OBS: Detta är utgåva 2022.3. Sidan är avslutad 2023.
Stödet ska beskattas som ett näringsbidrag.
Hur stödet behandlas i redovisningen kan du läsa om på sidan Offentliga bidrag och andra erhållna bidrag.
Skatteverket anser att stödet är ett sådant näringsbidrag som avses i 29 kap. 2 § IL. Stödet ges av staten för att arrangörer av vissa sorters evenemang, samt underleverantörer anlitade av sådana arrangörer, ska kunna planera evenemang som kan komma att behöva ställas in eller begränsas på grund av restriktioner utfärdade för att förhindra spridning av covid-19.
Utgångspunkten är att företagets omsättning är skattepliktig och de kostnader som är stödberättigade är sådana kostnader som dras av vid beskattningen. Stödet ska därför vanligtvis tas upp vid inkomstbeskattningen. Stöd som däremot avser kostnader i en verksamhet som är undantagen från beskattning är skattefritt.
Omsättning av tjänst föreligger när en tjänst mot ersättning utförs, överlåts eller på annat sätt tillhandahålls någon, eller när en tjänst tas i anspråk genom uttag (2 kap. 1 § tredje stycket ML). Stödet anses inte vara ersättning för en tillhandahållen tjänst. Någon mervärdesskatt ska därför inte redovisas på stöd som ett företag har fått.
Stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund kan, om vissa förutsättningar är uppfyllda, bedriva näringsverksamhet som företaget inte är skattskyldigt för. För ideella föreningar och registrerade trossamfund kan det exempelvis gälla verksamhet som av hävd används för att finansiera ideell verksamhet. Om stödet ska täcka kostnader i sådan verksamhet ska det inte tas upp i denna del.
De nuvarande reglerna om näringsbidrag i 29 kap. 2–8 §§ IL bygger på att intäkten och kostnaden som stödet avser ska matcha varandra eller också ska intäkten minska anskaffningsvärdet för köpta tillgångar.
Nytt: 2021-12-16
Skatteverket anser att den intäkt som stödet utgör ska tas upp om stödet avser avdragsgilla kostnader och att det som huvudregel är god redovisningssed som bestämmer beskattningstidpunkten.
En enskild näringsidkare som upprättar ett förenklat årsbokslut ska redovisa ett offentligt stöd som en intäkt när något av följande är uppfyllt:
Om det är uppenbart att inkomsten avser mer än ett år ska intäkten fördelas på de år den avser. På motsvarande vis får inkomsten redovisas som intäkt det år den avser om någon av punkterna ovan inträffar innan det förenklade årsbokslutet enligt lag ska ha upprättats och det är uppenbart att inkomsten hänför sig till det året (BFNAR 2006:1 punkt 7.2).
Enligt bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2020:1) kan företag som tillämpar regelverken årsbokslut, K2 eller K3 redovisa evenemangsstödet som intäkt det räkenskapsår som stödet hänför sig till om stödet grundas på en författning utfärdad vid tidpunkten då årsbokslutet, årsredovisningen eller koncernredovisningen ska avges. Dessutom krävs att företaget vid samma tidpunkt bedömer att det med rimlig säkerhet kommer att uppfylla villkoren för stödet och med rimlig säkerhet kommer att få stödet. Stödet får tas upp till det belopp som företaget med rimlig säkerhet kommer att få. Om företaget uppfyller detta är det möjligt att redovisa stödet som intäkt det räkenskapsår som stödet hänför sig till även om beslut har fattats efter balansdagen.
Tidigare:
Skatteverket anser att den intäkt som stödet utgör ska tas upp om stödet avser avdragsgilla utgifter samt att intäkten ska tas upp i sin helhet det beskattningsår beslutet fattas.
Stödet ska dras av om det återbetalas. Avdraget ska ske för det räkenskapsår som återbetalningen faktiskt sker. Skatteverket anser att avdragsrätten bara gäller stöd som har tagits upp till beskattning