OBS: Detta är utgåva 2014.14. Visa senaste utgåvan.

Som ett alternativ till ett beslut om betalningssäkrings har den betalningsskyldige möjlighet att ställa säkerhet för den aktuella fordringen. Den uppmärksamhet som ett offentligt beslut om betalningssäkring kan få kan därmed undvikas. Här kan du läsa om vilka säkerheter som kan godtas och vad man ska tänka på i samband med säkerheten.

KFM tar emot och hanterar säkerheten

Den betalningsskyldige, eller annan, får som ett alternativ till betalningssäkring möjligheten att ställa säkerhet för den aktuella fordringen. Det är KFM som efter anvisning från Skatteverket ska ta emot och hantera säkerheten (46 kap. 17 § SFL).

Frågan om säkerhet kan bli aktuell redan under revisionsstadiet när den betalningsskyldige inser att han eller hon kan komma att påföras ytterligare skatt eller avgift.

Ett beslut om betalningssäkring kan medföra försämrade kreditmöjligheter och svårigheter att ingå vissa affärsförbindelser.

Upplysning vid förvarstagande

Situationen att det är aktuellt att upplysa den betalningsskyldige om möjligheten att ställa säkerhet uppkommer sällan. Det krävs betalningsovilja för betalningssäkring och vanligtvis är det inte känt för den betalningsskyldige att Skatteverket överväger att ansöka om betalningssäkring. Sedan egendom tagits i förvar kan dock en sådan upplysning bli aktuell.

Säkerhetens form

Skatteverket har bemyndigats att föreskriva vilka slags säkerheter som KFM kan godta (11 kap. 3 § SFF). Skatteverket har beslutat om sådan föreskrift.

Föreskriften innebär att KFM kan ta emot säkerhet i form av pant, borgen eller företagshypotek. Borgen ska ställas som för egen skuld (proprieborgen). Om borgen ställs av två eller flera personer gemensamt ska de svara solidariskt för betalningen. Utgörs borgensåtagandet av en bankgaranti ska den vara utfärdad av en svensk bank eller av ett kreditmarknadsföretag som bedriver verksamhet i Sverige eller av en utländsk bank eller ett kreditmarknadsföretag som bedriver verksamhet från filial i Sverige. Bankgarantin ska gälla i tio år (SKVFS 2013:4).

En pant ger staten en starkare ställning än en betalningssäkring om den betalningsskyldige försätts i konkurs eftersom betalningssäkringen inte medför förmånsrätt. Om borgen ställts kan KFM genast verkställa en utmätning hos borgensmannen i dennes egendom om inte skattefordringen har betalats när fordringen ska drivas in (71 kap. 1 § SFL jämfört med 13 § IndrL).

Innan KFM godtar säkerhet från tredje man är det viktigt att göra en bedömning av den personens kreditvärdighet och betalningsförmåga.

Om KFM inte godtar en viss erbjuden säkerhet kan erbjudandet i sig eventuellt ha betydelse för bedömningen av om det finns en sådan påtaglig risk för utebliven betalning som krävs för att betalningssäkring ska beslutas (jfr RÅ 1984 Aa 50).

Säkerhet efter betalningssäkringsbeslut

Den betalningsskyldige kan också erbjuda sig att ställa säkerhet sedan ett betalningssäkringsbeslutet fattats. I samband med verkställighet av betalningssäkringen har KFM möjlighet att ta emot säkerhet från den betalningsskyldige eller tredje man, på samma sätt som vid en ordinär verkställighet (69 kap. 16 § SFL). Innan säkerhet från tredje man godtas är det viktigt att göra en bedömning av den personens kreditvärdighet och betalningsförmåga. Godtas den erbjudna säkerheten ska beslutet om betalningssäkring hävas av förvaltningsrätten till den del det är påkallat av att säkerhet lämnats (46 kap. 9 § 1 SFL), se även prop. 2010/11:165 s. 910.

Skatteverket är skyldigt att fortlöpande hålla sig informerad om vad som händer med fordringen till dess den får drivas in och att upplysa KFM om sådant som är av betydelse för säkerheten (11 kap. 2 § andra stycket SFF).

Säkerhetens form

Fortfarande gäller att KFM kan ta emot säkerhet i form av pant, borgen eller företagshypotek. Borgen ska ställas som för egen skuld (proprieborgen). Om borgen ställs av två eller flera personer gemensamt ska de svara solidariskt för betalningen. Utgörs borgensåtagandet av en bankgaranti ska den vara utfärdad av en svensk bank eller av ett kreditmarknadsföretag som bedriver verksamhet i Sverige eller av en utländsk bank eller ett kreditmarknadsföretag som bedriver verksamhet från filial i Sverige. Bankgarantin ska gälla i tio år (SKVFS 2013:4).

En pant ger staten en starkare ställning om den betalningsskyldige försätts i konkurs än en betalningssäkring eftersom betalningssäkringen inte medför förmånsrätt. Om borgen ställts kan KFM genast verkställa utmätning hos borgensmannen i dennes egendom om inte skattefordringen har betalats när fordringen ska drivas in (71 kap. 1 § SFL) jämfört med (13 § IndrL).

När ställd säkerhet får tas i anspråk

Ianspråktagande får ske när den tidsperiod som betalningsskyldigheten avser har gått ut eller vid den senare tidpunkt som KFM har medgett (69 kap. 17 § SFL). Denna framflyttning av starttidpunkten för ett ianspråktagande har motiverats med att en bättre överensstämmelse uppnås med bestämmelsen i 46 kap. 8 § SFL (prop. 2010/11:165 s. 1180 och 909).

Kopplingen till sistnämnda bestämmelse kan dock ifrågasättas eftersom säkerheten inte syftar till annat än att se till att betalning kommer att ske sedan fordringen fastställts och förfallit till betalning. Normalt kommer KFM att initiera ett ianspråktagande först sedan fordringen överlämnats för indrivning. Ett ianspråktagande efter att fordringen fastställts, men innan den förfallit till betalning, kan möjligen bli aktuellt om den betalningsskyldige vill att betalning sker genom att pantsatt egendom tas i anspråk. Det kan vara påkallat från den betalningsskyldige för att undvika att bli restförd till KFM. Om betalning sker på annat sätt än genom ett ianspråktagande ska säkerheten omedelbart återlämnas.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • RÅ 1984 Aa 50 [1]

Föreskrifter

  • Skatteverkets föreskrifter om säkerhet vid betalningssäkring; [1]

Lagar & förordningar

  • Lag (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. [1] [2]
  • Skatteförfarandeförordning (2011:1261) [1] [2]
  • Skatteförfarandelag (2011:1244) [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7]

Propositioner

  • Proposition 2010/11:165 Skatteförfarandet del 1 [1] [2]
  • Proposition 2010/11:165 Skatteförfarandet del 2 [1]