Här beskrivs vilka avgiftsregler som gäller för ersättningar till utgivarens make och barn.
Det finns inget uttalat i socialavgiftslagen om vad som gäller när någon i enskild näringsverksamhet betalar ersättning för arbete till sin egen make eller maka. På skatteområdet finns det ett generellt avdragsförbud för lön eller annan ersättning som någon betalar ut till sin make. Sådan inkomst ska då inte heller tas upp till beskattning hos den mottagande maken (60 kap. 3 § IL). Det innebär för den mottagande maken att ersättningen inte heller blir pensionsgrundande. Det är bara ersättningar och inkomster som ger rätt till förmåner från socialförsäkringen som kan vara underlag för socialavgifter. Det innebär i sin tur att den som ger ut ersättning till sin make inte ska betala arbetsgivaravgifter på ersättningen.
Det finns skatteregler som anger hur ersättning ska tas upp när makar tillsammans deltar i enskild näringsverksamhet (60 kap. 4–11 §§ IL). Om den ena maken är företagsledande och den andra är medhjälpande make får makarna fördela inkomsterna så att medhjälpande maken får ta upp så stor del av överskottet i verksamheten som motsvarar marknadsmässig ersättning för dennes arbete. Inkomsten för medhjälpande maken ska då tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet och utgör därför normalt underlag för egenavgifter (3 kap. 3 § SAL).
När bara den ena av makarna är företagsledare i ett fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag ska den andra maken ta upp till beskattning den del av ersättningen för arbetet som är marknadsmässig. Eventuellt överskjutande del tas upp av företagsledaren (60 kap. 13 § IL). När man ska beräkna underlaget för arbetsgivaravgifter ska ersättningen anses ha utgetts till den som ska beskattas för ersättningen (2 kap. 25 § SAL).
Eva som är 60 år bedriver mäklarrörelse i aktiebolagsform tillsammans med maken Nils som är 67 år. Bolaget är ett fåmansföretag utan andra anställda än makarna. Eva är företagsledare och Nils hjälper till på deltid med en del skrivarbeten. Båda har tagit ut lön ett år med 1 miljon kr vardera. Marknadsmässig lön till Nils har beräknats till 250 000 kr. Det innebär att bolaget ska betala fulla arbetsgivaravgifter på underlaget 1 750 000 kr och endast ålderspensionsavgift på underlaget 250 000 kr, eftersom Nils är 67 år.
En fysisk person som bedriver näringsverksamhet får inte avdrag vid beskattningen för ersättning för arbete till eget barn under 16 år. Om barnet har fyllt 16 år får utgivaren bara avdrag till den del ersättningen inte överstiger marknadsmässig ersättning för arbetsinsatsen (60 kap. 2 § IL). Utgivaren ska inte betala arbetsgivaravgifter på sådan ersättning som inte är avdragsgill (2 kap. 22 § SAL). Av detta följer att den som betalar ut marknadsmässig lön till eget barn som fyllt 16 år ska betala arbetsgivaravgifter på ersättningen. Du kan läsa om hur höga arbetsgivaravgifter som ska betalas på ersättning till unga på sidan Arbetsgivaravgifternas storlek.
Om ett fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag betalar ersättning för arbete till företagsledarens eller företagsledarens makes barn under 16 år ska den av makarna med högsta inkomsten från företaget beskattas för den inkomsten. Detsamma gäller även om barnet fyllt 16 år men bara för den del som överstiger marknadsmässig ersättning för arbetet (60 kap. 12 § IL). När man ska beräkna underlaget för arbetsgivaravgifter ska ersättningen anses ha utgetts till den som ska beskattas för ersättningen (2 kap. 25 § SAL).
Ett fåmansföretag (AB) drivs av två makar. Bolaget har betalat lön till sonen, 17 år, under sommarlovet för två månaders arbete med 100 000 kr. Av detta har 40 000 kr bedömts som marknadsmässig lön. Sonen blir beskattad för den delen medan pappan, som har högst inkomst från företaget, beskattas för återstående 60 000 kr förutom den lön han själv fått. Hela ersättningen till sonen, 100 000 kr blir underlag för arbetsgivaravgifter. Eftersom sonen är 17 år blir det lägre arbetsgivaravgifter på den del av ersättningen som han beskattas för och fulla avgifter för återstoden som pappan beskattas för.