Tidsperioder

Den första stödperioden får vara högst 6 månader

En arbetsgivare som fått ett godkännande enligt 5 a § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete får beviljas preliminärt stöd för högst sex kalendermånader i följd (6 a § lagen [2013:948] om stöd vid korttidsarbete). Stödperioden ska löpa utan uppehåll för att arbetsgivaren ska vara berättigad till stöd under samtliga sex månader. Om en arbetsgivare inkommer med en ansökan om preliminärt stöd för sent innebär det inte att stödperioden upphör utan endast att stöd inte kan lämnas för den stödmånaden (jämför 18 § första stycket lagen [2013:948] lagen om stöd vid korttidsarbete).

Lagstiftaren har ansett att det är nödvändigt att det permanenta systemet för stöd vid korttidsarbete utformas på ett sådant sätt att det inte motverkar strukturomvandling i ekonomin. En viktig faktor som har lyfts fram i detta avseende är att arbetsgivare vid en normal konjunkturcykel bara bör kunna utnyttja stödet under en mer begränsad tid. En förutsättning för att godkännande för stöd ska lämnas enligt detta system är att arbetsgivaren har allvarliga ekonomiska problem som är tillfälliga. Man har därför gjort bedömningen att stödperioden bör vara betydligt kortare än för stödet som kan lämnas vid djupa ekonomiska kriser. En kortare stödperiod bidrar dessutom till att minska risken för att stödet används av arbetsgivare i verksamheter som har strukturella snarare än tillfälliga problem (prop. 2019/20:132 s. 58).

Förlängning med 3 månader om de ekonomiska svårigheterna förväntas kvarstå

Om arbetsgivaren efter den inledande sexmånadersperioden har behov av att förlänga perioden av korttidsarbete får en ny ansökan och prövning göras. Om arbetsgivaren kan visa att de ekonomiska svårigheter som avses i 5 a § andra stycket lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete förväntas kvarstå när tidsperioden om sex kalendermånader löpt ut får stödet förlängas en gång med tre kalendermånader (7 a § första stycket lagen [2013:948] om stöd vid korttidsarbete).

Arbetsgivaren ska alltså visa att de tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheterna, som legat till grund för ett godkännande för stöd, även förväntas kvarstå under förlängningsperioden. Vid bedömningen ska de ekonomiska svårigheterna endast anses vara tillfälliga om de bedöms upphöra senast då den förlängda tidsperioden löper ut (prop. 2019/20:132 s. 58).

En ansökan om förlängning ska ha kommit in till Skatteverket inom fyra kalendermånader från det att den tidsperiod som anges i 6 a § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete inletts. Om en ansökan om förlängning kommer in efter den tiden ska förlängning av stödperioden inte medges (7 a § andra stycket lagen [2013:948] om stöd vid korttidsarbete).

Om en stödperiod inleds under december 2021 till januari 2022 enligt de tillfälliga reglerna om den slopade karensen så ska en ansökan om förlängning ha kommit in till Skatteverket senast den 31 maj 2022. I annat fall får förlängning inte medges (7 a § tredje stycket lagen [2013:948] om stöd vid korttidsarbete).

Hur länge får stöd lämnas sammanlagt?

Det kan komma att uppstå en situation där en eller flera arbetsgivare redan får stöd när en synnerligen djup lågkonjunktur inträder och regeringen beslutar att aktivera det generella stödet vid korttidsarbete. I dessa fall ska de olika stöden kunna följa på varandra, annars skulle en arbetsgivare som beviljats arbetsgivarspecifikt stöd hamna i ett sämre läge vid en synnerligen djup lågkonjunktur.

Den sammanlagda tiden för stöd enligt 5 och 5 a §§ lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete får inte överstiga 24 kalendermånader under en period på 36 kalendermånader (7 b § lagen [2013:948] om stöd vid korttidsarbete). Det innebär att tid med stöd enligt en av bestämmelserna kan behöva avräknas från tid med stöd enligt den andra bestämmelsen. Om en arbetsgivare exempelvis beviljats stöd efter godkännande enligt 5 a § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete med sex månader och därefter förlängning av stöd med tre månader så kan hen endast bli beviljad stöd enligt 5 § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete med ytterligare 15 månader. Detta trots att det är möjligt att bli beviljad stöd under 24 månader enligt 6 och 7 §§ lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete.

Detta är en begränsning av den sammanlagda stödperioden som annars skulle kunna vara totalt 33 månader. Begränsningen har införts eftersom en av de viktigaste utgångspunkterna för det permanenta systemet för stöd vid korttidsarbete är att endast arbetsgivare som bedöms som långsiktigt konkurrenskraftiga ska kunna beviljas stöd. Det skulle inte ses som ändamålsenligt om införandet av det permanenta systemet för stöd skulle öppna upp för en så lång sammanlagd stödperiod som 33 månader (prop. 2019/20:132 s. 59).

När kan man söka stöd vid korttidsarbete på nytt?

En arbetsgivare vars verksamhet har en normal konjunkturcykel bör bara kunna utnyttja stödet under en mer begränsad tid. Viss tid ska även förflyta från den tidpunkt när stödperioden löpt ut till dess att ett nytt beslut om godkännande för stöd får lämnas. När en tidsperiod för stöd vid korttidsarbete löpt ut, enligt 6, 6 a, 7 eller 7 a §§ lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, får ett beslut om godkännande för stöd enligt 5 a § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete därför fattas tidigast 24 kalendermånader efter den tidpunkten (8 a § lagen [2013:948] om stöd vid korttidsarbete).

En karensperiod på 24 månader anses vara tillräcklig för att förhindra att en arbetsgivare använder stödet för att överbrygga strukturella problem i verksamheten (prop. 2019/20:132 s. 58 f.).

Det innebär att den karenstid som är aktuell att beakta vid stöd enligt 5 a § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete är densamma oavsett vilken typ av stöd som lämnats dessförinnan och oavsett vilken tid detta stöd har lämnats för.

Om en arbetsgivare som har fått ett godkännande enligt 5 a § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete valt att inte ansöka om preliminärt stöd innebär det att tidsperioden i 6 a § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete inte har börjat löpa. Den begränsning som följer av 8 a § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete är därmed inte tillämplig.

Särskilt om den tillfälligt slopade karensen

I samband med de förnyade restriktionerna med anledning av smittspridningen av covid-19 som regeringen införde i december 2021 och januari 2022 infördes ett tillfälligt slopande av karenstiden för stöd vid korttidsarbete. Det innebär att även den arbetsgivare som mottagit stöd för korttidsarbete under perioden mars 2020 till september 2021 kan beviljas stöd om kraven i övrigt är uppfyllda. Lagändringarna trädde i kraft den 1 april 2022 och upphör att gälla den 1 januari 2024 (prop. 2021/22:113 s. 40 f.).

Det innebär att den arbetsgivare som fått stöd vid korttidsarbete för någon stödmånad under mars 2020 till september 2021 ges möjlighet att söka stöd igen utan hinder av karenstiden på 24 månader enligt 8 a lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete. En sådan arbetsgivare kan alltså, om övriga förutsättningar är uppfyllda, få ett nytt beslut om godkännande och beviljas stöd under ytterligare en stödperiod och en eventuell förlängning. När en sådan ny stödperiod löpt ut infaller en ny karenstid på 24 kalendermånader (8 a § lagen [2013:948] om stöd vid korttidsarbete).