OBS: Detta är utgåva 2022.4. Sidan är avslutad 2023.
Återkrav ska betalas genom insättning på ett särskilt konto för återbetalning. Dröjsmålsränta beräknas på beloppet.
Betalning av återkrav ska göras genom insättning på ett särskilt konto för återbetalning (21 § första stycket LOM). Återbetalningen ska alltså inte göras till Skatteverkets särskilda konto för skattebetalningar enligt 62 kap. 2 § SFL, det s.k. skattekontot. Anledningen till att återbetalningen ska göras genom en insättning på ett särskilt konto för omställningsstödet är att om återkravet skulle betalas genom insättning på skattekontot så skulle återbetalningen räknas av mot företagets eventuella underskott på skattekontot. Detta skulle innebära att återbetalningen i stället kommer företaget till godo (prop. 2019/20:181 s. 62).
Återbetalningen anses ha gjorts den dag då betalningen har bokförts på det särskilda kontot (21 § andra stycket LOM).
Återbetalningen ska göras senast den sista dagen i månaden efter den månad då Skatteverket beslutat om återkrav (22 § första stycket LOM).
Om det finns särskilda skäl får Skatteverket besluta att återbetalningen senast ska göras en annan dag (22 § andra stycket LOM). Bestämmelsen ger Skatteverket rätt både att tidigarelägga återbetalningsdagen och att senarelägga den. Ett exempel på ett sådant särskilt skäl när Skatteverket kan tidigarelägga återbetalningsdagen är att verket ska kunna överlämna en fordran för indrivning även om förfallodagen inte har inträffat för att säkerställa att det allmänna får betalt om det finns risk för dröjsmål (prop. 2019/20:181 s. 121). Med risk för dröjsmål menas en risk för att den betalningsskyldiga på något sätt försvårar för staten att få betalt, t.ex. genom att avyttra tillgångar, flytta dem utomlands eller själv vara på väg att lämna landet tillsammans med tillgångarna.
Om ett belopp som har återkrävts inte betalas i rätt tid, ska dröjsmålsränta tas ut på det obetalda beloppet. Räntan beräknas från och med dagen efter att omställningsstödet tillgodoförts till och med den dag betalning sker (23 § första stycket LOM). Detta gäller även om ett företag har fått en avbetalningsplan eller beviljats anstånd med betalningen av ett återkrav (prop. 2019/20:181 s. 121).
Dröjsmålsränta beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan enligt 65 kap. 3 § SFL (23 § andra stycket LOM).
Det kan uppkomma situationer då det skulle framstå som oskäligt att ta ut dröjsmålsränta. Det finns därför en eftergiftsgrund som innebär att Skatteverket helt eller delvis får avstå från kravet på dröjsmålsränta om det finns särskilda skäl (23 § tredje stycket LOM). Ett sådant skäl kan till exempel vara att en felaktig utbetalning av omställningsstöd beror på ett misstag hos Skatteverket. Det är inte en förutsättning för eftergift att företaget begär detta. Skatteverket kan således pröva frågan om eftergift på eget initiativ (prop. 2019/20:181 s. 121). Läs mer om dröjsmålsränta när fordran överlämnats till Kronofogden för indrivning.