OBS: Detta är utgåva 2022.3. Visa senaste utgåvan.

Betalningssäkring får användas för att säkerställa betalning av skatt, avgift, särskild avgift eller ränta. Betalningsskyldighet för någon annans skatter eller avgifter kan också betalningssäkras.

Betalningssäkring för betalningsskyldighet avseende annans skatter eller avgifter

Reglerna om ansvar för skatter och avgifter finns i 59 kap SFL. Dessa är

  • för utbetalare för ej avdragen skatt
  • för näringsidkare för annans F-skatt
  • för en betalningsmottagares ansvar för arbetsgivaravgifter
  • för en delägare i ett handelsbolag
  • för en företrädare
  • för redare
  • för beskattningsbara personer i en mervärdesskattegrupp
  • för den som avyttrat ett skalbolag.

Den som är betalningsskyldig för annans skuld är också betalningsskyldig i den mening som avses i reglerna om betalningssäkring. Reglerna om betalningssäkring är alltså tillämpliga på sådan betalningsskyldighet.

Betalningssäkring för företrädaransvar

Företrädaransvar fastställs, efter ansökan av Skatteverket, av allmän förvaltningsdomstol med förvaltningsrätten som första instans (59 kap. 16 §§ SFL).

Betalningssäkring mot företrädaren

I samband med att Skatteverket genomför en skatteutredning mot en juridisk person kan det bli aktuellt att betalningssäkra även för ett eventuellt företrädaransvar. Om Skatteverket vid skatteutredningen kan konstatera att den juridiska personen saknar tillgångar ska betalningssäkringen riktas endast mot företrädaren och dennes tillgångar.

Sannolika skäl

För att företrädarens tillgångar ska kunna betalningssäkras måste det finnas sannolika skäl

  1. för att fordringarna kommer att fastställas mot den juridiska personen om de inte är fastställda
  2. att domstolen kommer att utdöma ett företrädaransvar.

Skatteverket ska alltså i ansökan om betalningssäkring mot företrädaren redogöra för grunderna för att betalningsskyldigheten kommer fastställas avseende den juridiska personen och att förutsättningar för att utkräva betalningsansvar av företrädaren föreligger.

Befrielsegrund

Skatteverket måste också beakta om det finns särskilda skäl för hel eller delvis befrielse från betalningsansvaret. Endast om det framstår som sannolikt att någon befrielse av betalningsskyldigheten inte kommer att beviljas får betalningssäkring beslutas. Skatteverket ska därför i sin ansökan visa på att det inte framkommit någon grund för befrielse (59 kap. 15 § SFL och prop. 1978/79:28 s. 147).

Skattetillägg

Till den del huvudfordringen utgörs av skattetillägg finns det ingen ursprunglig förfallodag att knyta företrädarens ansvar till. Ansvaret måste istället knytas till den förfallodag som bestäms vid beslutet om skattetillägg. Först vid en underlåten betalning på denna förfallodag kan ett företrädaransvar för skattetillägget anses ha uppkommit och först härefter kan en betalningssäkring för skattetillägget initieras mot företrädaren. Företrädaransvar och betalningssäkring för ett sannolikt skattetillägg kan alltså inte göras gällande. När det gäller betalningsskyldighet enligt 59 kap. 11 § SFL finns det inget sådant hinder eftersom skattetilläggsfordran får anses uppkommen när den handling eller underlåtenhet som ligger till grund för fordringen ägde rum (HFD 2011 ref. 88).

Skatteverket får inte ansöka om ansvar för delägare i ett svenskt handelsbolag eller om företrädaransvar avseende skattetillägg, om den felaktighet eller passivitet som ligger till grund för skattetillägget redan omfattas av ett väckt åtal, utfärdat strafföreläggande eller beslut om åtalsunderlåtelse för brott enligt skattebrottslagen (1971:69). Detta förutsatt att åtalet, strafföreläggandet eller beslutet om åtalsunderlåtelse avser samma fysiska person som ansökan skulle avse (59 kap. 11 § tredje stycket SFL och 59 kap. 17 § andra stycket SFL).

Förfallna skatter betalas inte av den juridiska personen

Sedan domstolen beslutat om företrädaransvar ska Skatteverket debitera företrädaren ansvarsbeloppet. Det tar en viss tid innan ett obetalt ansvarsbelopp överlämnas till Kronofogden för indrivning. Under denna tid kan det finnas en risk för att företrädaren gör sig av med tillgångar eller på annat sätt försvårar verkställigheten. Det kan därför i vissa situationer finnas behov av att ansöka om betalningssäkring mot företrädaren även när företrädaransvaret är fastställt.

Också i dessa fall kan betalningssäkring göras dels hos den juridiska personen, dels hos företrädaren.

Löpande kontroll av huvudfordringen m.m.

Skatteverket måste fortlöpande kontrollera att inte grunden för företrädarens betalningsskyldighet har ändrats. Har huvudfordringen ändrats påverkar detta också företrädarens ansvar.

Det kan också ha framkommit nya uppgifter som innebär att uppsåt eller grov oaktsamhet inte längre kan påvisas eller att det finns skäl för befrielse från betalningsansvaret.

Om den löpande kontrollen visar att förutsättningarna för företrädaransvaret bortfaller helt eller delvis måste betalningssäkringen hävas i samma omfattning.

Riskbedömningen

Ett beslut om betalningssäkring får endast meddelas om det finns en påtaglig risk att en betalningsskyldig försöker undandra sig att betala fordringen. Det innebär att Skatteverket måste kunna påvisa de konkreta omständigheter som talar för att det finns en påtaglig risk för att företrädaren inte kommer att betala ett av domstol senare fastställt betalningsansvar (46 kap. 6 § SFL).

Exempel: situationer där en konkret risk kan finnas

  • Om en företrädare medverkat till att den juridiska personen undanhållit stora inkomster från beskattning. Det kan tyda på att han inte är benägen att fullgöra sin egen betalningsskyldighet.
  • om det finns omständigheter som pekar på att företrädaren avser att göra sin egendom oåtkomlig för en kommande verkställighet. Han kan t.ex. överlåta tillgångar på familjemedlemmar eller på andra närstående personer.
  • Om det framkommer att företrädaren planerar att flytta utomlands.
  • Om företrädaren tidigare visat betalningsovilja och försökt att komma från sina betalningsförpliktelser eller har bristfälliga räkenskaper.

I övrigt måste också övriga förutsättningar som anges i 46 kap. 6–8 §§ SFL vara uppfyllda för att en betalningssäkring mot en företrädare ska få ske.

Läs mer om påtaglig risk.

Betalningssäkring av företrädaransvar för tull hanteras av Tullverket

Tullverket debiterar tull. Blir det aktuellt för Skatteverket att göra gällande företrädaransvar för tull kan det också finnas skäl att betalningssäkra för företrädarens sidoansvar. Sidoansvaret anses också avse tull. Det är Tullverket som är behörigt att ansöka om betalningssäkring för tull (jfr 7 kap. 9 § tullagen (2016:253) och prop. 2010/11:165 s. 906).

Betalningssäkring mot delägare i handels- eller kommanditbolag

Skatteverket har egen behörighet att besluta om delägares ansvar enligt 2 kap. 20 § HBL avseende skatt och avgift enligt SFL (59 kap. 11 § SFL).

I samband med att Skatteverket genomför en skatteutredning av ett HB eller KB kan det, oavsett om det är fråga om en skrivbordskontroll eller en revision, bli aktuellt att begära betalningssäkring hos en bolagsman för att tillförsäkra staten betalning för en skattefordran mot bolaget som omfattas av bolagsmannens solidariska ansvar. Om betalningssäkring riktas mot såväl bolaget som bolagsmannen bör betalningssäkringen mot bolagsmannen, även med beaktande av dennes identiska ansvar, begränsas till den del av skattebeloppet som inte kan säkras genom ianspråktagande av tillgångar hos den juridiska personen.

När det gäller skattetillägg kan betalningssäkring göras för ett sannolikt skattetillägg på grund av den ansvarsidentitet som finns mellan bolaget och bolagsmannen (jmf. HFD 2011 ref. 88).

Sannolika skäl

För att en bolagsmans tillgångar ska kunna betalningssäkras måste det finnas sannolika skäl såväl för att skatterna kommer att fastställas mot bolaget som att bolagsmannen är solidariskt ansvarig enligt reglerna i HBL. I praktiken är det främst frågan om det är sannolikt att skatterna kommer att fastställas som prövas.

Det solidariska ansvaret enligt HBL innebär att det föreligger ansvarsidentitet mellan bolaget och bolagsmannen.

Ansvarsidentiteten innebär att bolagsmannens ansvar uppkommer i samma stund som fordringen mot bolaget uppkommer. Om fordringen har uppkommit men inte är fastställd gäller dock att betalningssäkring inte får ske förrän tidsperioden gått till ända (46 kap. 8 § SFL).

Bolagsmannens ansvar är strikt och går inte att jämka på grund av omständigheter som inte är hänförliga till bolaget.

Skulle bolagsmannen ha utträtt ur bolaget måste det beaktas att det är den faktiska tidpunkten för utträdet som är avgörande för omfattningen av bolagsmannens ansvar (RÅ 1990 ref. 50).

Fastställda skatter betalas inte av den juridiska personen

Det kan finnas behov av att betalningssäkra även när det finns en fastställd och förfallen fordran mot bolaget. Ansökan om betalningssäkring kan dels göras mot bolaget, dels mot den bolagsman som Skatteverket har för avsikt att rikta ett ansvarsbeslut mot.

Betalningssäkring mot bolagsmannen får endast ske om det finns en påtaglig risk att denne försöker dra sig undan skyldigheten att betala fordringen.

Fordringen måste uppgå till ett betydande belopp och proportionalitetsprincipen ska beaktas.

Betalningssäkring i samband med andra beslut om ansvar för annans skuld

Det kan vara aktuellt att ansöka om betalningssäkring mot den som är betalningsskyldig för annans skuld även i andra fall. Det kan då till exempel vara fråga om betalningsansvar enligt 59 kap. 2 § SFL.

Ansökan ska också i dessa fall innehålla en redogörelse både för grunden för huvudfordran och för de förutsättningar som är grund för sidoansvaret.

Referenser på sidan

Domar & beslut

Lagar & Förordningar

  • Proposition 1978/79:28 med förslag till lag om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter, m.m. [1]

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 2010/11:165 Skatteförfarandet del 2 [1]