Kallelse till och närvaro vid bouppteckningsförrättningen

Vad är en förrättning?

En förrättning är ett sammanträde (möte) där man bl.a. går igenom den avlidnas tillgångar och skulder, och i förekommande fall den efterlevande makens eller makans tillgångar och skulder. Alla berörda ska vara kallade till eller närvarande vid förrättningen. Ibland är ett dödsbo så omfattande att det behövs flera förrättningar.

Om man har antecknat flera förrättningar men inte har kallat alla till samtliga datum anser Skatteverket att det är den sista och avslutande förrättningsdagen som ska antecknas som förrättningsdag i bouppteckningen. Det är den förrättningen som alla ska ha kallats till eller varit närvarande vid (Skatteverkets ställningstagande Kallelser till och godkännande av bouppteckning). Det betyder att om det förekommit flera förrättningsdagar i ett ärende ska samtliga som ska vara kallade till dessa förrättningar ha varit kallade till eller ha varit närvarande vid den sista och avslutande förrättningsdagen.

Vilka ska vara kallade till en förrättning?

Följande personer ska kallas till bouppteckningsförrättningen (20 kap. 2 § första stycket ÄB):

• efterlevande make, maka eller efterlevande sambo, även om maken, makan eller sambon inte är dödsbodelägare
• dödsbodelägare
• efterarvingar (både legala och testamentariska).

I en situation där en dödsbodelägare avlider efter arvlåtaren men före bouppteckningsförrättningen, ska den avlidna dödsbodelägaren företrädas av sina dödsbodelägare gemensamt.

I vissa fall ska en frånskild make, maka eller tidigare sambo kallas till förrättningen. Om ett mål om äktenskapsskillnad pågår ska efterlevande make eller maka alltid kallas till förrättningen.

Om den avlidna var skild

Om den avlidna var skild är den efterlevande frånskilda maken eller makan som huvudregel inte dödsbodelägare. Men om en bodelning ska göras med anledning av äktenskapsskillnaden kan den frånskilda maken eller makan ha del i den avlidnas dödsbo.

En frånskild make eller maka ska betraktas som dödsbodelägare och kallas till bouppteckningsförrättningen med anledning av en tidigare makes eller makas bortgång om bodelningen inte har skett före förrättningen och rätten till bodelning inte har gått förlorad (se Skatteverkets rättsfallskommentar Frånskild make ska betraktas som dödsbodelägare om bodelning ska ske).

Det innebär även att en frånskild make eller maka inte ska kallas om det har gått så lång tid från äktenskapsskillnaden att rätten till bodelning har gått förlorad genom passivitet. En passivitet på 24 år har medfört att en make förlorat sin rätt till bodelning (NJA 1993 s. 570). Att det gått 10 år från äktenskapsskillnaden behöver dock inte innebära ett hinder mot rätt till bodelning (NJA 2009 s. 437).

Om ett mål om äktenskapsskillnad pågår vid dödsfallet

Makar ärver inte varandra om det pågår ett mål om äktenskapsskillnad vid dödsfallet, eftersom bestämmelserna om en makes eller makas arvsrätt inte gäller då (3 kap. 10 § ÄB). Däremot gäller bestämmelserna om makar i 20 kap. ÄB, eftersom makarna räknas som gifta under tiden som målet pågår. Den efterlevande maken eller makan ska alltså kallas till förrättningen och antecknas i bouppteckningen.

Om en bodelning ska göras är den efterlevande maken eller makan dödsbodelägare.

Om någon av makarna dör medan ett mål om äktenskapsskillnad pågår, räknas äktenskapet som upplöst genom dödsfall, inte genom äktenskapsskillnad (Tottie & Teleman, Äktenskapsbalken [JUNO, version 4] kommentar till 5 kap. 6 § ÄktB).

När ett mål om äktenskapsskillnad ska anses pågå framgår av 9 kap. 12 § ÄktB.

Upplöst samboförhållande

En efterlevande sambo kan vara dödsbodelägare genom sin rätt till bodelning.

Om samboförhållandet var upplöst vid dödsfallet och om en bodelning därför ska göras, kan den tidigare sambon ha del i den avlidnas dödsbo. Skatteverkets uppfattning är att rättsläget i den situationen är oklart, men att den tidigare sambon borde ha rätt att ta del av förvaltningen av dödsboet på samma sätt som en efterlevande sambo. Om en bodelning ska göras, och om någon bodelning med anledning av att samboförhållandet upplösts inte har gjorts före förrättningen, ska alltså den tidigare sambon betraktas som dödsbodelägare och därför kallas till förrättningen och antecknas i bouppteckningen (Walin & Lind, Ärvdabalken Del II [JUNO, version 6z] kommentaren till 18 kap. 1 § ÄB samt lagrådets yttrande i prop. 1986/87:1 s. 352–353).

Oklar dödsbodelägarkrets

Om det vid tiden för kallelsen eller förrättningen är oklart vem som är dödsbodelägare kan samtliga eventuella dödsbodelägare (hela dödsbodelägarkretsen) kallas till förrättningen och antecknas i bouppteckningen (KRSU 2004-12-06, mål nr 2701-03).

Förändringar i dödsbodelägarkretsen

Dödsbodelägarkretsen kan ändras beroende på olika rättshandlingar. En förändring ska i vissa fall framgå av bouppteckningen.

Förändringar före förrättningen

En förändring i dödsbodelägarkretsen mellan dödsfallet och bouppteckningsförrättningen påverkar vem som ska kallas till förrättningen.

Den som är dödsbodelägare vid dagen för förrättningen ska ha varit kallad till förrättningen. Om en arvinge t.ex. avstår hela sitt arv före förrättningen, så är hen inte dödsbodelägare vid förrättningen och behöver alltså inte kallas. Om en arvinge i stället avstår endast en del av sitt arv blir både arvingen och den som avståendet har gjorts till dödsbodelägare, och båda ska kallas till förrättningen.

Om en ny dödsbodelägare har tillkommit efter det att en kallelse till bouppteckningsförrättningen har skickats ut, ska en särskild kallelse skickas till den nya dödsbodelägaren. Även om någon kallelse inte har skickats ut kan bouppteckningen registreras, om den nya dödsbodelägaren har varit närvarande vid förrättningen.

Förändringar under förrättningen

Om en förändring i dödsbodelägarkretsen har skett under själva förrättningen, och någon som har tillkommit som dödsbodelägare inte har varit kallad eller närvarande, ska en ny förrättning hållas.

Förändringar efter förrättningen

En förändring efter förrättningen påverkar inte vem som skulle ha kallats till förrättningen.

Om en dödsbodelägare eller efterarvinge är omyndig

Om en dödsbodelägare eller efterarvinge är omyndig ska hen företrädas av sin eller sina förmyndare, och det är alltså förmyndaren eller båda förmyndarna som ska kallas till förrättningen.

Om förmyndaren och den omyndiga har del i samma dödsbo ska en god man förordnas och den gode mannen ska ha varit kallad till eller närvarande vid förrättningen i egenskap av god man för barnet. Om barnet företräds av båda förmyndarna och dessa varken är gifta eller sambo med varandra så är det tillräckligt att den andra förmyndaren ensam varit kallad till eller närvarande vid förrättningen.

Om förmyndaren och barnet båda är efterarvingar, eller om en av dem är efterarvinge och den andra är dödsbodelägare är det förmyndaren eller båda förmyndarna som ska kallas till förrättningen.

Om en person har en god man eller förvaltare

När en dödsbodelägare eller efterarvinge har en god man eller förvaltare är det den gode mannen eller förvaltaren som ska kallas till förrättningen. Om en god man är utsedd bör huvudmannen underrättas om kallelsen (Walin & Lind, Ärvdabalken Del II [JUNO, version 6z] kommentaren till 20 kap. 2 § ÄB).

Om en god man eller förvaltare har del i samma dödsbo ska en tillfällig god man utses och kallas till förrättningen.

Om en god man eller förvaltare och huvudmannen båda är efterarvingar eller om en av dem är efterarvinge och den andre är dödsbodelägare, är det den gode mannen eller förvaltaren som ska kallas till bouppteckningen.

Om det finns en arvinge på okänd ort eller en okänd arvinge

Om en arvinge vistas på okänd ort eller är okänd ska en god man utses och det är den gode mannen som ska kallas till förrättningen.

Om den okända personen eller den person som finns på okänd ort är efterarvinge ska någon god man inte utses. En sådan efterarvinge kommer därför inte att kunna kallas till förrättningen men hen ska ändå antecknas i bouppteckningen.

Om det finns en blivande ägare enligt ett testamente

Om det enligt ett testamente beror på en framtida händelse vem som ska ärva den avlidna, ska en god man förordnas om det krävs för att bevaka den blivande ägarens rätt eller för att förvalta egendomen för den blivande ägarens räkning. Det är den gode mannen som ska kallas till förrättningen.

Om en delägare är en juridisk person

En juridisk person kan vara dödsbodelägare eller efterarvinge genom ett förordnande i ett testamente, t.ex. en välgörenhetsorganisation eller ett trossamfund. Det är den eller dem som är behöriga att företräda den juridiska personen som ska kallas till förrättningen och antecknas i bouppteckningen.

Om en delägare eller efterarvinge företräds genom en fullmakt

Om en delägare eller efterarvinge har lämnat en fullmakt åt någon annan så kan både delägare eller efterarvingen och fullmaktshavaren kallas till förrättningen. Om bara fullmaktshavaren har kallats till förrättningen ska fullmakten som styrker ombudets behörighet fogas till bouppteckningen.

Om en delägare eller efterarvinge har lämnat en framtidsfullmakt och den har trätt i kraft så ska fullmaktshavaren kallas till förrättningen. Framtidsfullmakten som styrker ombudets behörighet ska fogas till bouppteckningen.

När ska Allmänna arvsfonden kallas till förrättningen?

Om den avlidna inte var gift och saknar släktarvingar är Allmänna arvsfonden legal arvinge och dödsbodelägare i den avlidnas dödsbo (5 kap. 1 § ÄB). Allmänna arvsfonden ska då kallas till förrättningen och antecknas i bouppteckningen.

En god man kan förordnas att företräda Allmänna arvsfonden. Om en god man förordnats ska hen kallas till förrättningen, i annat fall ska Allmänna arvsfonden kallas.

Kallelsetid

Kallelsen ska göras i god tid före förrättningen (20 kap. 2 § första stycket ÄB). Vad som är god tid får bedömas från fall till fall. Skulle tiden vara för kort kan detta utgöra ett hinder mot att registrera bouppteckningen.

Bevis om kallelse

Om någon som ska vara kallad inte har varit närvarande vid förrättningen ska ett bevis om att en kallelse i god tid har gjorts bifogas bouppteckningen (20 kap. 3 § andra stycket ÄB). Som bevis godtas ett kvitto på att ett rekommenderat brev har sänts till den som har kallats. Det krävs inte att den som har kallats har tagit del av det rekommenderade brevet, utan det är tillräckligt att det har skickats (RÅ 2007 ref. 63).

Skatteverket godtar även en skriftlig bekräftelse av den kallade personen. Det ska vara en bekräftelse från den kallade där det framgår att hen erkänner sig vara kallad till bouppteckningen efter den avlidna. Även om bekräftelsen i sig inte tillräckligt tydligt visar att personen erkänner sig vara kallad till bouppteckningen efter den avlidna, kan den ändå accepteras i vissa situationer. Om t.ex. en kopia av den skriftliga kallelsen har skickats med till Skatteverket är det normalt tillräckligt för att Skatteverket ska godta bekräftelsen.

Under vissa förutsättningar kan Skatteverket godta en bekräftelse av kallelse via e-post. Det ska vara en bekräftelse från den kallade där det framgår att hen erkänner sig vara kallad till bouppteckningen efter den avlidna. Även om bekräftelsen i sig inte tillräckligt tydligt visar att personen erkänner sig vara kallad till bouppteckningen efter den avlidna, kan den ändå accepteras i vissa situationer. Om bekräftelsen t.ex. sker som ett svar på en kallelse via e-post och e-postkonversationen skickas med till Skatteverket är det normalt tillräckligt för att Skatteverket ska godta bekräftelsen.

Bouppteckningen kan inte godkännas i efterhand

Om någon inte har blivit kallad och inte heller har varit närvarande vid förrättningen kan detta fel inte rättas till genom att vederbörande godkänner bouppteckningen i efterhand (Skatteverkets ställningstagande Kallelser till och godkännande av bouppteckning).

Närvarande vid förrättningen

Det ska framgå av bouppteckningen vilka som var närvarande vid förrättningen (20 kap. 3 § andra stycket ÄB). För dem som har varit närvarande krävs inget bevis på att de har kallats till bouppteckningen. Det finns heller inget krav på att de som varit närvarande vid förrättningen ska bekräfta sin närvaro genom att skriva under bouppteckningen.

Närvarande genom ombud

Om någon har varit närvarande genom ombud ska en fullmakt eller en framtidsfullmakt (lag [2017:310] om framtidsfullmakter) som styrker ombudets behörighet bifogas bouppteckningen.

En anhörigbehörighet omfattar inte en rätt att företräda en anhörig vid bouppteckningsförrättningen (17 kap. 1 § FB).

Närvarande genom god man och förvaltare

Om någon varit närvarande genom god man eller förvaltare ska en handling som styrker hens behörighet bifogas bouppteckningen.

Om en juridisk person har varit närvarande

Om en juridisk person har varit närvarande ska stadgar, styrelse-protokoll eller en liknande handling som styrker den närvarande företrädarens behörighet bifogas bouppteckningen.