Säkerhet vid distansförsäljning

Tillfälligt registrerad distansförsäljares säkerhet

En registrering som tillfälligt registrerad distansförsäljare ska avse en särskilt angiven flyttning och ska göras bara om säkerhet ställts för den skatt som kan påföras i Sverige eller ett annat EU-land för varorna (6 kap. 2 § andra stycket LTS).

Med en flyttning menas varor som flyttas tillsammans till en och samma mottagare (jfr prop. 2021/22:61 s. 364).

Säkerheten ska ställas hos Skatteverket innan varorna flyttas från det andra EU-landet (prop. 2021/22:61 s. 257)

Säkerheten ska kunna tas i anspråk under minst sex månader från den dag ett beslut om avregistrering av den tillfälligt registrerade distansförsäljaren blir gällande (6 kap. 2 § tredje stycket LTS). Bestämmelsen kan användas om det efter avregistreringen konstateras att skatt som påförts före avregistreringen eller med stöd av 9 kap. 8 § andra stycket inte betalas i rätt (jfr prop. 2021/22:61 s. 365).

Läs om i vilken form säkerhet kan ställas.

Ianspråktagande av säkerhet

Om påförd skatt inte har betalats i rätt tid får ställd säkerhet tas i anspråk. Har en tillfälligt registrerad distansförsäljare påförts skatt i ett annat EU-land, får säkerheten tas i anspråk om skattefordran är befogad och skatten inte har betalats i rätt tid (6 kap. 2 § andra stycket LTS).

Säkerheten kan tas i anspråk av Skatteverket för svenska skattefordringar. Säkerheten får även tas i anspråk för skatt som har påförts i ett annat EU-land om skattefordran är befogad och skatten inte har betalats i rätt tid. Detta kan bli aktuellt om skatt har påförts med stöd av artikel 46 i punktskattedirektivet, dvs. genom s.k. oegentlighetsbeskattning. Säkerheten ska ställas hos Skatteverket, vilket innebär att det är Skatteverket som bestämmer om säkerheten får tas i anspråk. Detta gäller även i fråga om andra EU-länders skattefordringar. Ett annat EU-land som påfört någon som är registrerad som tillfälligt registrerad distansförsäljare i Sverige skatt och som vill ta säkerheten i anspråk måste alltså vända sig till Skatteverket, som avgör om säkerheten får tas i anspråk. Skatteverket kan i sådant fall vägra att säkerheten får tas i anspråk i de fall där Skatteverket anser att det andra EU-landets skattefordran inte är befogad. Det kan exempelvis vara fråga om oenighet avseende i vilket land beskattning ska ske när varor som flyttas har försvunnit under flyttningen, jfr prop. 2001/02:127 s. 200 (jfr prop. 2021/22:61 s. 364 f.).

Registrerad distansförsäljares säkerhet

En registrerad distansförsäljare ska ställa säkerhet för betalning av den skatt som kan påföras distansförsäljaren för varorna i Sverige eller ett annat EU-land. Säkerheten ska ställas hos Skatteverket innan flyttningen påbörjas. Säkerheten ska som lägst uppgå till ett belopp som vid varje tidpunkt motsvarar skatten på de varor som är under flyttning från den registrerade distansförsäljaren (6 kap. 4 § första stycket LTS).

En registrerad distansförsäljare får ställa en generell säkerhet för skatten på de flyttningar för vilka denne är avsändare. Säkerhetens storlek får vid anmälan för registrering grundas på en uppskattning av avsändaren angående vilka flyttningar som kommer att ske den närmaste tiden. Det ankommer på avsändaren att därefter kontinuerligt säkerställa att det finns tillräcklig säkerhet (jfr prop. 2021/22:61 s. 257 f.).

Säkerheten ska kunna tas i anspråk under minst sex månader från den dag ett beslut om avregistrering av den registrerade distansförsäljaren blir gällande (6 kap. 4 § tredje stycket LTS). Bestämmelserna ger Skatteverket möjlighet att även efter en avregistrering ta säkerheten i anspråk för skatt som påförts den registrerade distansförsäljaren (jfr prop. 2021/22:61 s. 366).

Läs om i vilken form säkerhet kan ställas.

Ianspråktagande av säkerhet

Om påförd skatt inte har betalats i rätt tid får ställd säkerhet tas i anspråk. Har en registrerad distansförsäljare påförts skatt i ett annat EU-land, får säkerheten tas i anspråk om skattefordran är befogad och skatten inte har betalats i rätt tid (6 kap. 4 § andra stycket LTS).

I bestämmelsens andra stycke anges vilka skatteanspråk säkerheten får användas för. Följande uttalas i författningskommentaren till motsvarande bestämmelse avseende tillfälligt registrerad distansförsäljare. Säkerheten kan tas i anspråk av Skatteverket för svenska skattefordringar. Säkerheten får även tas i anspråk för skatt som har påförts i ett annat EU-land om skattefordran är befogad och skatten inte har betalats i rätt tid. Detta kan bli aktuellt om skatt har påförts med stöd av artikel 46 i punktskattedirektivet, dvs. genom s.k. oegentlighetsbeskattning. Säkerheten ska ställas hos Skatteverket, vilket innebär att det är Skatteverket som bestämmer om säkerheten får tas i anspråk. Detta gäller även i fråga om andra EU-länders skattefordringar. Ett annat EU-land som påfört någon som är registrerad som tillfälligt registrerad distansförsäljare i Sverige skatt och som vill ta säkerheten i anspråk måste alltså vända sig till Skatteverket, som avgör om säkerheten får tas i anspråk. Skatteverket kan i sådant fall vägra att säkerheten får tas i anspråk i de fall där Skatteverket anser att det andra EU-landets skattefordran inte är befogad. Det kan exempelvis vara fråga om oenighet avseende i vilket land beskattning ska ske när varor som flyttas har försvunnit under flyttningen, jfr prop. 2001/02:127 s. 200 (jfr prop. 2021/22:61 s. 364 f.).