Associationer som kan förväxlas med ideella föreningar

Ekonomiska föreningar

Det finns två huvudtyper av föreningar: ekonomiska och ideella föreningar. En ekonomisk förening ska ha till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet (1 kap. 4 § EFL).

En ideell förening kännetecknas av att den har ett ideellt ändamål eller bedriver ideell verksamhet. Den kan alltså främja medlemmarnas ekonomiska intressen så länge det inte sker genom ekonomisk verksamhet.

En annan skillnad mellan ekonomiska och ideella föreningar är att en ekonomisk förening, till skillnad mot en ideell förening, blir en juridisk person först när den registrerats hos bolagsverket.

Enkla bolag

Ett enkelt bolag föreligger när två eller flera personer har avtalat att utöva verksamhet i ett bolag utan att det uppfyller kraven för att vara ett handelsbolag. Associationsformen enkelt bolag regleras i lag (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag.

Det enkla bolaget är inte ett självständigt rättssubjekt och får därför i stort sett betydelse bara för delägarnas interna mellanhavanden. Om delägarna inte bestämt annat, ska det enkla bolagets vinst eller förlust fördelas lika. Delägarna kan inte frita sig från personlig betalningsskyldighet. En delägare i ett enkelt bolag får inte sätta någon annan i sitt ställe som bolagsman utan de andra delägarnas samtycke.

Enkla bolag förväxlas ibland med ideella föreningar. Ett vanligt exempel är de s.k. aktiesparklubbarna. Ett antal personer köper aktier tillsammans och uppfattar sig som medlemmar i en aktiesparklubb. Syftet är inte att bilda en juridisk person som ska äga de inköpta aktierna, utan i stället att medlemmarna ska äga dessa aktier tillsammans. Aktiesparklubben är då ett enkelt bolag och det som ibland rubriceras som stadgar är egentligen ett bolagsavtal.

Ett annat exempel på ett enkelt bolag är när några ideella föreningar tillsammans ska anordna ett större evenemang som man samarbetar om.

Näringsverksamhet i enkla bolag

Numera kan näringsverksamhet utövas även i ett enkelt bolag vilket tidigare var möjligt endast i undantagsfall. Lotteribolag, tipsbolag och liknande verksamheter är ofta enkla bolag. I vissa fall kan dock annan mer påtaglig verksamhet förekomma. Som enkelt bolag räknas nämligen även vissa former av konsortier där ett visst samarbete förekommer, men bolagsmännen utåt framträder i eget namn. Partrederier liknar visserligen i viss mån enkla bolag, men regleras av bestämmelser i sjölagen.

Samfällighetsföreningar

En samfällighetsförening bildas av delägarna till en samfällighet genom att de antar stadgar och utser styrelse. Föreningen får rättskapacitet som juridisk person när den registreras hos lantmäterimyndigheten.

En samfällighetsförening är den enda typ av juridisk person som får förvalta en samfällighet som har bildats enligt lag (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter (4 §). Samfälligheter som har bildats innan lagen började gälla 1974 kan fortfarande förvaltas av andra juridiska personer.

LGA-föreningar

En s.k. LGA-förening är bildad enligt lag (1966:700) om vissa gemensamhetsanläggningar för att leda en s.k. LGA-samfällighet. Formellt sett kallas en sådan juridisk person för LGA-samfällighet. I dagligt tal benämns de ofta LGA-förening. LGA-föreningar är inte ideella föreningar utan närmast att se som en äldre form av samfällighetsförening.

Lagen om vissa gemensamhetsanläggningar har upphävts och ersatts av anläggningslag (1973:1149). I ikraftträdandebestämmelserna till anläggningslagen anges att LGA-samfälligheter och LGA-föreningar inte kan nybildas. En LGA-samfällighet som inte leds av en LGA-förening omfattas inte längre av bestämmelserna i lagen om vissa gemensamhetsanläggningar. I stället ska bestämmelserna i anläggningslagen tillämpas. Den upphävda lagen, lag om vissa gemensamhetsanläggningar, tillämpas dock fortfarande på de LGA-föreningar som inte har ombildats till samfällighetsföreningar.

Vägföreningar enligt 1939 års lag om enskilda vägar

Lag (1939:608) om enskilda vägar har upphört per utgången av år 1997. Vägföreningar och vägsamfälligheter som har bildats enligt 1939 års väglag eller motsvarande äldre bestämmelser ska efter utgången av år 1997 anses som en samfällighetsförening jämlikt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Vägar och andra anläggningar som omfattas av en samfällighets väghållning enligt 1939 års väglag eller motsvarande äldre bestämmelser ska anses utgöra en gemensamhetsanläggning jämlikt anläggningslag (1973:1149). För närmare information om övergångsbestämmelser, se lag (1997:620) om upphävande av lagen (1939:608) om enskilda vägar.

Sådanna vägföreningar har i regel tilldelats organisationsnummer såsom ideell förening. Organisationsnumret kvarstår oförändrat trots att numret kan tolkas som att det är fråga om en ideell förening. Att det numera är fråga om en samfällighetsförening framgår istället av den juridiska formen.