Underlaget för slutlig skatt bestäms vid den årliga beskattningen av inkomst. I underlaget ingår flera delar.
Vid den årliga beskattningen bestämmer Skatteverket den fastställda och den beskattningsbara förvärvsinkomsten och inkomst av kapital för fysiska personer (1 kap 5 och 6 §§ IL).
Skatteverket bestämmer också den fastställda och den beskattningsbara inkomsten för juridiska personer (1 kap 7 § IL).
Inkomster av anställning eller hobby räknas som inkomst av tjänst. Den som bedriver enskild näringsverksamhet har inkomst av näringsverksamhet. Personen kan ha rätt till allmänna avdrag som får dras av från summan av inkomst av tjänst och överskott av näringsverksamhet. Sedan Skatteverket tillgodoräknat personen de allmänna avdragen bestämmer Skatteverket den fastställda förvärvsinkomsten och avrundar den ner till närmsta hundratal kronor (1 kap 5 § andra stycket IL).
Från den fastställda förvärvsinkomsten drar Skatteverket sjöinkomstavdrag och grundavdrag. Därefter återstår den beskattningsbara inkomsten (1 kap. 5 § tredje stycket IL).
Den som har sjöinkomst under hela beskattningsåret har rätt till sjöinkomstavdrag. Avdraget är 36 000 kronor vid anställning på fartyg som till övervägande del går i fjärrfart och 35 000 kronor vid anställning på annat fartyg (64 kap 2 § första stycket IL).
Skatteverket fastställer vilka fartyg som anses verksamma i fjärrfart respektive närfart i särskilda föreskrifter. För beskattningsåret 2021 gäller SKVFS 2021:3.
Den som har sjöinkomst under en del av ett år får ett proportionellt avdrag (64 kap 2 § andra stycket IL).
Den som varit obegränsat skattskyldig i Sverige hela beskattningsåret har rätt till helt grundavdrag (63 kap 2 § IL).
Den som varit obegränsat skattskyldig i Sverige under del av året får ett reducerat avdrag (63 kap 4 § IL).
Dödsbon får grundavdrag för dödsfallsåret men inte därefter.
Grundavdraget är knutet till prisbasbeloppet och varierar med den fastställda förvärvsinkomsten.
Personer som vid ingången av beskattningsåret har fyllt 65 år har rätt till förhöjt grundavdrag (63 kap. 3 a § IL).
Fysiska personer kan ha överskott i inkomstslaget kapital. För dem som har det ska Skatteverket beräkna skatt på överskottet av kapital. Den som har underskott i inkomstslaget kapital kan istället få skattereduktion.
Juridiska personer ska redovisa sina inkomster som inkomst av näringsverksamhet. Överskottet i inkomstslaget näringsverksamhet minskas med allmänna avdrag. De flesta juridiska personer har inga allmänna avdrag. Det som kan bli aktuellt är avdrag för periodiska understöd enligt 62 kap. 7 § IL. Skatteverket bestämmer därefter den fastställda och beskattningsbara inkomsten avrundad neråt till närmsta tiotal kronor (1 kap 7 § IL).
Vissa ideella föreningar och registerade trossamfund har rätt till grundavdrag. Den inkomst som återstår efter grundavdraget är deras beskattningsbara inkomst.
Skatteverket fastställer underlaget för den kommunala fastighetsavgiften i samband med den årliga beskattningen.
Skatteverket beräknar underlag för sådana fastigheter som vid fastighetstaxeringen betecknas som småhusenhet, ägarlägenhetsenhet, hyreshusenhet eller lantbruksenhet om det på lantbruksenheten finns vad som vid fastighetstaxeringen betecknas som småhus eller tomtmark för småhus (1 § FAvL).
Underlaget för fastighetsavgift beräknas enligt 3 § FAvL.
Skatteverket fastställer i samband med den årliga beskattningen underlaget för statlig fastighetsskatt.
Statlig fastighetsskatt tas ut på underlag av de värden som bestämts vid fastighetstaxeringen. Underlag för fastighetsskatt beräknas enligt 3 § FSL.
Avkastningsskatten ingår i underlaget för slutlig skatt för svenska försäkringsgivare och för utländska försäkringsgivare med fast driftställe i Sverige, för pensionsstiftelser och för arbetsgivare som redovisar pensionsutfästelse i balansräkningen (2 § första stycket 1-4 AvPL). Om en utländsk försäkringsgivare saknar fast driftställe i Sverige tas avkastningskatten ut hos den som innehar försäkringsavtalet om denne är obegränsat skattskyldig i Sverige (2 § första stycket 6-10 AvPL).
Underlaget för avkastningsskatten beräknas i två steg. Först beräknas ett kapitalunderlag och därefter beräknas ett skatteunderlag som är en schablonmässig avkastning på kapitalunderlaget. Skatteunderlaget avrundas nedåt till närmsta 100-tal kronor.
Kapitalunderlagen beräknas på olika sätt beroende på pensionstyp och vem som är skattskyldig.
Underlaget för den särskilda löneskatten på pensionskostnader för arbetsgivare är kostnaden för tjänstepension för de anställda (2 § SLPL).
Underlaget för särskild löneskatt på eget pensionssparande i näringsverksamhet är lika med den avgift en enskild person eller ett dödsbo kan dra av under inkomst av näringsverksamhet för utgift för pensionsförsäkring och för summan av inbetalningar på pensionssparkonto (3 § första och andra stycket SLPL). Om avdraget måste göras från inkomster som en uppdragsgivare betalat socialavgifter på ska avgiften inte ingå i underlaget för särskild löneskatt på pensionskostnader (3 § tredje stycket SLPL).
Allmän pensionsavgift ska betalas på underlag av inkomster av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete (3 § APL).
Det finns beloppsgräns för inkomst då allmän pensionsavgift inte ska betalas. Det finns även avgiftstak när allmän pensionsavgift inte betalas på den överskjutande delen av inkomsten.
Avgiftssatsen är 7 procent av underlaget (2 § APL).
I Skatteuträkningsbroschyren SKV 425, finns tabeller och hjälpblanketter för att räkna ut skatt på de olika underlagen.