Födelse

Vilket efternamn kan barnet förvärva vid födelsen?

Bestämmelserna i personnamnlagen ger stort utrymme för olika valmöjligheter (4 § PNL). En ansökan om efternamn vid barnets födelse kan avse:

• ett efternamn som båda föräldrarna eller någon av dem bär
• ett efternamn som någon av föräldrarna har burit tidigare (som inte förvärvats genom äktenskap)
• ett dubbelt efternamn bildat av efternamn som föräldrarna bär
• ett efternamn som är bildat av något av föräldrarnas förnamn med tillägg av ändelserna -son eller -dotter
• ett efternamn som ett helsyskon bär.

Efternamn som förälder bär

Ett barn kan förvärva föräldrarnas gemensamma efternamn.

Om föräldrarna har olika efternamn kan barnet förvärva ett efternamn som någon av dem bär. Ett barn får förvärva det efternamn som föräldern bär oavsett hur hen har förvärvat efternamnet.

Om föräldrarna har ett gemensamt dubbelt efternamn, var sitt dubbelt efternamn eller endast en av dem har ett dubbelt efternamn, kan ansökan avse det dubbla efternamn som båda eller någon av dem bär. Ansökan kan också avse endast ett av namnen i det dubbla efternamnet.

Om någon av föräldrarna bär mellannamn och ansökan avser att barnet ska förvärva mellannamnet som efternamn vid födelsen är detta inte möjligt enligt 4 § PNL. För att ett sådant förvärv ska kunna ske krävs först att föräldern förvärvar mellannamnet som ett enkelt efternamn alternativt till en del av ett dubbelt efternamn. Detta görs genom ansökan hos Skatteverket.

Exempel: förvärv av efternamn som förälder bär

Elsa Johansson och Anders Hansson-Lund (dubbelt efternamn) får ett gemensamt barn. Föräldrarna vill att barnet ska bära ett av deras efternamn.

Barnet kan förvärva efternamnet Johansson, Hansson, Lund eller Hansson-Lund enligt 4 § andra stycket 1 PNL.

Förälders tidigare efternamn

Ett barn kan förvärva ett efternamn som någon av föräldrarna tidigare har burit. Med detta avses även en förälders tidigare burna dubbla efternamn.

Med burit menas också att en avliden förälder bar efternamnet vid sin död. Barnet kan därför förvärva det efternamn som en avliden förälder bar vid sin död.

Ett efternamn som någon av föräldrarna har burit får inte vara ett namn som har förvärvats genom äktenskap. Detta förutom i de fall en avliden förälder bar namnet vid sin död (4 § tredje stycket PNL).

Ett barn kan inte förvärva ett namn som föräldern tidigare har burit som mellannamn om föräldern aldrig har burit namnet som ett efternamn. Inte heller ett efternamn som en förälder tidigare har burit men förlorat enligt 21 § PNL (prop. 2015/16:180 s. 93).

Exempel: förvärv av en förälders tidigare efternamn

Elsa Grankvist och Per Berg får ett barn. Elsa har som ung burit sin mammas namn Pettersson. Elsa har varit gift tidigare och bar då namnet Halén. Föräldrarna vill att barnet ska bära mammans tidigare efternamn Pettersson.

Barnet kan förvärva efternamnet Pettersson enligt 4 § andra stycket 2 PNL. Barnet kan inte förvärva namnet Halén eftersom Elsa förvärvat detta efternamn i ett äktenskap.

Dubbelt efternamn

Ett barn kan förvärva ett dubbelt efternamn som ingen av föräldrarna bär men som är bildat av deras efternamn (4 § andra stycket 3 PNL).

Barnets dubbla efternamn ska vara bildat av två enkla efternamn, ett från respektive förälder. Om en förälder bär ett dubbelt efternamn kan alltså endast ett av namnen i det dubbla efternamnet utgöra ett av leden i barnets dubbla efternamn.

I ansökan ska vårdnadshavaren ange i vilken ordning namnen ska bäras och om namnen ska vara förenade med bindestreck eller inte (20 § andra stycket PNL).

Exempel: förvärv av dubbelt efternamn

Anders Bergstrand och Jenny Norlin Edberg (dubbelt efternamn) önskar att deras nyfödda barn ska bära ett dubbelt efternamn som visar anknytningen till båda föräldrarnas efternamn.

Barnet kan förvärva följande dubbla efternamn med anknytning till båda föräldrarna:

• Bergstrand Norlin
• Bergstrand Edberg
• Norlin Bergstrand
• Edberg Bergstrand.

För samtliga namnkombinationer gäller att det dubbla efternamnet kan förvärvas med eller utan bindestreck.

Förälders förnamn med tillägg av -son eller -dotter

Ett barn kan förvärva ett efternamn som ingen av föräldrarna bär eller har burit men som är bildat av något av föräldrarnas förnamn med tillägg av ändelserna -son eller -dotter.

Ett namn som är bildat av faderns förnamn med tillägg av ändelsen -son eller -dotter kallas för patronymikon. Exempel: Persdotter eller Björnsson.

Ett namn som på motsvarande sätt är bildat av moderns förnamn kallas för metronymikon. Exempel: Elsasdotter eller Ullasson.

Det är även möjligt att förvärva ett son- eller dotter-namn som är bildat av ett förnamn utan ändelsen ”-s” efter förnamnet, d.v.s. Ullasdotter eller Ulladotter.

Regeln i 4 § andra stycket 4 PNL är könsneutral. En flicka kan ha ett son-namn och omvänt.

Efternamnet bildas av ett av föräldrarnas förnamn, vilket som helst. Det behöver inte vara förälderns tilltalsnamn. Bär föräldern två förnamn förbundna med ett bindestreck eller sammanskrivna anses det vara ett förnamn. Barnet kan inte förvärva ett efternamn bildat på en del av förnamnet. Det är inte möjligt för barnet att förvärva ett efternamn som består av båda föräldrarnas förnamn, t.ex. kan inte Lisas och Björns son förvärva efternamnet Lisabjörnsson.

Patronymikon och metronymikon kan inte bildas av en förkortning av förälderns namn. För Gunnars son eller dotter kan exempelvis G:son eller Geson inte godkännas. Sådana ordbildningar kan inte betecknas som ett patronymikon eller metronymikon som är bildat av förälderns förnamn. Om föräldern bär en enstaka bokstav som förnamn kan dock exempelvis Gson eller Gsdotter godkännas som ett efternamn då det är ett korrekt bildat patronymikon eller metronymikon av förälders förnamn.

Exempel: förvärv av efternamn med ändelsen –son eller -dotter

Olof Stefan Andersson och Anna Kristina Petterson får en dotter. Föräldrarna vill att barnet ska bära namnet Annasdotter.

Ansökan om Annasdotter kan godkännas enligt 4 § andra stycket 4 PNL. Barnet kan alternativt förvärva t.ex. Stefansdotter, Kristinasdotter, Olofsdotter eller Annasson.

Utländska patronymikon och metronymikon

Möjligheten att välja ett patronymikon eller ett metronymikon som efternamn till ett barn är inte begränsat till den i Sverige vanligaste formen med ändelserna -son eller -dotter. Det är även möjligt att välja ett patronymikon eller ett metronymikon som är bildat på jämförligt sätt i enlighet med andra länders namnskick, t.ex. Island, Polen, Tjeckien, Finland eller Ryssland (4 § andra stycket 4 PNL).

Exempel på ändelser från andra länders namnskick:

• -son eller -dottir
• -ovitj, -evitj, - itj eller -ovna, -evna, eller -initjina

Även arabiska namn med ibn, ben, bent eller bin är exempel på utländska patronymikon eller metronymikon, liksom hebreiska namn med ben och arameiska namn med bar.

Helsyskons efternamn

Ett barn kan förvärva ett efternamn som något av föräldrarnas gemensamma barn bär. Genom bestämmelsen får helsyskon i samma familj möjlighet till ett gemensamt efternamn även i de fall ingen av föräldrarna bär eller tidigare har burit namnet. Det gäller även om det äldre syskonet har förvärvat namnet enligt utländsk lag.

Syskonet kan vara över eller under 18 år. Då det är ett krav att syskonet bär efternamnet får hen inte vara avliden.

Exempel: förvärv av ett syskons efternamn

Makarna Anna Ask och Per Johansson får ett gemensamt barn. Föräldrarna ansöker om efternamnet Berg för barnet. Ett äldre helsyskon, Ludvig 19 år, bär efternamnet Berg. Berg är Annas tidigare namn i äktenskapet med Lars Berg.

Ansökan om efternamnet Berg kan godkännas enligt 4 § andra stycket 5 PNL. Det saknar betydelse att Berg är ett namn som Anna har förvärvat i ett äktenskap.

Ansökan ska lämnas inom tre månader

När ett barn har fötts ska det ges ett efternamn (4 § första stycket PNL). Barnets vårdnadshavare ska inom tre månader från födelsen ge in en ansökan om barnets efternamn till Skatteverket (5 § första stycket PNL).

Det är förhållandena vid ansökningstillfället som är avgörande för bedömningen av om ett visst efternamn får förvärvas eller inte. När ett barn förvärvar ett efternamn enligt 4-5 §§ PNL ska efternamnet anses förvärvat vid födelsen (35 § andra stycket PNL).

Om ansökan inte lämnas får barnet det efternamn som den förälder som fött barnet bär

Om barnets vårdnadshavare inte lämnat in en ansökan om efternamn inom tre månader från födelsen så skickar Skatteverket en påminnelse till vårdnadshavaren. Påminnelse skickas oavsett vilket medborgarskap det nyfödda barnet har.

Om vårdnadshavaren ändå inte lämnar in någon ansökan tillämpas bestämmelsen i 5 § andra stycket PNL. Den innebär att barnet från födelsen får det efternamn som den förälder som har fött barnet bär (35 § andra stycket PNL). Om den föräldern har avlidit förvärvar barnet det efternamn som den föräldern bar vid sin död.

Bestämmelserna i PNL är inte tvingande för barn med utomnordiskt medborgarskap. För det fall barnet är medborgare i ett utomnordiskt land kan vårdnadshavarna istället skriftligt anmäla till Skatteverket vilka namn som barnet har förvärvat enligt lagen i barnets medborgarskapsland. Om en sådan anmälan inte kommer in till Skatteverket tillämpas istället 5 § andra stycket PNL även för dessa barn. Läs mer om namn enligt utländsk lag för utländska medborgare.

5 § PNL är tillämplig även i de fall barnet avlider innan ansökan har gjorts (prop. 2015/16:180 s. 94).

Krav när föräldrarna inte är gifta

Reglerna om förvärv av efternamn vid födelsen är desamma för alla barn, oavsett om barnets föräldrar är gifta med varandra eller inte.

För att faderns efternamn ska kunna förvärvas vid födelsen om föräldrarna inte är gifta med varandra måste faderskapet fastställas inom tre månader från barnets födelse. Även ett föräldraskap enligt 1 kap. 9 § FB ska fastställas inom tre månader från barnets födelse för att den förälderns efternamn ska kunna förvärvas vid födelsen. Om faderskapet eller föräldraskapet inte blir fastställt inom tremånadersperioden finns möjlighet att därefter ansöka om byte av efternamn med stöd av 9 § PNL.

Exempel: ansökan om dubbelt efternamn när föräldrarna inte är gifta

Anna Ågren har fött dottern Vilma. Anna och hennes sambo Erik Frisk ansöker om att Vilma ska bära det dubbla efternamnet Ågren Frisk. För att Vilma ska kunna förvärva det dubbla efternamnet Ågren Frisk från födelsen krävs det att Erik fastställs som Vilmas pappa inom tre månader från Vilmas födelse. Annars ska ansökan avslås och Vilma förvärvar i stället Annas efternamn Ågren från födelsen (5 § andra stycket PNL). När det har fastställts att Erik är pappa kan föräldrarna ansöka om byte av barnets efternamn till det dubbla efternamnet Ågren Frisk enligt 9 § första stycket 3 PNL.

Kompletterande information

• Ansökan och avgifter