Mellan Skatteverket och enskilda

Sekretessbrytande regler i förhållande till enskild

I OSL finns bestämmelser om sekretess till skydd för enskild och till skydd för det allmänna. För att en myndighet ska kunna lämna ut en sekretessbelagd uppgift till en enskild krävs att någon sekretessbrytande regel är tillämplig. En bestämmelse om undantag från sekretess gör det också möjligt att lämna ut uppgifter. Många sekretessbrytande regler gäller endast i förhållande till andra myndigheter eller självständiga verksamhetsgrenar inom en myndighet. Det finns dock sekretessbrytande regler som innebär att en myndighet kan lämna sekretessbelagda uppgifter till en enskild.

Som huvudregel gäller att den sekretess som gäller till skydd för en enskild inte gäller i förhållande till den enskilda själv (12 kap. 1 § OSL). I vissa fall kan den sekretess som ska skydda den enskilda gälla i förhållande till den enskila själv. Ett exempel på en sådan bestämmelse finns beträffande socialtjänsten i 28 kap. 2 § OSL.

Det finns också sekretessbestämmelser som gäller till skydd för det allmännas intresse. Ett exempel på en sådan bestämmelse är 17 kap. 2 § OSL som innebär att sekretess gäller för uppgift som hänför sig till pågående granskning för kontroll av skatt eller avgift till staten eller kommun. Även den sekretess enligt 18 kap. 1 § OSL som gäller för uppgift som hänför sig till förundersökning i brottmål kan gälla i förhållande till den enskilde själv.

Nödvändigt uppgiftslämnande

Sekretessbelagda uppgifter får lämnas ut både till en enskild och till en annan myndighet (eller självständig verksamhetsgren) om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten (eller självständiga verksamhetsgrenen) ska kunna fullgöra sin verksamhet (10 kap. 2 § OSL). Bestämmelsen ska enligt förarbetena tillämpas restriktivt (prop. 1979/80:2 Del A s. 465 och 494 och prop. 2008/09:150 s. 322 och 366). Sekretessbelagda uppgifter får bara lämnas ut när det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra en viss skyldighet. Det är inte tillräckligt att handläggaren anser att myndighetens arbete blir mer effektivt om uppgiften lämnas ut (prop. 1979/80:2 Del A s. 465).

Yttrande av sakkunnig

En offentlig funktionär, som har anlitats av en domstol som sakkunnig i en rättegång, har rätt att både muntligt och skriftligt lämna sekretessbelagda uppgifter till domstolen. En sakkunnig får lämna sekretessbelagda uppgifter till polis eller åklagare under en förundersökning i brottmål (10 kap. 25 § OSL).

Om en handläggare på Skatteverket har ett uppdrag som sakkunnig åt en annan myndighet kan denna inte samtidigt vara både sakkunnig och representant för Skatteverket.

Vittnesförhör

Det finns regler som gäller vid vittnesförhör i domstol som en tjänsteman har att förhålla sig till under ett vittnesförhör i en rättegång.

Auktoriserat delgivningsföretag

I 22 kap. 3 a § andra stycket OSL finns en sekretessbrytande bestämmelse som gäller i förhållande till auktoriserade delgivningsföretag.

Bestämmelsen innebär att sekretess enligt 22 kap. 1 § andra stycket OSL inte hindrar att en uppgift i form av en fotografisk bild av den enskilda lämnas till ett auktoriserat delgivningsföretag. Ett utlämnande av en uppgift förutsätter att det sker till ett företag som är auktoriserat enligt lagen (2010:1933) om auktorisation av delgivningsföretag (prop. 2009/10:237 s 221).

När det gäller delgivningsverksamhet som bedrivs av myndigheter finns det en sekretessbrytande bestämmelse i 10 kap. 26 § offentlighets- och sekretesslagen.

Fackliga företrädare m.m.

Sekretesslagstiftningen ska inte hindra att myndigheter fullgör ett uppgiftslämnande i enlighet med myndigheternas skyldigheter enligt reglerna inom arbetsrätten. En särskild sekretessbrytande bestämmelse finns för dessa situationer i 10 kap. 11 § OSL.

Bestämmelsens första stycket innebär att sekretessen enligt 19 kap. 1–6, 9 och 10 §§, 28 kap. 4, 11 och 13–15 §§, 31 kap. 1 § första stycket, 2–5, 12 och 16–18 §§ samt 39 kap. 1–5 b §§ OSL inte hindrar att en myndighet fullgör vad som i lag är föreskrivet om skyldighet att lämna information till företrädare för arbetstagarorganisation eller till skyddsombud eller studerandeskyddsombud.

I 10 kap. 11 § andra stycket OSL finns en bestämmelse som innebär att sådana uppgifter som avses i första stycket trots sekretess inte hindrar att en myndighet lämnar

• sådan information till en ledamot i skyddskommitté som behövs för hens uppdrag
• sådan information till en deltagare i en särskilt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet på ett arbetsställe som behövs för verksamheten.

Tillvaratagande av sin rätt vid misstanke om brott m.m.

Den som omfattas av 2 kap. 1 § OSL och som därmed har en skyldighet att iaktta sekretessen ska inte vara förhindrad att tillvarata sin rätt i samband med t.ex. brottsmisstanke eller i disciplinära ärenden m.fl. Av 10 kap. 10 § OSL följer därför att den som omfattas av bestämmelserna om tystnadsplikt och som är misstänkt för brott eller mot vilken rättegång eller annat jämförbart rättsligt förfarande har inletts får lämna uppgifter till vissa enskilda för att kunna försvara sig. Bestämmelsen innebär en rätt att lämna sekretessbelagda uppgifter till sitt ombud eller biträde i saken eller till någon annan enskild, om det behövs för att kunna ta till vara sin rätt. De rättsliga förfaranden som avses är:

• skadeståndsanspråk mot personen själv
• förundersökning gällande personen själv
• ärende om avskedande
• ärende om avstängning
• ärende om läkarundersökning
• ärende om uppsägning
• ärende om tvångspensionering.

Bestämmelsen innebär inte att den som omfattas av tystnadsplikten får röja hemliga uppgifter vid sidan av ett rättsligt förfarande, t.ex. genom att lämna uppgifterna till media.

Utlämnande till konkursförvaltare

Vissa sekretessbelagda uppgifter i beskattningsverksamheten kan lämnas ut till konkursförvaltare (27 kap. 8 § OSL). Detta gäller

• uppgift i ärende om revision i den enskildas konkurs
• uppgift i ärende enligt lagen (2007:324) om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter i den enskildas konkurs.

Utlämnande till konkursförvaltare ur ett revisionsärende

Sekretessen i 27 kap. 1–4 §§ OSL hindrar inte att en uppgift i ett ärende om revision lämnas till en förvaltare i den enskildas konkurs (27 kap. 8 § första stycket OSL). Detta gäller både pågående och avslutade revisionsärenden.

Om revisionsärendet pågår bör Skatteverket vid ett utlämnande informera konkursförvaltaren om detta och att uppgifternas status kan komma att ifrågasättas. Bestämmelsens utformning medger bara utlämnande av uppgifter i själva revisionsärendet och enbart till den som är konkursförvaltare i motsvarande fysiska eller juridiska persons konkurs. En förvaltare i någon annan konkurs kan inte få ut de sekretessbelagda uppgifterna.

Utlämnande till konkursförvaltare ur ett ärende enligt BorgL

Sekretessen i 27 kap. 2–4 §§ OSL hindrar inte att en uppgift i ett ärende enligt lagen (2007:324) om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter lämnas till en förvaltare i den enskildas konkurs (27 kap. 8 § andra stycket OSL). Bestämmelsens utformning medger bara utlämnande av uppgifter i själva ärendet enligt BorgL och enbart till den som är konkursförvaltare i motsvarande fysiska eller juridiska persons konkurs. En förvaltare i någon annan konkurs kan inte få ut de sekretessbelagda uppgifterna.

Utlämnande till konkursförvaltare på begäran

Utlämnande till en konkursförvaltare ska ske först efter det att konkursförvaltaren har inkommit med en begäran (prop. 1993/94:165 s. 53).

Om Skatteverket undantagsvis anser att det är nödvändigt att lämna sekretessbelagda uppgifter på eget initiativ till en konkursförvaltare bör det kunna ske med stöd av 10 kap. 2 § OSL.

Utlämnande till konkursförvaltare med förbehåll

Om en myndighet lämnar en uppgift till en konkursförvaltare med stöd av 27 kap. 8 § första eller andra stycket OSL får myndigheten vid utlämnandet göra ett förbehåll som innebär att konkursförvaltarens rätt att lämna uppgiften vidare eller att utnyttja den inskränks (27 kap. 8 § tredje stycket OSL).

Ett sådant förbehåll får inte innebära ett förbud att utnyttja uppgiften om den behövs för att förvaltaren ska kunna fullgöra sina skyldigheter med anledning av konkursen. Ett förbehåll kan exempelvis innehålla förbud mot att sprida handlingens innehåll vidare eller mot att publicera namn eller sekretessbelagda uppgifter ur handlingen (prop. 1979/80:2 Del A s. 349).