Faderskap med internationell anknytning

Olika förutsättningar för erkännande av fastställelse respektive hävande av faderskap

Föräldraskap för en person som inte har fött barnet kan fastställas i utlandet genom presumtion, bekräftelse eller dom. Bestämmelser om erkännande i Sverige vad gäller faderskap som fastställts eller hävts beror på hur faderskapet fastställts och, avseende ett förfarande genom bekräftelse respektive dom, om det skett inom eller utom Norden.

Om faderskapet följer av presumtion genom äktenskap, ska frågan om fastställelsen anses vara gällande i Sverige i samtliga fall prövas enligt bestämmelserna i IFL.

Om faderskapet fastställts eller hävts genom bekräftelse eller dom görs prövningen av om rättsförhållandet är gällande i Sverige antingen enligt NFL (för fastställelse och hävande inom Norden) eller IFL (för fastställelse och hävande utom Norden). Erkännande av domstolsavgöranden som meddelats i Schweiz kan även prövas enligt SEVL.

Faderskap genom presumtion

Faderskapspresumtion innebär att faderskapet följer av att mannen är eller har varit gift med den person som fött barnet. Maken presumeras (anses) då vara far till barnet.

En man som är eller har varit gift med den person som fött barnet ska, enligt 2 § första stycket IFL, anses som barnets far om sådan presumtion gäller enligt lagen

• i den stat där barnet vid födelsen fick sin hemvist, eller
• i en stat där barnet vid födelsen blev medborgare, om faderskapspresumtion inte följer enligt lagen i hemvistlandet.

Om barnet vid födelsen fick hemvist i Sverige ska faderskapsfrågan alltid bedömas enligt svensk lag (2 § första stycket IFL).

Frågan om äktenskapets giltighet, det vill säga om en man är eller har varit gift med den som fött barnet, ska bedömas enligt den lag som tillämpats avseende faderskapspresumtionen (2 § andra stycket IFL). Detta innebär att en faderskapspresumtion enligt utländsk lag kan vara giltig i Sverige även om äktenskapet i sig inte kan erkännas enligt svensk rätt.

Om prövningen beror på någons hemvist eller medborgarskap vid en viss tidpunkt och personen då är avliden, ska prövningen göras med hänsyn till förhållandena vid tiden för dödsfallet. Om prövningen beror på barnets hemvist eller medborgarskap vid en viss tidpunkt och barnet då ännu inte är fött, är i stället moderns hemvist eller medborgarskap vid den tidpunkten avgörande (11 § IFL).

Fastställelse och hävande av faderskap inom Norden

I NFL finns bestämmelser avseende faderskap som fastställts eller hävts genom dom eller på annat sätt i Danmark, Finland, Island och Norge.

Huvudregeln som framkommer i 1 och 2 §§ NFL är att en nordisk lagakraftvunnen dom som avser faderskap gäller även i Sverige. Med dom avses ett domstolsavgörande där frågan om faderskap prövats i sak, oavsett hur avgörandet betecknats (prop. 1979/80:5 s. 16). En förlikning som ingåtts inför domstol i Danmark likställs med dom. Även en nordisk fastställelse av faderskap i annan form än genom dom gäller i Sverige. Med fastställelse i annan form avses som regel en faderskapsbekräftelse (se prop. 1979/80:5 s. 19).

En nordisk dom eller fastställelse i annan form avseende faderskap gäller dock inte i Sverige enligt 3 § NFL

• om den nordiska domen eller fastställelsen står i strid med en i Sverige giltig dom i en rättegång som påbörjades innan den andra rättegången i det nordiska landet inleddes eller innan den nordiska fastställelsen skedde,
• om den nordiska domen eller fastställelsen står i strid med en i Sverige giltig fastställelse av faderskap i annan form än genom dom om denna fastställelse skedde innan rättegången i det nordiska landet inleddes eller innan den nordiska fastställelsen skedde,
• om det i Sverige eller utomlands pågår en rättegång angående faderskapet som kan leda till en dom som gäller i Sverige och denna rättegång påbörjades innan den andra rättegången i det nordiska landet inleddes eller innan den nordiska fastställelsen skedde, eller
• om det skulle vara uppenbart oförenligt med grunderna för den svenska rättsordningen att erkänna domen eller fastställelsen (ordre public).

Det som framgår ovan om när en dom eller fastställelse avseende faderskap inte gäller i Sverige tillämpas även avseende föräldraskap enligt 1 kap. 9 § FB (5 § NFL).

Fastställelse och hävande av faderskap utom Norden

Bestämmelser om giltigheten av en utomnordisk fastställelse eller hävning av faderskap finns i IFL. Avseende schweiziska avgöranden finns bestämmelser i SEVL.

Utomnordiska domstolsavgöranden avseende faderskap

Ett lagakraftvunnet avgörande av en utländsk domstol som innebär att ett faderskap har fastställts eller hävts gäller i Sverige, om det med hänsyn till en parts hemvist eller medborgarskap eller annan anknytning fanns skälig anledning att talan prövades i den andra staten (7 § första stycket IFL).

Om prövningen beror på någons hemvist eller medborgarskap vid en viss tidpunkt och personen då är avliden, ska prövningen göras med hänsyn till förhållandena vid tiden för dödsfallet. Om prövningen beror på barnets hemvist eller medborgarskap vid en viss tidpunkt och barnet då ännu inte är fött, är i stället moderns hemvist eller medborgarskap vid den tidpunkten avgörande (11 § IFL).

När förutsättningarna enligt ovan för att ett utländskt domstolsavgörande ska erkännas i Sverige är uppfyllda, ska avgörandet ändå enligt 7 § andra stycket IFL inte gälla i Sverige

• om svaranden, då denne inte har gått i svaromål, inte har fått kännedom om rättegången i tillräcklig tid för att kunna svara i saken eller av andra skäl inte fått rimliga möjligheter att föra sin talan i den utländska rättegången,
• om avgörandet strider mot en svensk dom,
• om avgörandet strider mot ett i Sverige giltigt utländskt avgörande i en rättegång som började tidigare än den andra utländska rättegången,
• om avgörandet strider mot en i Sverige giltig fastställelse av faderskap i annan form än genom domstolsavgörande och den fastställelsen har skett innan den utländska rättegången började,
• om en rättegång om faderskapet pågår i Sverige, eller
• om det utomlands pågår en rättegång om faderskapet som har börjat tidigare än den andra utländska rättegången och som kan antas leda till ett i Sverige giltigt avgörande.

Det som gäller enligt 7 § IFL om faderskap gäller även föräldraskap enligt 1 kap. 9 § FB (10 b § IFL).

Enligt 12 § IFL gäller inte ett utländskt domstolsavgörande avseende faderskap om det skulle vara uppenbart oförenligt med grunderna för den svenska rättsordningen att erkänna avgörandet (ordre public).

Frågan om ett utländskt domstolsavgörande avseende faderskap gäller i Sverige kan prövas av domstol. Ansökan till domstol kan göras av någon av parterna i den utländska rättegången och vars rätt frågan rör. Om en sådan fråga uppkommer inför en annan svensk myndighet än domstol (till exempel hos Skatteverket inom folkbokföringsverksamheten), får även myndigheten vid behov begära sådan prövning av domstol (9 § IFL).

Schweiziska domstolsavgöranden avseende faderskap

Ett avgörande avseende faderskap som meddelats av en domstol i Schweiz ska som huvudregel gälla även i Sverige (1–2 §§ SEVL). Under vissa förutsättningar ska dock avgörandet inte anses gälla i Sverige (4 § SEVL).

Utomnordiska bekräftelser av faderskap

En utländsk fastställelse av faderskap genom bekräftelse gäller i Sverige om bekräftelsen är giltig enligt lagen i en stat där barnet eller den som lämnat bekräftelsen hade hemvist eller var medborgare (8 § första stycket IFL). Själva bekräftelsen ska även anses giltig till formen om den uppfyller de formkrav som gällde enligt lagen i den stat där bekräftelsen lämnades (8 § andra stycket IFL). Det är förhållandena vid tidpunkten för bekräftelsen som ska ligga till grund för bedömningen.

Om prövningen beror på någons hemvist eller medborgarskap vid en viss tidpunkt och personen då är avliden, ska prövningen göras med hänsyn till förhållandena vid tiden för dödsfallet. Om prövningen beror på barnets hemvist eller medborgarskap vid en viss tidpunkt och barnet då ännu inte är fött, är i stället moderns hemvist eller medborgarskap vid den tidpunkten avgörande (11 § IFL).

Undantag från huvudregeln enligt ovan om när en utländsk fastställelse av faderskap genom bekräftelse gäller i Sverige finns i 8 § tredje stycket IFL. En utländsk fastställelse gäller inte i Sverige

• om fastställelsen strider mot ett i Sverige giltigt avgörande i en rättegång som började innan fastställelsen skedde,
• om den strider mot en tidigare i Sverige giltig fastställelse av faderskap i annan form än genom domstolsavgörande,
• om det i Sverige pågår en rättegång om faderskapet som har börjat innan fastställelsen skedde,
• om det utomlands pågår en rättegång om faderskapet som har börjat innan fastställelsen skedde och som kan antas leda till ett i Sverige giltigt avgörande, eller
• om bekräftelsen är uppenbart oriktig.

Det som gäller enligt 8 § IFL om faderskap gäller även föräldraskap enligt 1 kap. 9 § FB (10 b § IFL).

En utländsk fastställelse av faderskap genom bekräftelse gäller inte i Sverige enligt 12 § IFL om det skulle vara uppenbart oförenligt med grunderna för den svenska rättsordningen att erkänna fastställelsen (ordre public).