Stöd vid korttidsarbete

Skatteverkets behandling av uppgifter vid handläggning av ärenden om stöd vid korttidsarbete

En ansökan om preliminärt stöd vid korttidsarbete ska bl.a. innehålla uppgifter om den sökande arbetsgivare samt de arbetstagare som omfattas av stödet. Skatteverket behandlar personuppgifter om sökande företag som bedrivs genom enskild näringsverksamhet och arbetstagare samt de ytterligare uppgifter som behövs för att bedöma rätten till stödet vid avstämning inför slutligt stöd samt i efterkontroll- och återkravsärenden. Mer information finns under området Stöd vid korttidsarbete.

Vilka dataskyddsbestämmelser är tillämpliga?

Den personuppgiftsbehandling som sker hos Skatteverket omfattas av EU:s dataskyddsförordning. För Skatteverkets beskattningsverksamhet gäller SdbL och SdbF.

Handläggning av ärenden rörande stöd vid korttidsarbete (korttidsstöd) utgör en egen verksamhetsgren inom beskattningsverksamheten. Stödet för att personuppgiftsbehandling får ske hos Skatteverket gällande stöd vid korttidsarbete finns i 1 kap. 1 § SdbL.

Utöver SdbL gäller alltid de grundläggande bestämmelserna i EU:s dataskyddsförordning.

Hur får personuppgifter behandlas

När Skatteverket behandlar personuppgifter i ärende om stöd vid korttidsarbete måste verket följa de grundläggande principerna om laglighet (rättslig grund), korrekthet och öppenhet, ändamålsbegränsning, uppgiftsminimering, riktighet, lagringsminimering, integritet och konfidentialitet i artikel 5 EU:s dataskyddsförordning.

Rättslig grund

Skatteverkets rättsliga grund för behandlingen är i första hand att den är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i Skatteverkets myndighetsutövning (artikel 6.1 e i EU:s dataskyddsförordning). Den aktuella behandlingen är fastställd i nationell rätt genom bl.a. lag (2013:948) om stöd vid korttidsarbete (artikel 6.3 i EU:s dataskyddsförordning).

Ändamålsbegränsning

Skatteverket får bara behandla uppgifter i beskattningsverksamheten för särskilda, i förväg uttryckligt bestämda och berättigade ändamål. Dessa framgår av ändamålsbestämmelserna i 1 kap. 4 och 5 §§ SdbL. De angivna ändamålen gäller för behandling av uppgifter både i och utanför beskattningsdatabasen.

För behandling av uppgifter i ärenden om stöd vid korttidsarbete anges därför särskilt i 1 kap. 4 § 6 f SdbL att Skatteverkets beskattningsverksamhet får behandla uppgifter för att tillhandahålla information som behövs hos Skatteverket för handläggning enligt lagen om stöd vid korttidsarbete. Skatteverket har också möjlighet att behandla uppgifter för att få fram ett urval av kontrollobjekt vid handläggningen enligt 1 kap. 4 § 4 SdbL och 2 § 2 SdbF.

För att Skatteverket ska få fram ett lämpligt urval av företag för manuell kontroll i ärenden om korttidsstöd där det bedöms vara hög risk för att stöd kommer att betalas ut eller har betalats ut på felaktiga grunder, kommer Skatteverket att samköra uppgifter i ansökningarna om stöd mot redan befintliga beskattningsuppgifter i databasen. Personuppgifter får bara samlas in för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål. Uppgifterna får inte senare behandlas för något annat ändamål som är oförenligt med insamlingsändamålen (finalitetsprincipen). Dessa principer följer av artikel 5.1 b i dataskyddsförordningen. Regeringen har bedömt att den som lämnar uppgifter till Skatteverket för beskattningsändamål i t.ex. inkomstdeklarationen måste kunna räkna med att sådana uppgifter sedan kan komma att användas för andra ändamål, såsom för kontroll av olika förmåner och stöd. I detta fall är flera av de uppgifter som lämnats för beskattningsändamål relevanta för Skatteverkets kontroll och för att välja ut kontrollobjekt vid myndighetens hantering av ärenden om korttidsstöd. Skatteverkets samkörning av uppgifterna i beskattningsdatabasen är därför förenlig med de ändamål för vilka uppgifterna samlats in (prop. 2019/20:181 s. 92).

Uppgiftsminimering

I hanteringen av korttidsstöd får Skatteverket endast behandla sådana uppgifter som är adekvata, relevanta och inte för omfattande i förhållande till de ändamål för vilka de behandlas (principen om uppgiftsminimering artikel 5.1 c i dataskyddsförordningen).

Bevara eller gallra personuppgifter

Enligt EU:s dataskyddsförordning ska personuppgifter inte bevaras under längre tid än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen för behandlingen (principen om lagringsminimering artikel 5.1 3 i dataskyddsförordningen). De grundläggande bestämmelserna om bevarande och gallring finns i arkivlagen, arkivförordningen och Riksarkivets föreskrifter, RA-FS och RA-MS. Förutom de grundläggande bestämmelserna om bevarande och gallring av personuppgifter finns det särskilda bestämmelser för Skatteverkets beskattningsverksamhet i SdbL och SdbF

Tillämpliga bestämmelser i SdbL och SdbF

Eftersom korttidsstödet behandlas i beskattningsdatabasen blir bestämmelserna om gallring i 2 kap. 11–13 §§ SdbL tillämpliga för dessa ärenden. En utbetalning av korttidsstöd ska beskattas som näringsbidrag och gallringsfristen ska därför beräknas utifrån det beskattningsår som stödet hänför sig till.

I eller utanför beskattningsdatabasen

Behandling av uppgifter i ärenden om korttidsstöd kommer att ske i beskattningsdatabasen (2 kap. 3 § 13 SdbL). Viss behandling som sker i urvalsverksamheten sker utanför beskattningsdatabasen med stöd av 1 kap. SdbL.

Registrerades rättigheter och Skatteverkets skyldigheter

I hanteringen av korttidsstödet måste Skatteverket som personuppgiftsansvarig i beskattningsverksamheten följa de skyldigheter, och tillvarata de registrerades rättigheter, som följer av EU:s dataskyddsförordning.