget lämnar in Inkomstdeklaration 2 med räkenskapsschema och skattemässiga justeringar (INK2R och INK2S) på papper den 15 juli 2019. Den 29 juli 2019 lämnar bolaget samma deklaration med tillhörande räkenskapsutdrag elektroniskt.

Aktiebolaget uppfyller rekvisiten i 32 kap. 2 § andra stycket SFL, eftersom en fullständig elektronisk deklaration har lämnats inom den förlängda deklarationstiden. Deklarationsplikten är därmed uppfylld i rätt tid i och med den elektroniska deklarationen. Någon förseningsavgift ska inte tas ut.

Vad är rätt tid vid föreläggande om att lämna deklaration?

Om deklarationsskyldigheten uppkommit genom att Skatteverket förelagt någon att deklarera är den rätta tiden att lämna in deklarationen den tidpunkt som anges i föreläggandet (prop. 2010/11:165 s. 927). Om det däremot visar sig att deklarationsskyldighet enligt 30 kap. SFL funnits redan utan föreläggande är den rätta tiden att komma in med inkomstdeklaration den tid som anges i 32 kap. SFL.

Observera att den som är deklarationsskyldig först efter ett föreläggande måste ha blivit delgiven föreläggandet för att Skatteverket ska kunna ta ut en förseningsavgift (RÅ 1998 not. 62).

Exempel: Deklarationsplikt innan föreläggande

Skatteverket har fått uppgift om att en person bedrivit näringsverksamhet under 2018 och förelägger den 1 september 2019 personen att lämna inkomstdeklaration för beskattningsåret 2018 inom en månad. Personen kommer in med deklarationen den 15 september 2019, dvs. inom tiden i föreläggandet, och redovisar ett överskott av näringsverksamhet på 100 000 kr.

Personen har haft intäkter i näringsverksamheten och har därför varit skyldig att lämna deklaration redan den 2 maj 2019. Det finns därför grund för att ta ut förseningsavgift trots att deklarationen lämnades in inom den angivna tiden i föreläggandet. Eftersom deklarationen kommit in senare än tre månader efter sista deklarationsdagen kan Skatteverket ta ut två förseningsavgifter.

Den uppgiftsskyldiga har bevisbördan för att deklarationen har kommit in i rätt tid

Enligt allmänna rättsgrundsatser har den som ska fullgöra någonting bevisbördan för att fullgörandet verkligen har skett, om inget annat framgår av bestämmelsen. Den som ska lämna en deklaration eller särskilda uppgifter har därför bevisbördan för att deklarationen har kommit in till Skatteverket i rätt tid. Om Skatteverket inte har fått in någon deklaration så måste den uppgiftsskyldiga komma in med bevisning och göra sannolikt att uppgiften faktiskt har lämnats in till Skatteverket i rätt tid för att slippa förseningsavgift.