Registrerad avsändare

Vad menas med registrerad avsändare?

I punktskattedirektivet definieras en registrerad avsändare som en fysisk eller juridisk person som av importmedlemsstatens behöriga myndigheter fått tillstånd att enbart avsända punktskattepliktiga varor under ett uppskovsförfarande när de övergått till fri omsättning i enlighet med artikel 201 i förordning (EU) nr 952/2013 i sin affärsverksamhet och på de villkor som dessa myndigheter angett (artikel 3.10 i punktskattedirektivet). Direktivets bestämmelser har implementerats i LTS. I Sverige är det Skatteverket som beslutar om godkännande av registrerad avsändare.

Med registrerad avsändare avses alltså en fysisk eller juridisk person som har godkänts för att avsända varor under ett uppskovsförfarande från en importplats. En registrerad avsändare har alltså en funktion bara i samband med import av varor (jfr prop. 2011/12:155 s. 53).

En registrerad avsändare måste ställa säkerhet för tobaksskattens betalning för att kunna flytta varor under ett uppskovsförfarande från en importplats (3 kap. 16 § andra stycket LTS och 3 kap. 6 § första stycket LTS).

Förutsättningar för godkännande som registrerad avsändare

Ett godkännande som registrerad avsändare förutsätter enligt 3 kap. 16 § första stycket LTS att den sökande

• avser att i Sverige yrkesmässigt avsända varor under ett uppskovsförfarande vid varornas övergång till fri omsättning enligt artikel 201 i unionstullkodexen
• om det är fråga om en unionsvara, avser att i Sverige yrkesmässigt avsända varor under ett uppskovsförfarande vid den tidpunkt då skyldigheterna enligt tullagstiftningen fullgjorts
• är lämplig att vara registrerad avsändare med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt.

Skatteverket ska se till att ansökningsärendet blir utrett i den omfattning som behövs. En sökande ska dock medverka genom att så långt som möjligt ge in den utredning som man vill åberopa till stöd för sin ansökan. Om det behövs ska Skatteverket genom frågor och påpekanden verka för att sökanden förtydligar eller kompletterar sin ansökan (23 § FL).

Yrkesmässigt avsända varor under ett uppskovsförfarande

Ett godkännande som registrerad avsändare förutsätter att den sökande avser att i Sverige yrkesmässigt avsända varor under ett uppskovsförfarande vid varornas övergång till fri omsättning enligt artikel 201 i unionstullkodexen eller, om det är fråga om en unionsvara, vid den tidpunkt då skyldigheterna enligt tullagstiftningen fullgjorts (3 kap. 16 § första stycket LTS). Detta innebär att varorna ska avsändas under ett uppskovs­förfarande från en importplats.

En registrerad avsändare kan avsända varorna under ett uppskovsförfarande från importplatsen till någon av de destinationer som avses i 4 kap. 3 § första stycket LTS (4 kap. 4 § LTS).

Det finns även särskilda bestämmelser om att en registrerad avsändare i vissa fall får flytta skattepliktiga varor under uppskovsförfarandet till fartyg och luftfartyg. Sådana flyttningar får ske från importplatsen i ett annat EU-land till ett fartyg eller luftfartyg i Sverige. Sådana flyttningar får även ske från importplatsen i Sverige till ett fartyg eller luftfartyg i ett annat EU-land (4 kap. 6 § första stycket LTS, jfr prop. 2021/22:61 s. 355). Detta gäller bara om varorna enligt lagen (1999:446) om proviantering av fartyg och luftfartyg eller nationell lagstiftning i det EU-land där varorna tas emot, får tas emot för skattebefriad förbrukning eller försäljning ombord på fartyget eller luftfartyget (4 kap. 6 § andra stycket LTS).

Med import menas vid tillämpningen av LTS varors övergång till fri omsättning i enlighet med artikel 201 i unionstullkodexen. Med import menas även införsel till EU av unionsvaror från något av de territorier som anges i 2 § lagen (2022:157) om Europeiska unionens punktskatteområde om de skyldigheter som följer av tullagstiftningen vid sådan införsel har fullgjorts (1 kap. 7 § LTS).

Definitionen av import har anpassats till definitionen av import i artikel 3.7 i punktskattedirektivet och till utformningen av unionstullkodexen. Att det med import avses varors övergång till fri omsättning enligt artikel 201 i unionstullkodexen innebär bl.a. att om en vara hänförs till något av vissa särskilda förfaranden, exempelvis transitering eller lagring, kommer den inte att omfattas av begreppet import så länge den är placerad under det förfarandet. Att det med import också menas införsel av unionsvaror från något av de territorier vilka ingår i unionens tullområde men inte omfattas av Europeiska unionens punktskatteområde, innebär bl.a. att införsel av varor till punktskatteområdet från exempelvis Åland och Kanarieöarna betraktas som en import ur ett punktskatteperspektiv (jfr prop. 2021/22:61 s. 340).

Lämplighet

Ett godkännande som registrerad avsändare förutsätter att den sökande är lämplig att vara registrerad avsändare med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt (3 kap. 16 § första stycket LTS).

Även om rekvisiten för lämplighetsprövningen är likalydande för samtliga aktörer inom uppskovsförfarandet som ska lämplighetsprövas innebär inte detta att lämplighetsprövningen av de olika aktörerna ska vara identisk (jfr prop. 2009/10:40 s. 164 jämförd med prop. 2021/22:61 s. 352 f.). Lämplighetsbedömningar avseende andra aktörer, t.ex. godkända upplagshavare, kan ändå ge viss ledning för bedömningen av om någon är lämplig att vara registrerad avsändare.

Ansökan om godkännande som registrerad avsändare

Ansökan om godkännande som registrerad avsändare ska göras enligt formulär som fastställts av Skatteverket (10 § FTS). Ansökan ska göras på blanketten ”Ansökan, Registrerad avsändare – Tobaksskatt” (SKV 5359).

I en ansökan om godkännande som registrerad avsändare ska den sökande ange vilket eller vilka varuslag som sökanden avser att godkännandet ska omfatta. Varuslag ska anges enligt de koder som finns i bilaga II i förordning (EU) 2022/1636 (7 § FTS).

Ingen separat ansökan om godkännande som registrerad avsändare för upplagshavare

Den som godkänns som upplagshavare ska samtidigt godkännas som registrerad avsändare (3 kap. 2 § tredje stycket LTS). Den som ansöker om godkännande som upplagshavare behöver därför inte göra en separat ansökan om godkännande som registrerad avsändare.

Beslut om godkännande som registrerad avsändare

Skatteverket beslutar i fråga om godkännande av registrerade avsändare efter särskild ansökan (3 kap. 17 § LTS). Om Skatteverket bedömer att förutsättningar för godkännande som registrerad avsändare finns meddelar Skatteverket ett beslut om att den sökande har godkänts som registrerad avsändare. Av beslutet framgår från och med vilket datum som godkännandet gäller.

Av beslutet ska framgå vilket eller vilka varuslag som godkännandet gäller. Varuslag ska anges enligt de koder som finns i bilaga II i förordning (EU) 2022/1636 (7 § FTS).

I samband med godkännandet tilldelar Skatteverket den registrerade avsändaren ett sådant punktskattenummer som avses i artikel 19.2 a i förordning (EU) nr 389/2012 (11 § FTS). Detta punktskattenummer framgår av beslutet.

Beslut om godkännande som registrerad avsändare omfattas inte av SFL:s bestämmelser om överklagande utan överklagas i stället med stöd av 13 kap. 10 § LTS.

Ett beslut om godkännande som registrerad avsändare är sekretessbelagt.

Den som godkänns som upplagshavare godkänns samtidigt som registrerad avsändare

Den som godkänns som upplagshavare ska samtidigt godkännas som registrerad avsändare (3 kap. 2 § tredje stycket LTS). Dessa två godkännanden görs dock i separata beslut. Det automatiska godkännandet som registrerad avsändare gäller samma varuslag som godkännandet som upplagshavare.

Vissa förändringar ska anmälas

Den som har godkänts som registrerad avsändare ska enligt 8 § första stycket FTS anmäla till Skatteverket om

• det sker betydande ändringar av ägarförhållandena
• firmatecknare, revisor eller styrelse ändras
• det i övrigt sker ändringar av de uppgifter som
  • har lämnats eller skulle ha lämnats i samband med ansökan om godkännande
  • har anmälts till Skatteverket efter godkännandet

Återkallelse av godkännandet

Ett beslut att godkänna någon som registrerad avsändare är ett gynnande förvaltningsbeslut och får bara ändras till den enskildes nackdel under vissa förutsättningar. En sådan förutsättning är om det framgår av beslutet eller av de föreskrifter som beslutet har grundats på att beslutet under vissa förutsättningar får återkallas. För återkallelse av godkännande som registrerad avsändare finns sådana föreskrifter i 3 kap. 18 § första stycket LTS.

Ett godkännande som registrerad avsändare får återkallas av Skatteverket under samma förutsättningar som för en upplagshavare, d.v.s. om något av följande kriterier är uppfyllt:

• Förutsättningarna för godkännande finns inte längre.
• Ställd säkerhet är inte längre godtagbar
• Den registrerade avsändaren begär att godkännandet återkallas.

Om ett godkännande av upplagshavare återkallas omfattar beslutet även godkännandet som registrerad avsändare (3 kap. 18 § andra stycket LTS).

Ett beslut om återkallelse gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslutet (3 kap. 18 § tredje stycket LTS).

Beslut om återkallelse av godkännande som registrerad avsändare omfattas inte av SFL:s bestämmelser om överklagande utan överklagas i stället med stöd av 13 kap. 10 § LTS.

Ett beslut om återkallelse av godkännande som registrerad avsändare är sekretessbelagt.

Godkännande som registrerad avsändare vid fusion av aktiebolag

Ett godkännande som registrerad avsändare gäller en viss juridisk eller fysisk person. Skatteverket anser att ett godkännande som registrerad avsändare inte övergår till det övertagande aktiebolaget vid en fusion. Godkännandet upphör att gälla från tidpunkten då aktiebolaget anses upplöst eftersom det överlåtande aktiebolaget då inte längre finns.

Vid en fusion måste det övertagande aktiebolaget därför ansöka om ett nytt godkännande som registrerad avsändare om bolaget avser att driva verksamhet vidare som registrerad avsändare. Skatteverket ska pröva om det aktiebolaget uppfyller förutsättningarna för ett godkännande.

Kompletterande information

• Vilka beslut får överklagas med stöd av 13 kap. 10 § LTS?
• Skatteverkets utredningsskyldighet
• Skatteverkets serviceskyldighet