OBS: Detta är utgåva 2023.16. Visa senaste utgåvan.

Här kan du läsa om beskattning av utdelning, vinster och förluster på andelar som är kapitaltillgångar, men inte näringsbetingade andelar, och som ägs av en juridisk person.

För Aktier och andelar som innehas av handelsbolag finns särskilda regler.

Vad är en kapitalplaceringsandel?

Vad som är en kapitalplaceringsandel finns inte definierat i IL, men begreppet används för en aktie eller andel som är en kapitaltillgång, men som inte uppfyller kriterierna för att vara en näringsbetingad andel. Det vanligaste exemplet är marknadsnoterade andelar där ägandet understiger 10 procent och där innehavet inte heller är betingat av rörelse.

Beskattning av utdelning och kapitalvinst

Utdelningar och kapitalvinster på kapitalplaceringsandelar är skattepliktiga.

Begränsad avdragsrätt för kapitalförluster

Kapitalförluster på delägarrätter som avyttras av juridiska personer får endast dras av mot kapitalvinster på delägarrätter, den s.k. aktiefållan (48 kap. 26 § IL). Det kan t.ex. vara fråga om en vinst på en kapitalplaceringsandel eller en vinst på en näringsbetingad andel där innehavstidsvillkoret inte är uppfyllt.

Om skalbolagsbeskattning sker räknas hela köpeskillingen som kapitalvinst. Det innebär att kapitalförluster får dras av mot en sådan kapitalvinst. Läs mer om skalbolag under När en juridisk person avyttrar andelar.

Kapitalförluster på näringsbetingade andelar kan bara vara avdragsgilla om det är fråga om marknadsnoterade andelar där innehavstidsvillkoret inte är uppfyllt. En sådan förlust ska dras av i aktiefållan på samma sätt som förluster på kapital­placerings­andelar.

Kapitalförluster på värdepapper som inte är delägarrätter, t.ex. premieobli­gationer, får kvittas mot andra inkomster av närings­verksamhet.

Avdrag för förluster i fållan

Till den del en förlust inte har kunnat dras av behandlas den det följande beskattningsåret som en ny kapitalförlust hos det företag som haft förlusten. Om förlusten inte heller detta följande år kan utnyttjas, så förs den vidare till det därpå följande beskattnings­året (48 kap. 26 § andra stycket IL). Det finns alltså inte någon tidsgräns för hur lång tid en förlust kan rullas framåt i aktiefållan.

Av förarbetena framgår att regeringen ansåg att det är naturligt att kapitalförlustens storlek prövas och beslutas för det beskattningsår då avyttringen sker. Regeringen avsåg att återkomma med förslag till reglering i frågan (prop. 2002/03:96 s. 95). Något sådant lagförslag har ännu inte kommit.

Skatteverkets uppfattning är att förlusten inte ska fastställas vid beskattningen för avyttringsåret, utan först det år som förlusten utnyttjas. Detta bekräftas också av kammarrättens dom KRNS 2009-12-23, mål nr 7723-08.

En outnyttjad kapitalförlust från tidigare år i fållan omfattas inte av reglerna om begränsning av avdrag för tidigare års underskott i 40 kap. IL.

Begränsad avdragsrätt för förluster i fållan vid omstruktureringar

Om det övertagande företaget vid en kvalificerad fusion eller fission är ett fåmansföretag finns under vissa omständigheter begränsningar i rätten att ta över det överlåtande företagets kvarvarande förluster i fållan. Läs om förluster på kapitaltillgångar vid fusion och fission.

Vid verksamhetsavyttringar och partiella fissioner får det köpande företaget inte ta över avdragsrätten för kvarvarande förluster i fållan (38 kap 17 § IL respektive 38 a kap 17 § IL).

Kvitta kapitalförluster och kapitalvinster mellan olika koncernföretag

Mellan koncernföretag finns möjlighet att kvitta kapitalförluster på delägarrätter mot kapitalvinster hos ett annat koncernföretag, så kallad koncernkvittning (48 kap. 26 § första stycket IL).

Om en kapitalförlust på en delägarrätt som omfattas av aktiefållan helt eller delvis inte kan dras av i det företag som haft förlusten, så får den överskjutande delen dras av mot kapitalvinster på delägarrätter som uppkommit hos ett annat företag inom koncernen. Om inte hela förlusten kan utnyttjas i detta företag heller, så får återstoden eller en del av den utnyttjas i ett tredje koncernföretag om detta haft kapital­vinster på delägarrätter o.s.v.

Det finns krav som ska vara uppfyllda för att man ska kunna kvitta vinster och förluster inom en koncern.

  • Både vinst- och förlustföretaget måste begära att kvittningsbestämmelserna tillämpas
  • Begäran måste avse ett beskattningsår där deklarations­tidpunkten är samma för båda företagen. Båda företagen måste lämna nödvändiga upplysningar, t.ex. om det belopp som utnyttjas och om kapitalförlustens ursprung.
  • Både företaget som har kapitalvinster och företaget som har kapitalförluster måste vid den aktuella beskattningen kunna lämna koncernbidrag till det andra företaget med avdragsrätt enligt bestämmelserna i 35 kap. IL.

Rättsfall: kvittning av ett aktiebolags förlust på delägarrätt mot vinst på delägarrätter hos ett handelsbolag

En kapitalförlust på delägarrätter i ett aktiebolag kan inte kvittas mot en kapitalvinst på delägarrätter i ett handelsbolag som aktiebolaget är delägare i med stöd av reglerna om koncernkvittning. Det finns inte heller någon annan regel som ger rätt till en sådan kvittning (HFD 2013 ref. 52).

Vinst och förlust som uppkommit vid en koncernintern överlåtelse av delägarrätter

En kapitalförlust hos ett koncernföretag kan kvittas mot ett annat koncernföretags kapitalvinst när denna vinst uppkommit vid en koncernintern överlåtelse av delägarrätter. För kapitalförluster på delägarrätter som i grunden är avdragsgilla men som har uppkommit vid en koncernintern överlåtelse gäller dock en uppskjuten avdragsrätt, se Avyttring med kapitalförlust inom intressegemenskap. En sådan förlust kan inte utnyttjas, varken av det säljande företaget eller av ett annat koncernföretag, förrän villkoren i 25 kap. 10 § IL är uppfyllda.

Förluster som uppkommit innan företagen ingick i samma koncern

Kapitalförluster som uppkommit och fållats i ett bolag kan kvittas mot kapitalvinster i ett annat koncernbolag, även om förlusten uppkommit vid en tidpunkt då bolagen inte ingick i samma koncern. Det krävs då att bolagen vid beskattningen av kvittningsåret uppfyller kraven som beskrivits ovan, dvs. att båda bolagen begär kvittningen, har samma deklarationstidpunkt och att koncernbidragsrätt finns.

Förluster som uppkommit före den 7 december 2001

Om den fållade kapitalförlusten har uppkommit före den 7 december 2001 eller, om det handlar om en uppskjuten koncernintern förlust enligt 25 kap. 10 § IL där avdragsrätten har utlösts före detta datum, så får förlusten bara dras av mot samma bolags kapitalvinster på delägarrätter. En sådan förlust får alltså inte kvittas mot andra koncernbolags kapitalvinster på delägarrätter (övergångsbestämmelserna punkt 3 till SFS 2002:540).

Förluster på näringsbetingade andelar som uppkommit mellan den 7 december 2001 och den 30 juni 2003

Före den 7 december 2001 fick förluster på näringsbetingade andelar dras av mot aktiebolagets rörelsevinst. För förluster som uppkommit mellan den 7 december 2001 och den 30 november 2002 gäller att bolaget kunde välja att dra av en förlust på näringsbetingade andelar direkt mot rörelseresultatet, eller att lägga förlusten i fållan. Om förlusten uppkommit mellan den 1 december 2002 och den 30 juni 2003 får den bara kvittas mot vinster på delägarrätter. Läs mer om de äldre bestämmelserna och övergångsbestämmelserna i Handledning för beskattning av inkomst vid 2010 års taxering del 3 (SKV 336), avsnitt 22.7.

I samtliga fall gäller att förlusten bara får dras av om den är verklig. För att en förlust ska anses verklig krävs bl. a. att den inte får vara en följd av att bolaget har tömts på sitt värde under innehavstiden genom exempelvis skattefria utdelningar, underprisöverlåtelser eller koncernbidrag.

Förluster som uppkommit i handelsbolag

Om aktiebolaget är delägare i ett handelsbolag och det i handelsbolaget finns kapitalförluster gäller särskilda regler, se Aktier och andelar som innehas av handelsbolag.

En kapitalplaceringsandel kan byta karaktär

En kapitalplaceringsandel kan byta karaktär och övergå till att bli en näringsbetingad andel eller till att bli en lagerandel i värdepappersrörelse. Ett exempel på när en andel blir näringsbetingad är om innehavet i ett marknadsnoterat företag ökar så att innehavet överstiger 10 procent. Läs om karaktärsbyte När en andel blir näringsbetingad samt om När handeln byter karaktär från att vara värdepappersförvaltning till att bli yrkesmässig värdepappersrörelse.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • HFD 2013 ref. 52 [1]

Lagar & förordningar

  • Inkomstskattelag (1999:1229) [1] [2] [3] [4] [5]
  • Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) [1]

Propositioner

  • Proposition 2002/03:96 Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar [1]

Övrigt

  • Handledning för beskattning av inkomst vid 2010 års taxering del 3 (SKV 336) [1]
Till toppen