Import av varor

Import

Med import av varor avses införsel av varor till EU (5 kap. 37 § ML). Varan ska rent fysiskt transporteras till EU från ett land utanför EU.

För att det ska vara fråga om import av en vara så ska införseln avse:

• varor som inte är i fri omsättning
• varor i fri omsättning från ett tredje territorium som ingår i unionens tullområde.

Alla varor som förs in till Sverige från ett land utanför EU ska tullklareras. Med tullklarering avses de åtgärder som Tullverket vidtar i fråga om en vara som anmäls till godkänd tullbehandling. Ett av de vanligaste tullförfarandena är övergång till fri omsättning. Övergång till fri omsättning innebär bl.a. att importören betalar tillämplig tull och därefter kan fritt förfoga över de importerade varorna. Genom övergången till fri omsättning förändras varornas status till att behandlas som unionsvaror.

Första punkten i listan ovan avser införsel av varor som inte har fått status som unionsvaror genom tullförfarandet övergång till fri omsättning. Andra punkten avser varor som förs in till EU från en plats som ligger inom unionens tullområde men utanför unionens mervärdesskatteområde och som är i fri omsättning, d.v.s. utgör unionsvaror. Det kan exempelvis vara fråga om en införsel till Sverige från Åland av en vara som i tullhänseende har importerats till Åland genom att varan hänförs till tullförfarandet övergång till fri omsättning på Åland (prop. 2022/23:46 s 375).

Definitionen i 5 kap. 37 § ML är inte kopplad till Sverige utan omfattar import av varor till EU. Bestämmelser om i vilket fall en import av varor görs i Sverige finns i 6 kap. ML (prop. 2022/23:46 s. 375). Bestämmelserna om när import av varor görs i Sverige behandlas på sidan Import av varor.

Bestämmelsen i 5 kap. 37 § ML motsvaras av artikel 30 i mervärdesskattedirektivet.

Import av varor till Sverige är föremål för mervärdesskatt (3 kap. 1 § 4 ML). Det innebär att mervärdesskatt ska betalas vid sådan import av varor till Sverige som är skattepliktig. Det är själva införseln i ett EU-land som är föremål för mervärdesskatt, d.v.s. oavsett om det sker en transaktion, oavsett om den genomförs mot eller utan ersättning och oavsett om den görs av en beskattningsbar person eller en privatperson (C-305/03 kommissionen mot Storbritannien och mål 15/81 Schul). De avgränsningar avseende transaktion, beskattningsbar person och ersättning som finns i fråga om leverans av varor och tillhandahållande av tjänster samt unionsinterna förvärv av varor gäller därmed inte vid import av varor (prop. 2022/23:46 s. 239).

Om leverans av en vara är undantagen från skatteplikt enligt någon bestämmelse i 10 kap. ML är även import av den varan undantagen från skatteplikt (10 kap. 53 § ML). En import kan också vara undantagen från skatteplikt enligt 11 kap. ML.

Vid distanshandel med importerade varor finns särskilda bestämmelser. Det finns även särskilda bestämmelser vid deklaration och betalning av mervärdesskatt vid import.

Beskattningsmyndighet

En grundläggande förutsättning för att Skatteverket ska kunna vara beskattningsmyndighet vid import är att det finns en deklarant, vilket det gör vid laglig införsel (se artikel 77 i tullkodex, jämför prop. 2013/14:16 s. 69).

Skatteverket är beskattningsmyndighet för mervärdesskatt vid import om deklaranten är registrerad för mervärdesskatt i Sverige vid tidpunkten för beslut om fastställande av tull (tulltaxeringsbeslutet) och agerar i egenskap av beskattningsbar person. Detsamma gäller om deklaranten är en juridisk person som är registrerad för mervärdeskatt i Sverige vid tidpunkten för tulltaxeringsbeslutet men inte agerar i egenskap av beskattningsbar person. Om deklaranten är ett ombud är Skatteverket beskattningsmyndighet om den person för vars räkning ombudet handlar, uppfyller ovan nämnda förutsättningar (2 kap. 2 § tullagen).

Det är Tullverket som ansvarar för att fastställa tullvärdet som ligger till grund för beskattningsunderlaget och det är även Tullverket som fattar tulltaxeringsbeslut för import.

Vid import där tillstånd till så kallad centraliserad klarering används är Skatteverket i normalfallet beskattningsmyndighet. I sådant fall fastställer inte Tullverket tullvärdet utan det sker av det andra EU-landets tullmyndighet, se 8 kap. 28 § ML och prop. 2021/22:23, s. 51 och 67.

Tullverket är beskattningsmyndighet för mervärdesskatt vid import när deklaranten är ett företag som inte är registrerat för mervärdesskatt eller en privatperson. Som privatperson räknas också en fysisk person som är registrerad för mervärdesskatt och som inte agerar i egenskap av beskattningsbar person vid importen (2 kap. 1 § jämförd med 2 kap. 2 § tullagen).

Tullverket är även beskattningsmyndighet när det särskilda förfarandet enligt 23 kap. 2–5 §§ ML tillämpas (2 kap. 2 § tredje stycket tullagen). Läs mer om det särskilda förfarandet vid import.

Om Skatteverket är beskattningsmyndighet ska den som är betalningsskyldig redovisa mervärdesskatten för importen i en mervärdesskattedeklaration.

Uttag ur tullager, anläggning för tillfällig lagring eller frizon

Skatteverket är beskattningsmyndighet i samband med uttag av varor ur tullager, anläggning för tillfällig lagring eller frizon. Det gäller om varan har levererats under lagringstiden. Det gäller även om varan inte har levererats under lagringstiden under förutsättning att deklaranten eller, om deklaranten är ett ombud, den för vars räkning ombudet handlar (den som gör uttaget) är registrerad för mervärdesskatt i Sverige vid tidpunkten för tulltaxeringsbeslutet och agerar i egenskap av beskattningsbar person vid importen. Skatteverket är också beskattningsmyndighet för sådana uttag när deklaranten eller, om deklaranten är ett ombud, den för vars räkning ombudet handlar (den som gör uttaget) är en juridisk person som är registrerad för mervärdesskatt i Sverige vid tidpunkten för tulltaxeringsbeslutet men inte agerar i egenskap av beskattningsbar person (15 § MF och 2 kap. 1 och 2 §§ tullagen).

Bristande efterlevnad och olaglig införsel

Om en tullskuld uppkommer till följd av bristande efterlevnad av tullagstiftningen ska det prövas om det skett en faktisk import och om den importerade varan släppts ut på unionsmarknaden för konsumtion inom landet. I sådant fall har den beskattningsgrundande händelsen inträffat här och om importen är skattepliktig ska mervärdesskatt tas ut.

Bristande efterlevnad men ingen faktisk import

EU-domstolen har prövat frågan om mervärdesskatt ska tas ut på varor som återexporterats som icke-gemenskapsvaror, men för vilka en tullskuld har uppkommit p.g.a. att bolaget har åsidosatt en förpliktelse enligt tullkodex. I det ena fallet hade ingen anteckning skett i lagerbokföringen då varorna lämnade tullagret. I det andra fallet visade fraktföraren aldrig upp varorna för något behörigt tullkontor innan varorna transporterades till ett land utanför EU.

EU-domstolen konstaterar i båda fallen att någon faktisk import inte har ägt rum. Detta eftersom varorna alltjämt omfattades av särskilda tullförfaranden (tullagerförfarande respektive tullförfarandet extern transitering) vid återexporten. Varorna hade inte släppts ut på unionsmarknaden. Därmed saknas den beskattningsgrundande händelsen enligt mervärdesskattedirektivet. Mervärdesskatt ska därför inte tas ut. Detta gäller även om en tullskuld har uppstått på grund av den bristande efterlevnaden av förpliktelser enligt tullkodex (de förenade målen C-226/14 och C-228/14, Eurogate Distribution och DHL Hub Leipzig).

EU-domstolen kom fram till samma slutsats i två andra mål där en tullskuld också hade påförts med anledning av bristande efterlevnad men där en faktisk import inte hade skett (C-571/15, Wallenborn Transports och C-154/16, Latvijas Dzelzcels VAS).

Varan ska beskattas i det land där den släppts ut på unionsmarknaden

Vid bristande efterlevnad av förpliktelser enligt tullagstiftning kan det, utöver en tullskuld, uppkomma ett krav på mervärdesskatt i den medlemsstat där regelöverträdelsen konstateras även om varorna fysiskt har förts in i unionen via en annan medlemsstat. Mervärdesskatt ska betalas i det EU-land där den bristande efterlevnaden av tullagstiftningen har konstaterats, förutsatt att varorna har släppts ut på unionsmarknaden i det landet.

EU-domstolen har i ett mål som gällde ett fall där ett fordon hade förts in till Tyskland från Turkiet via andra medlemsstater bedömt i vilken medlemsstat skyldighet för mervärdesskatt uppstår. De tyska myndigheterna konstaterade att tullagstiftningen inte hade efterlevts och att en tullskuld hade uppkommit i Tyskland. EU-domstolen konstaterar att även om fordonet förts in i unionen via ett annat EU-land ska beskattning ske i Tyskland där bristande efterlevnad konstaterats eftersom fordonet släpps ut på unionsmarknaden i Tyskland (C-7/20, VS). Se även C-26/18, Federal Express Corporation och C-368/21 R.T.).

Beskattningsmyndighet vid bristande efterlevnad eller olaglig införsel

Vid bristande efterlevnad av tullagstiftningen eller olaglig införsel har Tullverket tidigare ansetts vara beskattningsmyndighet eftersom bedömningen har gjorts att det inte har funnits någon deklarant i sådana situationer (jfr prop. 2013/14:16 s. 22).

Högsta förvaltningsdomstolen har i två fall som avsåg bristande efterlevnad av tullagstiftningen, ansett att det fanns en deklarant vid tidpunkten för tulltaxeringsbeslutet eftersom den som importerat varorna, själv eller genom ett ombud, hade lämnat in en tulldeklaration. Eftersom deklaranten var registrerad för mervärdesskatt och agerade i egenskap av beskattningsbar person, skulle skatt inte tas ut enligt tullagen. Tullverkets beslut om mervärdesskatt upphävdes därför (HFD 2021 ref. 54 och HFD 2021 ref. 57). Av HFD:s avgöranden följer att Skatteverket är beskattningsmyndighet i fråga om mervärdesskatt i dessa fall. Läs mer om vem som är betalningsskyldig när Skatteverket är beskattningsmyndighet under Vem är betalningsskyldig vid import?. Vilken myndighet som är beskattningsmyndighet i andra fall som avser bristande efterlevnad av tullagstiftningen bedöms av Tullverket utifrån tullagen, tullkodex och Högsta förvaltningsdomstolens båda domar. Läs mer på Tullverkets hemsida, www.tullverket.se.

Tullförfaranden m.m.

Vid import ska varorna anmälas och deklareras till Tullverket.

Tullagstiftning

Bestämmelser om tull finns i tullagen och i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (tullkodex). Tullkodex är grunden till det förändringsarbete som syftar till att all informationsöverföring mellan företagen och tullmyndigheterna ska ske elektroniskt. Förändringsarbetet, som avser både ny lagstiftning och IT-system, beräknas vara på plats fullt ut år 2025.

För mer information om tullagstiftningen hänvisas till Tullverket.se.

Hänförande av varor till ett tullförfarande

Icke-unionsvaror som förs in till Sverige ska anmälas och deklareras till Tullverket och hänföras till ett tullförfarande. När någon ska deklarera en vara till ett tullförfarande ska en tulldeklaration ges in. Det finns flera typer av deklarationer, såsom en standardtulldeklaration, en förenklad och kompletterande tulldeklaration, en tulldeklaration med minskat uppgiftslämnande för lågvärdeförsändelser. Läs mer om tulldeklarationer på Tullverket.se.

Med tullförfarande menas förfarandet övergång till fri omsättning och särskilda förfaranden.

Det vanligaste tullförfarandet är ”övergång till fri omsättning”. Övergång till fri omsättning innebär att varorna får status som unionsvaror.

Varor som förs in i EU:s tullområde kan också hänföras till ett särskilt förfarande. De särskilda förfarandena är

• transitering
• lagring i tullager och frizoner
• särskild användning
• aktiv och passiv förädling.

Övergång till fri omsättning

Övergång till fri omsättning innebär att importören fritt kan förfoga över de importerade varorna. Avsikten är att varornas tullstatus ska ändras från att vara icke-unionsvara till att bli unionsvara. När detta skett kan varan utan hinder röra sig fritt inom unionens tullområde. När en vara försatts i fri omsättning har handelspolitiska åtgärder, förbud och restriktioner tillämpats, andra formaliteter för import uppfyllts och tillämpliga importtullar och andra avgifter tagits ut (artikel 201.2 i tullkodex jämför 2 kap. 24 § ML).

Unionsvara

Unionsvara är en vara som är framställd inom EU:s tullområde. En unionsvara kan också komma från en plats utanför EU:s tullområde under förutsättning att varan är i fri omsättning (artikel 5.23 tullkodex).

Transitering

Transitering är ett tullförfarande. Transitering av varor innebär att varorna transporteras från en plats till en annan utan att beläggas med importtullar och andra skatter eller avgifter eller bli föremål för handelspolitiska åtgärder. Det innebär att varor som är under ett transiteringsförfarande är befriade från skatt så länge de inte övergår till fri omsättning inom landet genom att deklareras för övergång till fri omsättning.

Vid ett transiteringsförfarande transporteras varorna under tullkontroll från ett tullkontor till ett annat tullkontor, mellan ett tullkontor och en ekonomisk aktör som har tillstånd eller mellan ekonomiska aktörer som har tillstånd. Tullverket kontrollerar att varorna inte byts ut under transporten genom att försegla de lastenheter som varorna transporteras i.

För transitering krävs vissa tillstånd. För information om de tillstånd som rör transitering hänvisas till Tullverket.se.

Genom transiteringsförfarandet kan till exempel en vara som kommer till Sverige men ska transporteras vidare till ett annat land inom EU:s tullområde fraktas (transiteras) genom landet utan att behöva deklareras för övergång till fri omsättning här. Det är destinationslandet som ska ta ut mervärdesskatt, d.v.s. det land inom EU:s tullområde där varorna övergår till fri omsättning.

Transiteringsförfarandet inom EU:s tullområde

Inom EU:s tullområde kan olika transiteringsförfaranden tillämpas, det vanligaste transiteringsförfarandet är det gemensamma transiteringsförfarandet. Men det finns även andra förfaranden t.ex. en unionstransitering och förfarandet enligt TIR-konventionen, d.v.s. på TIR-carnet.

Det gemensamma transiteringsförfarandet

Fördragsslutande parter till konventionen den 20 maj 1987 om ett gemensamt transiteringsförfarande (common transit convention – CTS) är samtliga länder inom EU, Storbritannien, Turkiet, Nord-Makedonien och Serbien samt Eftaländerna (d.v.s. Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz).

Det gemensamma transiteringsförfarandet tillämpas såväl på transiteringar mellan unionen och de övriga länderna till konventionen som på transiteringar mellan dessa länder. Det innebär att en transitering som endast berör en fördragsslutande parts område inte är en transitering enligt det gemensamma transiteringsförfarandet.

Lagring

Varor kan lagras i en anläggning för tillfällig lagring, en annan godkänd plats, en anläggning för lagring i tullager eller en frizon. Läs mer om vad som gäller för beskattning av varor i lager.

Tillfällig lagring

Tillfällig lagring är inte ett tullförfarande. Varor i tillfällig lagring ska endast förvaras i anläggningar för tillfällig lagring eller – i de fall det är berättigat – på andra platser som anvisats eller godkänts av tullmyndigheterna, till exempel en annan godkänd plats.

Anläggning för tillfällig lagring

Det är Tullverket som ger tillstånd till att inrätta en anläggning för tillfällig lagring. Lokalen för det tillfälliga lagret ska godkännas av Tullverket och säkerhet ska ställas för tull. Vidare ställs särskilda krav på lagerhavarens redovisning. Icke-unionsvaror får lagras på en anläggning för tillfällig lagring i 90 dagar.

Annan godkänd plats för tillfällig lagring

Även en annan plats än en anläggning för tillfällig lagring får godkännas för tillfällig lagring av varor om vissa villkor är uppfyllda. Varorna ska, beroende på om mottagaren är godkänd eller inte, senast sex respektive tre dagar efter det att de har anmälts deklareras för ett tullförfarande eller återexporteras.

Läs på Tullverket.se för mer information.

Tullager

Tullager är ett tullförfarande som används för att skjuta upp betalningen av tullavgifter. Hänförandet till tullagerförfarandet kan göras direkt vid gränsen, efter tillfällig lagring, eller efter ett tullförfarande. Uttag från tullager görs genom en tulldeklaration som hänvisar till ett annat tullförfarande eller genom en deklaration om återexport.

Drift av anläggning för lagring i tullager kräver tillstånd (tullagertillstånd). För mer information om tillstånd för tullager hänvisas till Tullverket.se.

Frizon

Frizon är ett tullförfarande. EU-länderna får utse delar av EU:s tullområde till frizoner. Frizonen ska vara en fastställd inhägnad yta med angivna infarts- och utfartsställen som ska vara föremål för tullövervakning. Frizoner som är i drift ska meddelas till kommissionen.

I en frizon är lagringstiden obegränsad. Det är regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer som ska fastställa frizonens gränser och var dess infarts- och utfartsställen ska vara belägna. För närvarande finns ingen frizon i Sverige.

Särskild användning

De tullförfaranden som hör till särskild användning enligt unionskodexen är slutanvändning och tillfällig införsel. Dessa förfaranden kräver särskilda tillstånd av Tullverket, läs mer på Tullverket.se.

Slutanvändning

Tillstånd till förfarandet slutanvändning innebär att vissa varor kan importeras med nedsatt tull eller med tullbefrielse. Förutsättningarna för tillstånd till slutanvändning är att varorna ska användas för ett särskilt ändamål. Det finns också krav på garanti och avräkningsnota.

Tillfällig införsel

Den som tillfälligt ska importera en vara till EU:s tullområde för att senare återexportera den i oförändrat skick kan ansöka om tillstånd för tillfällig införsel. Vid tillfällig införsel kan gäldenären få hel eller delvis befrielse från tull. Mervärdesskatt ska dock inte betalas.

Förädling

Det finns tullförfaranden som kan tillämpas vid förädling av varor. För dessa tullförfaranden krävs tillstånd från Tullverket.

Passiv förädling

Passiv förädling innebär att unionsvaror tillfälligt exporteras till ett land utanför EU:s tullområde för bearbetning eller reparation (förädlingsprocesser). Efter bearbetningen kan de förädlade varorna importeras tullfritt eller med lägre tull och moms än vid normal import. Läs mer på Tullverket.se.

Enhetstillstånd

Den som tillfälligt exporterar unionsvaror för passiv förädling från flera olika länder inom EU:s tullområde kan ansöka om ett tillstånd som involverar mer än en medlemsstat. Exempelvis så behöver man ett sådant tillstånd om varorna ska exporteras från Finland för bearbetning i Ryssland och man sedan avser att importera de förädlade varorna till Sverige.

Läs mer på Tullverket.se.

Aktiv förädling

Aktiv förädling innebär att icke-unionsvaror importeras till EU:s tullområde för bearbetning eller reparation. Genom tullförfarandet aktiv förädling kan tullbefrielse ges för varor som importeras för bearbetning eller reparation. Under vissa förutsättningar behöver man i denna situation inte heller betala antidumpningstullar eller söka någon licens. Läs mer på Tullverket.se.

Distanshandel med importerade varor

När ett företag genomför distansförsäljning av varor importerade från en plats utanför EU till Sverige är leveransen gjord inom landet om försändningen eller transporten till köparen avslutas här och mervärdesskatt för varorna ska redovisas enligt en särskild ordning, importordningen (6 kap. 11 § ML). Det är frivilligt att använda importordningen.

Företag som möjliggör distansförsäljning

Ett företag som möjliggör distansförsäljning av importerade varor genom ett elektroniskt gränssnitt ska under vissa förutsättningar anses själv ha köpt och sålt varorna (5 kap. 5 § ML).

Om importordningen används beskattas inte importen

När säljaren använder importordningen för redovisning och betalning av mervärdesskatt på grund av sin distansförsäljning av importerade, ej punktskattepliktiga, varor av mindre värde, undantas importen under vissa förutsättningar från beskattning.

Om importordningen inte används beskattas importen

Om säljaren inte använder importordningen för redovisning och betalning av mervärdesskatt på grund av sin distansförsäljning av ej punktskattepliktiga varor i försändelser med ett verkligt värde på högst 150 euro så ska importen av varorna till Sverige beskattas. Det är då normalt konsumenten, d.v.s. den som varorna är avsedd för, som är skattskyldig för mervärdesskatten.

I dessa fall kan den som anmäler varornas ankomst till Tullverket åt den person som varorna är avsedda för, tillämpa ett särskilt förfarande för betalning av mervärdesskatt m.m., läs mer på sidan Deklaration och betalning av mervärdesskatt vid import.

Om säljaren inte använder importordningen, och det särskilda förfarandet inte heller används, gäller de vanliga bestämmelserna i fråga om vilken myndighet som är beskattningsmyndighet och om vem som är betalningsskyldig och därmed ska betala mervärdesskatt vid import.

Kompletterande information

• Undantag från skatteplikt för import.
• Platsen för import av varor.
• Redovisning av import.
• Beskattningsunderlag vid import.
• Deklaration och betalning av mervärdesskatt vid import.
• Mervärdesskattesystemets allmänna uppbyggnad.
• Beskattningsgrundande händelse vid import.