Tomtmark

Utgångspunkten för en justering för säregna förhållanden

Utgångspunkten för en justering för säregna förhållanden är vad som är normalt inom det värdeområde som taxeringsenheten tillhör, inte vad som är normalt för taxeringsenheter som i ett visst avseende klassificerats på samma sätt.

Reglerna om justering för säregna förhållanden finns i 7 kap. 5 § FTL.

Kostnader för evakuering och rivning

För bebyggda tomter där den befintliga bebyggelsen utgörs av saneringsbyggnader kan det bli aktuellt att justera ned markvärdet på grund av kostnader för evakuering och rivning av byggnaderna.

Markanläggningar saknas

Riktvärdeangivelserna för tomtmark för hyreshus avser ”färdig” tomtmark. Det innebär att de rekommenderade värdena förutsätter tillgång till markanläggningar som är normala för värdeområdet i form av VA-anslutning, gata eller väg och tomtanläggningar för kvartersvägar, parkeringsplatser, servisledningar samt grönytor. För obebyggd tomtmark är dessa förutsättningar ofta inte uppfyllda, varför en justering för säregna förhållanden kan bli aktuell med stöd av 7 kap. 5 § FTL.

När justeringsbeloppet fastställs får man ta hänsyn till om samtliga normalt förekommande markanläggningar saknas, eller om en del av dessa finns. Om normala markanläggningar saknas bör man beräkna justeringen med ledning av nedanstående tabell (SKV A 2021:25).

Om fastighetsägaren själv presenterar faktiska kostnader för att iordningställa marken och dra fram vatten och avlopp kan sådana kostnader beaktas vid beräkning av justeringsbeloppets storlek.

I de fall en anslutande gata eller väg saknas till tomten, eller när en gatubyggnadsersättning inte är betald bör man göra en individuell utredning av vilka kostnader som krävs för att få tomten i det skick som riktvärdeangivelsen förutsätter.

Justeringsbelopp om vatten och avlopp eller markanläggningar saknas.

Tabellen visar justeringsbeloppets storlek vid olika riktvärdenivåer för tomtmark för hyreshus.

Riktvärde för tomtmark (kr/kvm BTA)	Justering av riktvärdet för tomtmark om både mark-anläggning och VA-anslutning saknas	Justering av riktvärdet för tomtmark om VA-anslutning finns men markanläggning saknas
< 800	50 %	30 %
800–1 500	40 %	25 %
1 600–3 000	30 %	20 %
3 200–5 000	20 %	15 %
5 200 eller mer	1 000 kr/kvm bruttoarea, BTA	750 kr/kvm bruttoarea, BTA

Väntetid vid fördröjd byggnation

I riktvärdeangivelserna för tomtmark förutsätter man normalt att marken är möjlig att bebygga omedelbart. För obebyggda tomter som inte är det kan det därför bli aktuellt att justera riktvärdet för marken. Tomtmarkens värde bör i ett sådant fall bestämmas med ledning av nedanstående tabell med angivna nedräkningsfaktorer.

Inom orter där byggnadsproduktionen sedan länge har avstannat kan man i riktvärdeangivelserna för värdeområdet redan ha tagit hänsyn till en lång väntetid.

Justeringens storlek bör bedömas med ledning av den förväntade väntetiden. Med väntetid avses tiden innan byggnationen får påbörjas (SKV A 2021:25). Väntetiden ska bestämmas i hela kalenderår utifrån de förutsättningar som gäller vid taxeringsårets ingång.

Justering om tomten omfattas av planbestämmelser

En justering bör normalt komma ifråga om tomten omfattas av planbestämmelser enligt 4 kap. 14 § PBL. Detta kan bl.a. innebära att man inte får bygglov förrän vissa trafik-, VA- eller energianläggningar blivit utbyggda.

Bestämma justeringens storlek

Justeringens storlek bör bestämmas till skillnaden mellan riktvärdet (för tomtmark till hyreshus och ägarlägenheter) och riktvärdet multiplicerat med nedräkningsfaktorn, enligt följande tabell.

Väntetid i år	Nedräkningsfaktor
1	0.95
2–3	0.90
4–5	0.85
6–10	0.80
> 10	0.70

Exempel: obebyggd hyreshusfastighet med väntetiden 4 år

Byggrätten för en obebyggd fastighet uppgår till 5 000 kvm BTA och värdet av byggrätten uppgår enligt riktvärdeangivelserna till 2 000 kr/kvm BTA. Riktvärdet för marken uppgår till 10 000 000 kr.

Det beräknas ta 4 år innan någon byggnation får påbörjas på fastigheten. Riktvärdet för fastigheten kan enligt tabellen fastställas till 0,85 × 10 000 000 kr = 8 500 000 kr. Detta innebär att justeringen uppgår till 1 500 000 kr (10 000 000 kr – 8 500 000).

Mark som kan utarrenderas

Om tomtdelar på en fastighet kan utarrenderas – t.ex. för parkering – på ett mer lönsamt sätt än vad som är vanligt inom värdeområdet, kan det bli aktuellt att justera markvärdet för säregna förhållanden.

Om en utgående hyra saknas för ett parkeringshus

Om en utgående hyra saknas för ett parkeringshus bör värdet av byggrätten för parkeringshuset anses förhålla sig till värdet av byggrätten för kontor på samma sätt som relativhyran för parkeringshus förhåller sig till motsvarande genomsnittshyra för kontor i värdeområdet.

Exempel: Parkeringshus som saknar en utgående hyra

Utgående hyra för parkeringshuset saknas. Genomsnittshyran för kontor: 1 400 kr/kvm. Värde av byggrätten för lokaler (kontor): 800 kr/kvm.

Om relativhyran för parkeringshus är 30 procent av genomsnittshyran för kontorslokaler kan byggrättens värde beräknas till 240 kr/kvm (30 % av 800 kr). Riktvärdet för marken bör därför justeras med 560 kr/kvm (800 - 240).

Byggrätt för butiker

I de värdeområden där riktvärdeangivelsen förutsätter en viss butiksandel, bör markvärdet för lokaler justeras när butiksandelen avviker från förutsättningen. Butiksandelen kan bestämmas baserat på hur ytorna i en färdigställd byggnad fördelar sig. Även begränsningar i byggnadens användning i detaljplan eller tomträttsavtal kan leda till en avvikande butiksandel. Att en byggnad under uppförande planeras ha en viss butiksandel är dock inte tillräckligt för att butiksandelen ska bedömas vara avvikande. Kammarrätten i Stockholm angav i mål 9094-18 att fastigheten skulle taxeras utifrån förhållandena vid beskaffenhetstidpunkten. Vid den tidpunkten hade 56 % av den projekterade kostnaden lagts ned på byggnaden. Eftersom det då kvarstod så betydande delar av den planerade byggnationen ansåg kammarrätten att det inte gick att bedöma huruvida några ytor skulle komma att vara inrättade för butiksändamål vid färdigställandet.

Om det finns framtagna markvärden som avser enbart kontorsanvändning respektive butiksanvändning, bör justeringsbeloppet beräknas till skillnaden mellan riktvärdet och ett markvärde beräknat med ledning av den aktuella fördelningen på kontor och butiker.

I övriga fall bör justeringsbeloppet beräknas med utgångspunkt i det totalvärde som anges för normfastigheten i tomtvärdetabellen, under förutsättning att detta baseras på 100 procent kontorsanvändning. Med ledning av detta kan justeringsbeloppet beräknas till skillnaden mellan riktvärdet och ett markvärde beräknat utifrån 100 procent kontorsanvändning multiplicerat med aktuell byggrätt (SKV A 2021:25). Om det finns markvärden framtagna som avser enbart kontorsanvändning respektive butiksanvändning och byggnaden visserligen innehåller butikslokaler men där butiksinslaget avviker från vad som är normalt för värdeområdet, så beräknar man justeringsbeloppet på följande sätt.

Man utgår från det riktvärde som har fastställts för tomtmarken med utgångspunkt i ett för värdeområdet normalt butiksinslag. Därefter beräknar man värdet för tomtmarken med utgångspunkt i en byggrätt för enbart kontor. Skillnaden mellan riktvärdet och värdet för tomtmarken med utgångspunkt i en byggrätt för enbart kontor utgör butiksdelens andel av tomtmarkens totala värde.

Därefter beräknar man den aktuella byggnadens butiksinslag i procent av det för värdeområdet normala butiksinslaget. Om riktvärdeangivelserna förutsätter ett butiksinslag om exempelvis 60 procent och butiksinslaget för den aktuella byggnaden är 30 procent, så är butiksinslaget för den aktuella byggnaden 50 procent av vad som är normalt för värdeområdet. Den del av tomtmarkens riktvärde som är hänförligt till butiksdelen ska därmed reduceras till hälften.

Genom att sedan lägga ihop värdet av den del av byggrätten som är hänförligt till byggrätten för kontor med värdet av den del av byggrätten som är hänförligt till butik, får man ett nytt värde för tomtmarken. Justeringen utgör skillnaden i värde mellan det ursprungliga riktvärdet och det nya värdet som man räknat fram.

Exempel: hyreshusfastighet med en mindre butiksandel än vad som är normalt i värdeområdet

Följande förutsättningar gäller i värdeområdet för en hyreshusfastighet med butiks- och kontorslokaler:

• Riktvärdeangivelse kr/kvm byggrätt i värdeområdet: 4 200.
• Värde kontor kr/kvm byggrätt i värdeområdet: 1 600.
• Butiksandel i värdeområdet: 60 procent.
• Aktuell fastighets butiksandel: 30 procent.
• Byggrätt för fastigheten: 2 940 kvm.
• Riktvärde butik + kontor: 12 200 000 kr.
• Värde enbart för kontor: 4 704 000 kr.

Skillnaden mellan 12 200 000 kr och 4 704 000 kr = 7 496 000 kr, vilket är butiksandelens andel av totalvärdet 12 200 000 kr. Den aktuella fastigheten har en butiksandel om 30 procent jämfört med de 60 procent som riktvärdeangivelserna förutsätter. Detta innebär att värdet för fastighetens butiksandel uppgår till 3 748 000 kr (30 / 60 × 7 496 000 kr).

Om man adderar värdet för den byggrätt som avser kontor med värdet för den byggrätt som avser butik får man ett sammanlagt värde av 8 452 000 kr (4 704 000 kr + 3 748 000 kr). Justeringsbeloppet blir således 3 748 000 kr (12 200 000 kr – 8 452 000 kr).

Markföroreningar

Markvärdet för en hyreshustomt kan justeras om föroreningsskadan har en påtaglig inverkan på marknadsvärdet för taxeringsenheten, dvs föroreningen är av en så betydande karaktär att användningen av mark eller byggnad begränsas. Markföroreningar för hyreshusenheter behandlas på motsvarande vis som för markföroreningar för industri.