Offentliggörande och rapportering av statligt stöd

Krav på offentliggörande och rapportering

I gruppundantagsförordningar, riktlinjer och beslut från kommissionen ställs krav på medlemsstaterna att övervaka, rapportera och bevara information om statligt stöd (jfr exempelvis prop. 2015/16:159 s. 31 f. och prop. 2016/17:1 s. 256). Genom att medlemsstaterna lämnar uppgifter för offentliggörande avseende lämnade stöd säkerställs att enskilda får tillgång till relevant information om de verksamheter som får stöd och att kommissionen ges möjlighet att övervaka stöden.

I Sverige är det den som genomför stödåtgärden som ska lämna uppgifter för offentliggörande och rapportering av stödåtgärden samt föra register över stödåtgärden (12 a § första stycket statsstödslagen). Avseende de stöd som lämnas av Skatteverket är det alltså Skatteverket som ska redovisa, rapportera och föra register över beviljade stöd.

TAM-redovisning

I gruppundantagsförordningar, riktlinjer och beslut från kommissionen ställs krav på offentliggörande avseende lämnade stöd (se exempelvis artikel 9 i GBER). Den berörda medlemsstaten ska lämna uppgifter om beviljade individuella stöd för offentliggörande på en övergripande webbplats för statligt stöd.

Skatteverket redovisar beviljade stöd i ett verktyg som har tagits fram av kommissionen och som nås via Tillväxtanalys hemsida. Systemet kallas TAM (Transparency Award Module). De skattestöd som redovisas är:

• Vissa skattenedsättningar enligt LSE
• Investeraravdrag
• Kvalificerade personaloptioner

Uppgifter som ska offentliggöras

I TAM-redovisningen ska följande uppgifter avseende varje individuellt stöd lämnas (jfr exempelvis bilaga III till GBER):

• Stödmottagarens namn
• Stödmottagarens referens
• Typ av företag (små eller medelstora/stora) vid tidpunkten för beviljandet
• Region där stödmottagaren är belägen, på Nuts II-nivå
• Verksamhetsområde på Nace-gruppnivå
• Stödinslag, angivet i heltal i nationell valuta
• Stödinstrument (bidrag/räntesubvention, lån/förskott med återbetalningsskyldighet/bidrag som ska återbetalas, garantier, skatteförmåner eller skattefrihet, riskfinansiering, övrigt)
• Datum för beviljande
• Stödets syfte
• Beviljande myndighet
• Stödåtgärdens referens.

Stödmottagarens referens

En av de uppgifter som ska lämnas är stödmottagarens referens. Kommissionen har accepterat att svenska organisationsnummer används (jfr prop. 2015/16:159 s. 34 och prop. 2016/17:1 s. 258).

Företagets storlek

Uppgift ska lämnas avseende vilken av dessa två kategorier som stödmottagaren tillhör:

• mikroföretag, små och medelstora företag (SMF)
• stora företag.

I de fall det är reglerat i de materiella bestämmelserna att företaget ska lämna uppgifter om vilken av dessa kategorier som stödmottagaren tillhör är det den uppgiften som företaget lämnar som Skatteverket anger vid offentliggörandet i TAM (se exempelvis 11 kap. 17 § LSE jämförd med 1 kap. 13 § LSE).

Region där stödmottagaren är belägen (NUTS)

EU delar in medlemsstaterna i regioner (bilaga 1 i kommissionens förordning (EU) nr 868/2014). Sverige är indelat i åtta regioner (se karta över NUTS-indelningen). Var det stödmottagande företaget är geografiskt beläget ska anges utifrån den indelning i territoriella enheter som gäller enligt den s.k. NUTS 2-nivån.

Ett företag kan bedriva verksamhet inom flera regioner. I de fall det är reglerat i de materiella bestämmelserna att företaget ska lämna uppgifter om inom vilken region företaget är beläget och det pekas ut vilken av dessa regioner som företaget ska ange är det den utpekade regionen som Skatteverket anger vid offentliggörandet i TAM (se exempelvis 9, 20 och 21 §§ FSE).

Tabell: regionindelning, NUTS

Verksamhetsområde (Nace)

Nace-koden är en statistisk kod som beskriver företagets verksamhet och motsvaras av de tre första siffrorna i SNI-koden. Vilket verksamhetsområde företaget hör till på Nace–gruppnivå framgår enligt EU-rätten av bilaga 1 i Europaparlamentens och rådets förordning (EG) nr 1893/2006.

Ett företag kan bedriva verksamheter inom flera verksamhetsområden. I de fall det är reglerat i de materiella bestämmelserna att företaget ska lämna uppgifter om företagets verksamhetsområde och det pekas ut vilket verksamhetsområde som företaget ska ange är det detta utpekade verksamhetsområde som Skatteverket anger vid offentliggörandet i TAM (se exempelvis 10, 20 och 21 §§ FSE).

Exempel: jämförelse Nace-kod och SNI

SNI-kodens tre första siffror kan t.ex. vara 01.5 (blandat jordbruk). Det är då dessa tre siffror som ska anges. Om SNI-koden t.ex. är 01.410 (mjölkproduktion och uppfödning av nötkreatur av mjölkras) ska de första tre siffrorna 01.4 anges.

Stödbeloppets storlek

För stödordningar i form av skatteförmåner får stödbelopp anges inom vissa intervaller (jfr exempelvis artikel 9.2 i GBER). Skatteverket redovisar därför skattestöden inom dessa beloppsintervaller (jfr prop. 2015/16:159 s. 32 f. och prop. 2016/17:1 s. 257).

För stödordningen i form av lättnader i beskattningen av personaloptioner i vissa fall redovisas stödbeloppet istället baserat på en schablonberäkning eftersom det faktiska beloppet inte rapporteras till Skatteverket.

Bara stöd över vissa tröskelvärden ska offentliggöras

Det är bara stöd som överstiger vissa tröskelvärden som ska redovisas. Dessa trösklar varierar, exempelvis beroende på vilken verksamhet som stödet lämnats till.

För att bedöma om ett stöd överstiger tröskelvärdet ska skattestöd som medges löpande räknas samman över ett kalenderår (jfr prop. 2015/16:159 s. 33 f. och prop. 2016/17:1 s. 258).

Skattestöd ska offentliggöras inom ett år

Information om statliga stöd som lämnas i form av skatteförmåner ska offentliggöras inom ett år från den dag då skattedeklarationen ska lämnas in (se exempelvis artikel 9.4 i GBER och punkt 61 i CEEAG).

I samband med att vissa skattenedsättningar i LSE anpassades till statsstödsreglerna uttalades att för rapporteringsändamål räknas stödet samman över ett kalenderår och stödet anses vara beviljat den 31 december under respektive kalenderår (jfr prop. 2015/16:159 s. 33 f. och prop. 2016/17:1 s. 258). Motsvarande har därefter slagits fast i en fotnot till punkt 61 i CEEAG där det anges att om det inte finns något formellt krav på en årlig deklaration kommer den 31 december det år för vilket stödet beviljades att betraktas som beviljandedatum.

Skatteverket ska alltså redovisa stöd som lämnas i en årlig skattedeklaration inom ett år från att skattedeklarationen ska lämnas. Andra stöd ska redovisas inom ett år från den 31 december under respektive kalenderår.

Inhämtande av uppgifter

För att Skatteverket ska kunna lämna uppgifter för offentliggörande i TAM måste Skatteverket ha tillgång till de aktuella uppgifterna. I vissa fall har uppgiftslämnandet utformats som en förutsättning för att stöd ska lämnas (se exempelvis 11 kap. 17 § LSE).

Uppgifterna omfattas av sekretess

Ärenden om statligt stöd handläggs inom beskattningsverksamheten. Uppgifterna kan därför omfattas av så kallad absolut sekretess (27 kap. 1–2 §§ OSL).

Eftersom Skatteverket ska lämna uppgifter för offentliggörande av stödåtgärder som Skatteverket genomfört i den omfattning som kommissionen bestämt (12 a § statsstödslagen) ska dessa uppgifter lämnas även om de omfattas av sekretess (15 § SdbF).

Utlämnande av uppgifter för offentliggörande och rapportering kan innebära att personuppgifter behandlas. Ett utlämnande av uppgifter måste därför uppfylla de grundläggande bestämmelserna i EU:s dataskyddsförordning och övriga kompletterande bestämmelser. Ett utlämnande av uppgifter måste t.ex. ha en rättslig grund. Den rättsliga grunden ska gå att utläsa i lag eller förordning eller i beslut som har fattats med stöd av lag eller förordning på nationell nivå eller motsvarande på EU-nivå.

Skatteverket ska bevara register

Medlemsstater ska föra detaljerade register med den information och de styrkande handlingar som är nödvändiga för att fastställa att samtliga villkor är uppfyllda. Dessa register ska bevaras i tio år från den dag då stödet för särskilda ändamål beviljades eller det sista stödet beviljades enligt stödordningen (jfr exempelvis artikel 12.1 GBER).

Medlemsstaterna ska bevara detaljerade register över erforderliga kontroller under minst tio år från den dag då kontrollerna utfördes (jfr exempelvis artikel 12.2 GBER).

Kravet på bevarande i tio år av uppgifter och handlingar som behövs för kommissionens övervakning tillgodoses genom en bestämmelse i SdbF, se 19 § andra stycket SdbF. Av bestämmelsen framgår att som huvudregel ska uppgifter och handlingar som omfattas av skyldigheten för Skatteverket att föra register över stödåtgärder gallras elva år efter utgången av det kalenderår under vilket beskattningsåret gått ut. I vissa fall ska uppgifterna dock gallras senare (jfr prop. 2019/20:99 s. 41).

SARI-rapportering

Medlemsstaterna skall lämna in årsrapporter till kommissionen om alla befintliga stödordningar (artikel 26.1 rådets förordning 2015/1589). Dessa rapporter ska upprättas för varje helt kalenderår eller del av kalenderår under vilket ordningen tillämpas (artikel 5.1 kommissionens förordning 794/2004). Rapporterna ska översändas till kommissionen i elektronisk form senast den 30 juni det år som följer på det år som rapporten avser (artikel 6 kommissionens förordning 794/2004). Vid rapporteringen samlas allt beviljat statligt stöd, aggregerat per stödordning.

Rapporteringskravet framhålls även i gruppundantagsförordningar och riktlinjer genom hänvisningar till kommissionens förordning 794/2004 (se exempelvis artikel 11.1b GBER).

Skatteverket lämnar uppgifter för rapportering av de beviljade stödbeloppen i ett verktyg som har tagits fram av kommissionen och som nås via Tillväxtanalys hemsida. Systemet kallas SARI (State Aid Reporting Interactive). Den årliga rapporteringen öppnas omkring månadsskiftet mars/april och Skatteverket ska ha redovisat de beviljade beloppen i SARI senast den 30 april. De skattestöd som rapporteras är:

• Vissa skattenedsättningar enligt LSE
• Investeraravdrag
• Kvalificerade personaloptioner
• Tonnageskatt