OBS: Detta är utgåva 2022.11. Visa senaste utgåvan.

Säkerhet vid borgenärsanstånd

Möjligheten att få säkerhet för anståndsbeloppet kan påverka bedömningen av om borgenärsanstånd ska beviljas. Om borgenärsanstånd begärs för längre tid än tre månader ska det alltid utredas om säkerhet kan lämnas.

I likhet med vad som gäller vid anstånd vid tillfälliga betalningsproblem är det upp till Skatteverket att avgöra vilken typ av säkerhet som kan godtas (jämför prop. 2010/11:165 s. 1041). Säkerheten kan ställas av den betalningsskyldiga själv eller av tredje man, t.ex. företrädaren för en juridisk person. Som exempel på säkerheter kan nämnas bankgaranti eller annan borgen, företagshypotek och pant i fast egendom.

Bankgaranti eller annan borgen

Skatteverket bör i första hand klarlägga om det finns möjlighet att få säkerhet i form av bankgarantiförbindelse eller annan borgen. Borgen ska ställas ut som proprieborgen (”såsom för egen skuld”). Därmed kan Skatteverket vända sig direkt mot borgensmannen utan att först försöka driva in fordringen hos huvudmannen. Om borgen ställs av flera personer ska den vara solidarisk. Hela fordringsbeloppet kan då krävas ut av vem som helst av borgensmännen. Det är viktigt att Skatteverket gör klart för borgensmannen vad det innebär att gå i borgen.

Företagshypotek

Om den betalningsskyldiga bedriver en verksamhet som medför att det finns varulager eller kundfordringar, bör möjligheten att få pant i form i företagshypotek utredas. En näringsidkare som vill upplåta företagshypotek i sin näringsverksamhet gör detta genom att låta skriva in ett visst belopp i sin verksamhet, s.k. företagsinteckning (2 § lag [2008:990] om företagshypotek).

Bevis om denna inteckning kallas företagsinteckningsbrev. Ett företagsinteckningsbrev kan utfärdas antingen som ett skriftligt företagsinteckningsbrev eller i elektronisk form genom registrering i företagsinteckningsregistret. Eftersom Skatteverket inte har möjlighet att bli registrerad i företagsinteckningsregistret är det för myndighetens del endast aktuellt med skriftliga företagsinteckningsbrev. För en giltig pantsättning krävs att företagsinteckningsbrevet överlämnas till Skatteverket.

Vilken fordran omfattas av en säkerhet?

En borgenär kan endast tillgodogöra sig en säkerhet för den eller de fordringar som säkerheten avser. Säkerheten kan inte användas för att betala andra skulder. En borgenär kan dock avtala om att en säkerhet ska gälla generellt, vilket då även bör framgå av handlingen (t.ex. pantförskrivningen eller borgensförbindelsen). En sådan generell säkerhet är normalt giltig både obligationsrättsligt (d.v.s. mellan parterna) och sakrättsligt (d.v.s. mot tredje man). En generell säkerhet innebär att borgenären får utnyttja säkerheten för åtminstone alla fordringar som har uppkommit innan ett beslut om utmätning eller konkurs hos pantsättaren (se Håstad 1996, Sakrätt avseende lös egendom, s. 324).

Verkställighet mot tredje man

Eftersom det vid borgenärsanstånd inte finns något uttryckligt krav på säkerhet, är det heller inte reglerat hur verkställighet kan ske. I fråga om säkerhet som ställts av tredje man innebär detta att Skatteverket måste få ett avgörande från domstol eller ett beslut om betalningsföreläggande från Kronofogden (exekutionstitel) för att kunna driva in fordringen. Skatteverket kan också ingå en förlikning med borgensmannen. I dessa fall gäller i princip samma bedömningsgrunder som vid en överenskommelse om företrädaransvar.

Om det finns fler borgensmän kan en förlikning med en av borgensmännen påverka betalningsansvaret för de andra borgensmännen (jfr NJA 1989 s. 269 samt NJA 2016 s. 1176). I ett sådant fall bör Skatteverket skriva in i förlikningsavtalet att verket förbehåller sig rätten att kräva full betalning av de andra borgensmännen samt, om det är möjligt, få ett samtycke till förlikningen från samtliga borgensmän.

Ingen ersättningsskyldighet vid ställd säkerhet

Om en säkerhet som har ställts vid ett borgenärsanstånd inte behöver tas i anspråk av Skatteverket, så är Skatteverket inte skyldig att betala ut ersättning för vad det har kostat den betalningsskyldiga att ställa säkerheten (jfr 63 kap. 10 § SFL, avseende säkerhet enligt 63 kap. 8 § SFL).

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • NJA 1989 s. 269 [1]
  • NJA 2016 s. 1176 [1]

Lagar & förordningar

  • Lag (2008:990) om företagshypotek [1]
  • Skatteförfarandelag (2011:1244) [1] [2]

Propositioner

  • Proposition 2010/11:165 Skatteförfarandet del 2 [1]

Övrigt

  • Håstad 1996, Sakrätt avseende lös egendom [1]