Särskild löneskatt på överskott av näringsverksamhet

Passiv näringsverksamhet i Sverige

En fysisk person eller ett dödsbo ska betala särskild löneskatt med 24,26 procent på överskott av passiv näringsverksamhet enligt IL under förutsättning att verksamheten utövas här i landet (2 § första stycket SLFL).

Underlaget för särskild löneskatt är överskottet från den passiva näringsverksamheten och det beräknas enligt samma regler som underlaget för egenavgifter från aktiv näringsverksamhet (2 § andra stycket SLFL). Det innebär att det är nettoinkomsterna enligt beslutet om slutlig skatt som är underlag för särskild löneskatt. Om sjukpenning från Försäkringskassan ingår i nettoinkomsten, ska sjukpenningen dock inte räknas med i underlaget för särskild löneskatt (3 kap. 10 SAL).

Det ska inte betalas särskild löneskatt om skatteunderlaget är lägre än 1 000 kr (2 § tredje stycket SLFL).

Passiv näringsverksamhet inom EES

Särskild löneskatt på överskott av passiv näringsverksamhet tas enligt ovan endast ut på verksamhet som utövas här i landet. Motsatsvis ska det inte betalas särskild löneskatt på överskott av passiv näringsverksamhet som inte bedrivs här i landet.

I inkomstskattehänseende hänförs all näringsverksamhet som en enskild näringsidkare bedriver inom EES till en enda näringsverksamhet (14 kap. 12 § IL). För verksamheter som bedrivs i flera EES-länder innebär det att ”överskott av passiv näringsverksamhet” är ett begrepp som står för det överskott som uppkommer efter kvittning av resultaten från de olika verksamhetsländerna. För att få fram underlaget för särskild löneskatt i en enskild näringsverksamhet som till viss del också bedrivs i annat EES-land än Sverige, måste den del av överskottet som härrör från utlandet därför avräknas från beskattningsbart överskott enligt IL. Se exempel 1.

Att man måste avräkna överskott av passiv näringsverksamhet som bedrivs utomlands från beskattningsbart totalt överskott följer av ”här i landet” men det finns ingen möjlighet att tolka ”överskott av passiv näringsverksamhet enligt inkomstskattelagen” på något annat sätt än att det faktiskt är det beskattningsbara överskottet för näringsverksamheten som helhet. Vid beräkning av underlag för särskild löneskatt ska ett nettounderskott från verksamheter i utlandet därför inte räknas av från det beskattningsbara överskottet enligt IL. Se exempel 2.

Det finns därmed en ”asymmetri” i att Sverige inte kan belägga obegränsat skattskyldigs näringsverksamhet som bedrivs utomlands med särskild löneskatt trots att underlag för särskild löneskatt i form av näringsverksamhet som bedrivs här i landet kan komma att reduceras på grund av att överskott av sådan verksamhet kvittas mot underskott som uppkommit i annat EES-land.

Exempel 1: Överskott av passiv näringsverksamhet som till viss del består av nettoöverskott från verksamheter i andra EES-länder

Fastighet i Norge har ett överskott på + 70 000 kr

Fastighet i Sverige har ett överskott på + 50 000 kr

Överskott av passiv näringsverksamhet blir enligt IL + 120 000 kr

Underlag för SLF blir överskottet från fastigheten i Sverige + 50 000 kr

Exempel 2: Överskott av passiv näringsverksamhet som till viss del består av nettounderskott från verksamheter i andra EES-länder

Fastighet i Norge har ett underskott på - 30 000 kr

Fastighet i Sverige har ett överskott på + 50 000 kr

Överskott av passiv näringsverksamhet blir enligt IL + 20 000 kr

Underlag för SLF blir överskottet av passiv näringsverksamhet enligt IL + 20 000 kr

Näringsverksamhet utanför EES

Inkomster från en självständigt bedriven näringsverksamhet utanför EES utgör alltid en självständig passiv näringsverksamhet (2 kap. 23 § IL). Sådana inkomster utgör därmed aldrig underlag för särskild löneskatt, eftersom de inte härrör från verksamhet som utövas här i landet. Eventuella underskott påverkar heller inte underlaget för särskild löneskatt eftersom självständig näringsverksamhet utanför EES inkomstskattemässigt räknas som en egen näringsverksamhet (14 kap. 12 § IL).

I vilka övriga fall ska ett dödsbo betala särskild löneskatt?

Ett dödsbo efter en person som avlidit under året ska för det året betala särskild löneskatt med 24,26 procent på sådana inkomster som skulle ha varit underlag för egenavgifter om personen hade levt hela året (2 § första stycket SLFL). Det innebär att även inkomster som ska tas upp i inkomstslaget tjänst kan bli underlag för särskild löneskatt . Ett dödsbo ska betala särskild löneskatt på inkomster som anges i 3 kap. 3–8 §§ SAL.

Att socialavgifter i form av egenavgifter inte ska betalas för den som avlidit under året framgår av 3 kap. 12 § SAL.

Vissa avtalsförsäkringar

Särskild löneskatt med 24,26 procent ska också betalas av den som fått ersättning från vissa avtalsförsäkringar (2 § första stycket SLFL). Det gäller för sådan avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) och trygghetsförsäkring (TFA) som ska tas upp till beskattning i näringsverksamhet (15 kap. 9 § IL). För ersättningen från trygghetsförsäkringen gäller att den ska ingå i underlaget för särskild löneskatt bara till den del ersättningen ges ut i form av engångsbelopp som inte är kompensation för förlorad inkomst. Det betyder att engångsersättningen ska vara en kompensation för framtida inkomstförlust, d.v.s. för tid efter det att försäkringsgivaren (AFA) har beslutat om arbetsskada.

Om det betalas ut ersättning från trygghetsförsäkringen för inkomstförlust, som avser tid innan försäkringsgivaren (AFA) har beslutat om arbetsskada är ersättningen normalt underlag för egenavgifter. Detsamma gäller även för ersättning för framtida inkomstförlust om den ges ut som periodisk livränta.