Säkerhet hos Kronofogden i stället för betalningssäkring

Kronofogden tar emot och hanterar säkerheten

Den betalningsskyldiga, eller någon annan, får som ett alternativ till betalningssäkring möjligheten att ställa säkerhet för den aktuella fordringen. Det är Kronofogden som efter anvisning från Skatteverket ska ta emot och hantera säkerheten (46 kap. 17 § SFL).

Frågan om säkerhet kan bli aktuell redan under revisionsstadiet när den betalningsskyldiga inser att hen kan komma att påföras ytterligare skatt eller avgift.

Ett beslut om betalningssäkring kan medföra försämrade kreditmöjligheter och svårigheter att ingå vissa affärsförbindelser.

Upplysning vid förvarstagande

Det blir sällan aktuellt att upplysa den betalningsskyldiga om möjligheten att ställa säkerhet. Det krävs betalningsovilja för betalningssäkring och vanligtvis är det inte känt för den betalningsskyldiga att Skatteverket överväger att ansöka om betalningssäkring. Efter att Skatteverket har tagit egendom i förvar kan dock en sådan upplysning bli aktuell.

Säkerhetens form

Skatteverket har bemyndigats att föreskriva vilka slags säkerheter som Kronofogden kan godta (11 kap. 3 § SFF). Skatteverket har beslutat om en sådan föreskrift: SKVFS 2013:4.

Föreskriften innebär att Kronofogden kan ta emot säkerhet i form av pant, borgen eller företagshypotek. Borgen ska ställas som för en egen skuld (proprieborgen). Om borgen ställs av två eller flera personer gemensamt ska de svara solidariskt för betalningen. Om borgensåtagandet utgörs av en bankgaranti ska den vara utfärdad av en svensk bank eller av ett kreditmarknadsföretag som bedriver verksamhet i Sverige eller av en utländsk bank eller ett kreditmarknadsföretag som bedriver verksamhet från filial i Sverige. Bankgarantin ska gälla i tio år (SKVFS 2013:4).

En pant ger staten en starkare ställning än en betalningssäkring om den betalningsskyldiga försätts i konkurs eftersom betalningssäkringen inte medför förmånsrätt. Om borgen ställts kan Kronofogden genast verkställa en utmätning hos borgensmannen i dennes egendom om inte skattefordringen har betalats när fordringen ska drivas in (71 kap. 1 § SFL jämfört med 13 § IndrL).

Innan Kronofogden godtar säkerhet från tredje man är det viktigt att göra en bedömning av den personens kreditvärdighet och betalningsförmåga.

Om Kronofogden inte godtar en viss erbjuden säkerhet kan erbjudandet i sig eventuellt ha betydelse för bedömningen av om det finns en sådan påtaglig risk för utebliven betalning som krävs för att betalningssäkring ska beslutas (jfr RÅ 1984 Aa 50).

Säkerhet efter ett betalningssäkringsbeslut

Den betalningsskyldiga kan också erbjuda sig att ställa säkerhet efter att ett betalningssäkringsbeslut har fattats. I samband med verkställighet av betalningssäkringen har Kronofogden möjlighet att ta emot säkerhet från den betalningsskyldiga eller tredje man, på samma sätt som vid en ordinär verkställighet (69 kap. 16 § SFL). Innan säkerhet från tredje man godtas är det dock viktigt att göra en bedömning av den personens kreditvärdighet och betalningsförmåga. Om Kronofogden godtar den erbjudna säkerheten ska beslutet om betalningssäkring hävas av förvaltningsrätten till den del det är påkallat av att säkerhet lämnats (46 kap. 9 § 1 SFL). Se även prop. 2010/11:165 s. 910.

Skatteverket är skyldigt att fortlöpande hålla sig informerad om vad som händer med fordringen till dess den får drivas in och att upplysa Kronofogden om sådant som är av betydelse för säkerheten (11 kap. 2 § andra stycket SFF).

När ställd säkerhet får tas i anspråk

En ställd säkerhet får tas i anspråk när den tidsperiod som betalningsskyldigheten avser har gått ut eller vid den senare tidpunkt som Kronofogden har medgett (69 kap. 17 § SFL). Denna framflyttning av när säkerheten får tas i anspråk har motiverats med att det stämmer bättre överens med bestämmelsen i 46 kap. 8 § SFL (prop. 2010/11:165 s. 1180 och s. 909).

Normalt kommer Kronofogden att ta säkerheten i anspråk först efter att fordringen har överlämnats för indrivning. Ett ianspråktagande efter att fordringen har fastställts, men innan den har förfallit till betalning, kan möjligen bli aktuellt om den betalningsskyldiga vill betala genom att pantsatt egendom tas i anspråk. Det kan vara påkallat från den betalningsskyldiga för att undvika att bli restförd till Kronofogden. Om den betalningsskyldiga betalar på annat sätt än genom ett ianspråktagande ska säkerheten omedelbart återlämnas.