Offentlighets- och sekretsslagen innehåller regler om myndigheters hantering av allmänna handlingar, tystnadsplikt för anställda på myndigheter och begränsningar i rätten att ta del av allmänna handlingar.
Sekretessreglerna i offentlighets- och sekretesslagen, OSL, har utformats med utgångspunkt i att handlingsoffentligheten får inskränkas endast i den mån det motiveras av hänsyn till vissa i TF närmare angivna intressen. Dessa inskränkningar måste anges i en särskild lag, denna lag är OSL (2 kap. 2 § TF). Dessa särskilt skyddsvärda intressen är
Regeringen har bemyndigats att utfärda föreskrifter för tillämpligheten av vissa sekretessbestämmelser i OSL. Sådana föreskrifter har meddelats i OSF.
OSL består av sju avdelningar som är indelade i 44 kapitel.
Den första avdelningen (1–3 kap.) innehåller en beskrivning av lagens innehåll, dess tillämpningsområde och definitioner av vissa begrepp som används i lagen.
I den andra avdelningen (4–6 kap.) finns regler om registrering, utlämnande av allmänna handlingar och överklagande m.m.
Den tredje avdelningen (7–14 kap.) innehåller allmänna bestämmelser om sekretess, sekretessbrytande regler och undantag från sekretess.
I lagens fjärde avdelning (15–20 kap.) finns sekretessbestämmelser till skydd för allmänna intressen.
Den femte avdelningen (21–40 kap.) innehåller sekretessbestämmelser till skydd för uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden.
I den sjätte avdelningen (41–43 kap.) finns särskilda bestämmelser om sekretess hos vissa organ, bl.a. riksdagen, regeringen, riksdagens ombudsmän, Justitiekanslern och domstolarna.
Avdelning sju (44 kap.) behandlar tystnadsplikt som följer av andra författningar och som inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter.
I inledningen av OSL finns en uppräkning och förklaring av vissa begrepp som genomgående används i lagen (3 kap. 1 § OSL). Begreppen är följande: