OBS: Detta är utgåva 2021.5. Sidan är avslutad 2022.
Sidan listar områden inom mervärdesskatten som påverkas av coronapandemin.
Nytt: 2021-03-15
Denna sida uppdateras löpande när det kommer ny information.
2021-03-15 Förtydligande: Ett nytt stycke har lagts till i slutet av Exempel 3: Uthyrning av vaccinationslokal till ett privat vårdföretag
2021-03-10 Nytt avsnitt: Tillfällig uthyrning av vaccinationslokaler och frivillig skattskyldighet
Skatteverket kan med anledning av corona bevilja så kallade tillfälliga anstånd med inbetalning av mervärdesskatt.
Arbete i hemmet på grund av coronapandemin leder inte till fast etableringsställe. Se exempel med arbete i hemmet under pandemin som inte leder till fast etableringsställe.
Skatteverket anser att avdragsförbudet för stadigvarande bostad även gäller inköp av sådan lös egendom som kan hänföras till bostaden. Kontorsutrustning, såsom skrivbord och stolar, är exempel på lös egendom som kan hänföras till bostaden. Avdragsförbudet för stadigvarande bostad är dock inte tillämpligt när en arbetsgivare köper in kontorsutrustning som de anställda endast tillfälligtvis får använda för hemarbete under pandemin. Kontorsutrustningen kan nämligen inte hänföras till den anställdas bostad på ett sådant sätt att avdragsförbudet blir tillämpligt om avsikten med inköpet är att den ska användas i arbetsgivarens verksamhetslokaler efter pandemin. Se vidare om avdragsförbudet för inventarier.
Skatteverket anser att befrielse från betalningsskyldigheten för uttagsbeskattning av mervärdesskatt kan ske i vissa mycket speciella fall med anledning av corona.
Skatteverket anser att den rådande situationen med corona är en sådan extraordinär omständighet som medför att ett byte till bokslutsmetoden kan accepteras. Det förutsätter dock att företagets sammanlagda årliga omsättning här i landet beräknas uppgå till högst tre miljoner kronor (Skatteverkets ställningstagande Redovisning av mervärdesskatt under coronakrisen).
EU kommission har beslutat om tillfällig befrielse från tull- och mervärdesskatt vid import av varor för skydd mot och bekämpning av covid-19. Det gäller import som görs av eller på uppdrag av statliga organ, offentliga organ och andra organ som är offentligrättsligt reglerade samt av katastrofhjälporganisationer och andra organisationer som har godkänts av Tullverket.
Corona (covid-19) påverkar många företag ekonomiskt vilket kan medföra att de inte kan betala sina leverantörer. Under den pågående pandemin får det anses sannolikt och därmed kan det presumeras att köparen saknar möjlighet att betala sin skuld om vissa förutsättningar är uppfyllda. Om dessa förutsättningar är uppfyllda får säljaren sätta ned beskattningsunderlaget på grund av kundförlust. Vilka förutsättningar som ska vara uppfyllda framgår av sidan Kundförlust under Särskild bedömning med anledning av corona.
Omställningsstöd till företag enligt lag (2020:548) om omställningsstöd anses inte vara ersättning för en tillhandahållen tjänst. Någon mervärdesskatt ska därför inte redovisas på omställningsstöd som ett företag har fått. Läs mer om stödet på sidorna under Omställningsstöd med anledning av corona mars-april samt Omställningsstöd med anledning av corona maj-juli.
Diagnostiska tester för att visa om en person har sjukdomen covid-19 och antikroppstester för covid-19 kan vara tjänster som definieras som sjukvård enligt ML. Läs mer under Provtagningar (om tjänsten) och Liknande verksamhet (om aktörerna).
De hyresvärdar som har sänkt den fasta hyran för sina hyresgäster i vissa utsatta branscher kan söka stöd för att kompensera en del av hyresnedsättningen. Vid uthyrning av en lokal som omfattas av skattskyldighet påverkas redovisningen av mervärdesskatt.
Regeringen har listat vilka branscher som omfattas av hyresstödet.
Det statliga stödet är ett s.k. bidrag som är direkt kopplat till priset. Det innebär att stödet ingår i beskattningsunderlaget och behandlas som en del av den totala hyresersättningen för uthyrningen till hyresgästen. Om en hyresvärd är skattskyldig till mervärdesskatt för uthyrning av en lokal ska därför mervärdesskatt tas ut på all hyresersättning, d.v.s. även på det statliga stödet. Se Exempel: beräkning av beskattningsunderlaget.
Vid uthyrning av en lokal som omfattas av skattskyldighet bestäms hyran normalt till ett belopp exklusive mervärdesskatt med ett tillägg för mervärdeskatt. Vid sådana avtal är det hyresgästen som ska betala mervärdeskatten även på stödbeloppet. Se även nedan om fakturering av stödet vid rabatt på hyra.
Om parterna vid uthyrning av en lokal som omfattas av skattskyldighet har bestämt hyran till ett belopp som inkluderar mervärdesskatt får stödet även anses inkludera mervärdesskatten. Se Skatteverkets ställningstagande om fakturans utseende när bidrag är direkt kopplat till priset.
Om en hyresvärd sänker den skattepliktiga hyran till en hyresgäst i någon av de branscher som omfattas av hyresstödet, kommer den gjorda nedsättningen att bestå av två delar: en del som är stödet och en del som är en prisnedsättning.
Hyresvärden ska inte utfärda någon faktura till bidragsgivaren som betalar ut det statliga stödet vid hyresrabatt, utan ska enbart fakturera sin hyresgäst. Eftersom detta är ett s.k. bidrag som är direkt kopplat till priset är det inte fråga om en omsättning till bidragsgivaren, utan endast en omsättning från hyresvärden till hyresgästen.
Det finns ingen tidsfrist i ML för utfärdande av fakturor vid uthyrning av lokal. Se Andra försäljningar.
I de fall hyresgästen ska debiteras mervärdesskatt på stödet kan hyresvärden i en och samma faktura ange uppgifter om både den rabatterade hyran och mervärdesskatten på det framtida statliga stödet. Om hyresvärden vill kan i stället mervärdesskatt med 25 procent på det statliga stödet debiteras hyresgästen i efterhand. Vilka uppgifter som ska finnas i en faktura se Innehållet i en faktura.
En fastighetsägare hyr ut en lokal med frivillig skattskyldighet till en frisör. Den ordinarie hyran är 8 000 kronor/månad exklusive mervärdesskatt och mervärdesskatten tillkommer med 25 procent. Fastighetsägaren har på grund av corona gett en tillfällig rabatt med hälften av hyran, d.v.s. 4 000 kronor/månad exklusive mervärdesskatt. Fastighetsägaren har fått stöd från staten med 2 000 kr/månad vilket motsvarar hälften av rabatten.
Underlaget för faktureringen till hyresgästen kan ställas upp enligt följande:
Hyra exkl. mervärdesskatt |
8 000 kronor |
Hyresnedsättning exkl. mervärdesskatt |
- 4 000 kronor |
Hyra efter hyresnedsättning exkl. mervärdesskatt |
4 000 kronor |
Stöd (bidrag kopplat till priset) exkl. mervärdesskatt |
2 000 kronor |
Beskattningsunderlag |
6 000 kronor |
Mervärdesskatt med skattesats 25 % |
1 500 kronor |
Att betala: |
5 500 kronor |
Som det framgår av uppställningen ovan är det hyresgästen som ska betala mervärdesskatten på stödet från staten vid bidrag som är direkt kopplat till priset exklusive mervärdesskatt. Om fastighetsägaren ansöker och får statligt stöd i efterhand ska fastighetsägaren fakturera sin hyresgäst mervärdesskatt med 25 procent på stödet. Fastighetsägaren kan dock fakturera mervärdesskatten på det framtida stödet redan i sin ursprungliga faktura till hyresgästen, se uppställningen ovan.
Om en skattskyldig hyresvärd redan har redovisat utgående mervärdesskatt på uthyrningen och sedan gör en hyresnedsättning får den utgående skatten minskas med ett belopp som motsvarar mervärdesskatten på nedsättningen (se Nedsättning av priset). Detta gäller inte om parterna har avtalat att prisnedsättningen inte ska minska beskattningsunderlaget när nedsättningen görs efter tillhandahållandet.
För att kunna få tillbaka den utgående skatten på hyresnedsättningen krävs en kreditnota.
Den utgående skatten på det statliga stödet vid rabatt på hyra ska redovisas enligt den metod som hyresvärden tillämpar för sin redovisning. Olika tidpunkter för redovisning av mervärdesskatten gäller för faktureringsmetoden och bokslutsmetoden.
Hyresvärden tillämpar faktureringsmetoden:
Den utgående skatten ska redovisas för den redovisningsperiod under vilken den som enligt 1 kap. 2 § första stycket 1 omsätter en vara eller en tjänst enligt god redovisningssed har bokfört eller borde ha bokfört omsättningen (13 kap. 6 § ML).
Bokföring av en affärshändelse är beroende av vilken redovisningsnormgivning en hyresvärd använder. Skatteverket anser att tidpunkten för intäktsredovisning av hyresstödet för de som tillämpar K2/K3-regelverken samt internationell redovisningsnormgivning är när villkoren för att få bidraget har uppfyllts och hyresvärden ansöker om stödet. När det gäller enskilda näringsidkare som använder K1-regelverket ska stödet intäktsredovisas när ett beslut om stödet fattats som visar inkomstens storlek eller i annat fall medlen kan disponeras eller företaget på något annat sätt kan förfoga över inkomsten.
Det innebär enligt Skatteverkets bedömning att mervärdesskatten på hyresstödet senast ska redovisas för den redovisningsperiod under vilken hyresstödet ska intäktsredovisas enligt ovan. Skatteverket anser dock att mervärdesskatten på hyresstödet av praktiska skäl kan faktureras och således redovisas i tidigare perioder, till exempel i den redovisningsperiod under vilken en hyresvärd utfärdar en kreditfaktura avseende hyresrabatten (se exemplet ovan). Detta gäller under förutsättning att hyrestjänsten är tillhandahållen. Annars blir reglerna om förskottsbetalningen tillämpliga.
Hyresvärden tillämpar bokslutsmetoden:
Hyresvärdar som tillämpar bokslutsmetoden ska redovisa utgående skatt på stödet för den period under vilken hyresgästen betalar den mervärdesskatten (vid hyresbelopp exklusive mervärdesskatt), eller för den period under vilken mervärdesskatten på stödet betalas ut av staten (vid hyresbelopp inklusive mervärdesskatt). Den utgående skatten för samtliga fordringar som är obetalda vid beskattningsårets utgång ska dock alltid redovisas för den sista redovisningsperioden under beskattningsåret.
Rätten till avdrag för ingående skatt påverkas inte av att hyresvärden tar emot statligt stöd som är direkt kopplat till priset, såsom statligt stöd vid rabatt på hyra.
Läs om vad som händer vid kundförlust när säljaren fått ett bidrag direkt kopplat till priset.
Den som bedriver en verksamhet som medför skattskyldighet har rätt till avdrag för ingående skatt. Rätt till avdrag finns även för den mervärdesskatt som utgår på stödet trots att själva stödet vid rabatt från hyresvärden på hyran har betalats av tredje part (se Skatteverkets ställningstagande om fakturas utseende när bidrag är direkt kopplat till priset). Beroende på om den överenskomna hyran vid skattepliktig uthyrning ska vara exklusive eller inklusive mervärdesskatt blir det olika mervärdesskattebelopp att betala för hyresgästen (se mervärdesskatt på stöd vid rabatt på hyra och Exempel: beräkning av beskattningsunderlaget).
Avdragsrätten ska styrkas med en faktura som underlag för avdragsrätt.
Skatteverket har publicerat information om olika situationer som kan uppkomma vid uthyrning av lokaler och hotellrum under coronasituationen, bl.a. tillfällig uthyrning av sjukvårdslokaler, hyresfria månader, kortare hyreskontrakt, outhyrda lokaler och uthyrning av hotellrum för längre tid än normalt, t.ex. evakueringsboende, eller för annan användning än normalt. Läs mer på sidan Momsfrågor till följd av corona under rubriken Moms och uthyrning av lokaler och hotellrum under coronasituationen.
Arenor eller mässhallar är exempel på lokaler som kan komma att användas på ett annat sätt än det vanliga, på grund av coronasituationen, genom att hyras ut till en region för användning som vaccinationslokal. Om uthyrningen av en sådan lokal tidigare har omfattats av frivillig skattskyldighet, påverkas normalt inte denna skattskyldighet av att lokalen tillfälligt hyrs ut till en region för vaccinationsändamål. Det beror bland annat på att karaktären och användningsområdet för en arena eller mässhall talar för att lokalerna kommer att fortsätta hyras ut för skattepliktig verksamhet framöver.
På samma sätt påverkas i normalfallet inte tidigare frivillig skattskyldighet av tillfällig uthyrning av en lokal av annat slag än en arena eller en mässhall till en region för användning som vaccinationslokal, förutsatt att lokalens karaktär och användningsområde talar för att den kommer att fortsätta hyras ut för skattepliktig verksamhet framöver.
Den frivilliga skattskyldigheten kan dock upphöra om en lokal tillfälligt hyrs ut som vaccinationslokal under andra förutsättningar än de som räknas upp ovan. Upphör den frivilliga skattskyldigheten medför det i första hand att fastighetsägaren inte får göra avdrag för ingående skatt på löpande förvärv. Det kan även innebära att en viss jämkning kan bli aktuell. Nedan finns ett antal exempel på olika uthyrningssituationer. Exempel 2 visar i vilken omfattning en fastighetsägare eller annan hyresvärd kan bli skyldig att jämka.
I exemplen nämns för enkelhetens skull endast fastighetsägare, men även en hyresgäst kan hyra ut lokaler med frivillig skattskyldighet.
Se vidare om förutsättningarna för frivillig skattskyldighet för uthyrning av fastighet.
Fastighetsägare A äger en fastighet med en tom lokal som passar att använda för vaccinering. Fastighetsägare A har hittills hyrt ut lokalen till en matbutik, d.v.s. till en hyresgäst med verksamhet som medför skattskyldighet. Fastighetsägaren har varit frivilligt skattskyldig för uthyrningen. Sedan ett par månader har butiken lagt ner sin verksamhet och lokalen har stått tom. Fastighetsägare A börjar under våren 2021 hyra ut denna lokal till regionen för användning som vaccinationslokal under våren och sommaren. Regionen hyr inte ut lokalen vidare, utan kommer att utföra vaccineringen med sin egen personal eller med personal från andra aktörer. Hyreskontraktet med regionen är endast tillfälligt. Fastighetsägare A:s avsikt är dock att fortsätta att använda lokalen stadigvarande för skattepliktig uthyrning sedan hyreskontraktet med regionen har gått ut.
Det blir inga mervärdesskattekonsekvenser för fastighetsägare A för den tillfälliga uthyrningen av vaccinationslokalen. I detta fall omfattas fastighetsägarens uthyrning av frivillig skattskyldighet även under tiden som regionen hyr lokalen. Skattskyldigheten påverkas inte av en enstaka kort hyresperiod, eftersom fastighetsägarens avsikt är att fortsättningsvis hyra ut lokalen för stadigvarande användning i en verksamhet som medför skattskyldighet för mervärdesskatt. Fastighetsägaren behåller därmed sin rätt till avdrag för ingående skatt under tiden som lokalen hyrs ut till regionen. Fastighetsägaren blir inte heller skyldig att jämka (betala tillbaka) eventuella tidigare gjorda avdrag för ingående skatt för ny-, till- eller ombyggnationer.
Det blir samma skattemässiga konsekvenser om fastighetsägaren skulle förlänga hyreskontraktet med regionen. Uthyrningen till en region som använder lokalen i egen regi kan nämligen omfattas av frivillig skattskyldighet även om regionen inte använder lokalen i skattepliktig verksamhet utan t.ex. för vårdverksamhet (se Särskilt om uthyrning till staten, kommuner m.fl.).
Fastighetsägare B hyr ut en lokal som hittills har omfattats av frivillig skattskyldighet för att användas som vaccinationslokal av regionen på samma sätt som beskrivs i exempel 1 ovan. Till skillnad från i exempel 1 hyr inte fastighetsägare B ut lokalen direkt till regionen, utan till regionens fastighetsbolag. Regionens fastighetsbolag kommer sedan att vidareuthyra vaccinationslokalen till regionen. Eftersom lokalen ska användas som vaccinationslokal under våren och sommaren tecknas hyresavtalet från mars till oktober 2021.
I detta fall upphör fastighetsägarens frivilliga skattskyldighet för lokalen, eftersom regionens fastighetsbolag inte i sin tur kan bli frivilligt skattskyldig för endast en tillfällig vidareuthyrning till regionen. Fastighetsägare B:s frivilliga skattskyldighet upphör därmed i samband med den ändrade användningen när lokalen hyrs ut till regionens fastighetsbolag.
Följande mervärdesskattekonsekvenser uppkommer för fastighetsägaren när den frivilliga skattskyldigheten upphör:
För fem år sedan gjorde fastighetsägare B en ombyggnation av lokalen till en kostnad av 500 000 kr exklusive mervärdesskatt och gjorde avdrag för ingående skatt med 125 000 kr. Om någon del av detta avdrag nu ska återbetalas via jämkning beror på hur fastighetsägaren använder lokalen vid utgången av sitt räkenskapsår (i detta exempel i december).
Fastighetsägare B blir inte skyldig att jämka om fastighetsägaren vid utgången av räkenskapsåret har återgått till att hyra ut lokalen med frivillig skattskyldighet efter den tillfälliga uthyrningen som vaccinationslokal. I sådana fall använder fastighetsägaren åter lokalen i en skattepliktig verksamhet och då uppkommer i normalfallet inte någon jämkningsskyldighet.
Om det i stället är så att fastighetsägare B har börjat hyra ut lokalen till en annan hyresgäst med verksamhet som är undantagen från skatteplikt, eller om fastighetsägaren inte har hittat någon ny hyresgäst till lokalen, måste fastighetsägare B jämka. Det beror på att lokalen inte används i en skattepliktig verksamhet vid räkenskapsårets slut. Fastighetsägare B ska därför återbetala 12 500 kr eftersom lokalen under detta år har börjat användas i en undantagen verksamhet. Jämkningsbeloppet på 12 500 kr är en tiondel av det tidigare avdraget för lokalens ombyggnad som skett inom den s.k. korrigeringstiden om 10 år (125 000/10). Fastighetsägaren ska redovisa jämkningsbeloppet som en minskning av den ingående skatten i mervärdesskattedeklarationen för den första redovisningsperioden för 2022.
Om fastighetsägaren under 2022 börjar hyra ut lokalen stadigvarande till en hyresgäst med skattepliktig verksamhet är frivillig skattskyldighet möjlig på nytt. Fastighetsägaren blir inte skyldig att jämka för år 2022 om fastighetsägaren väljer att bli frivilligt skattskyldig för den uthyrningen.
Se vidare om bestämmelserna på sidorna om jämkning av ingående skatt.
Fastighetsägare C har hittills hyrt ut en lokal till en klädbutik, d.v.s. en hyresgäst med verksamhet som medför skattskyldighet. Fastighetsägare C har varit frivilligt skattskyldig för uthyrningen. Nu har klädbutiken lagt ner sin verksamhet och lokalen är ledig. Fastighetsägare C tecknar ett hyresavtal med ett privat vaccinationsföretag om att under kort tid hyra ut lokalen som vaccinationslokal. Uthyrning till en hyresgäst med verksamhet som är undantagen från skatteplikt, t.ex. vårdverksamhet, kan inte omfattas av frivillig skattskyldighet om inte hyresgästen är staten, en kommun eller en region. Fastighetsägare C:s frivilliga skattskyldighet för uthyrning av lokalen upphör därför.
Fastighetsägare C har haft vissa renoveringskostnader för lokalen, men inga byggåtgärder som har varit så stora att de kan leda till en skyldighet att jämka. När det gäller övrig avdragsrätt för ingående skatt blir det samma mervärdesskattekonsekvenser för fastighetsägare C som för fastighetsägare B i exempel 2 ovan.
Om fastighetsägare C hade haft kostnader för ny-, till- eller ombyggnationer på fastigheten i den omfattningen att jämkning kan bli aktuell, blir fastighetsägare C skyldig att jämka om lokalen står tom eller fortfarande hyrs ut till en hyresgäst med verksamhet som är helt undantagen från skatteplikt vid utgången av räkenskapsåret. Då blir det alltså samma mervärdesskattekonsekvenser vad gäller jämkning som för fastighetsägare B i exempel 2 ovan. Om fastighetsägare C före utgången av räkenskapsåret börjar hyra ut lokalen med frivillig skattskyldighet till staten, en kommun eller till en region för användning i egen regi blir det dock inga jämkningskonsekvenser, även om en sådan hyresgäst skulle använda lokalen för verksamhet som är undantagen från skatteplikt (se Särskilt om uthyrning till staten, kommuner m.fl.).
Fastighetsägare D hyr ut en lokal som hittills har omfattats av frivillig skattskyldighet för att användas som vaccinationslokal. Fastighetsägare D hyr ut lokalen till regionen, som i sin tur vidarehyr lokalen till ett privat företag som ska utföra vaccineringen. Det privata företaget använder lokalen bara för vaccinationsverksamhet som är undantagen från skatteplikt. Fastighetsägare D:s frivilliga skattskyldighet för uthyrning av lokalen upphör i samband med regionens vidareuthyrning. Villkoren för frivillig skattskyldighet är inte uppfyllda eftersom regionen hyr ut lokalen för användning i en verksamhet som i sin helhet är undantagen från mervärdesskatt.
Det blir samma mervärdesskattekonsekvenser för fastighetsägare D som för fastighetsägare B i exempel 2 ovan.
Uthyrning av personal till regionens akutsjukhus enligt klausulen ändrat beredskapsläge på grund av corona är inte en tjänst med nära anknytning till sjukvård (se exempel om uthyrning av personal enligt klausulen ändrat beredskapsläge på grund av corona).