Händelser efter balansdagen kan påverka den finansiella rapporten. Vilken påverkan en sådan händelse har på den finansiella rapporten beror på vilken normgivning företaget följer.
Du får här veta de viktigaste principerna i respektive regelverk och du behöver läsa regelverken för en fullständig bild.
En av de grundläggande redovisningsprinciperna som ett företag ska beakta när det upprättar sina finansiella rapporter är att ta hänsyn till alla ekonomiska förpliktelser som är hänförliga till räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår, även om de blir kända först efter räkenskapsårets utgång – men före upprättandet av årsredovisningen (2 kap. 4 § första stycket 3 b ÅRL).
Med ”händelser efter balansdagen” avses både gynnsamma och ogynnsamma händelser som inträffar under tiden mellan balansdagen och den dag då de finansiella rapporterna undertecknas, även om händelserna inträffar efter det att resultatet eller annan finansiell information har tillkännagivits preliminärt. Två olika typer av händelser kan förekomma:
Normalt ska händelser som bekräftar förhållanden som förelåg på balansdagen påverka den finansiella rapportens resultat- och balansräkning, medan händelser som indikerar att vissa förhållanden har uppstått efter balansdagen inte ska påverka. Gränsdragningen mellan dessa händelser är därför viktig.
Exempel på en händelse efter balansdagen som ska beaktas är när information erhålls efter balansdagen som tyder på att en tillgång redan på balansdagen hade minskat i värde, eller att tillgång ökat i värde så att en tidigare gjord nedskrivning måste justeras. Om tillgången skulle förstöras efter balansdagen så ska händelsen inte påverka tillgångens värde i balansräkningen. Om det är en tillgång av väsentlig betydelse för företaget måste man dock lämna en upplysning om händelsen.
Bokföringsnämnden lämnade ett yttrande i ett mål som gällde vilket år en fordran på ett skadestånd skulle intäktsföras (RÅ 2006 ref. 63). Hovrätten fastställde skadeståndet den 6 november 1998, men domen överklagades. Förlikning träffades dock mellan parterna den 27 januari 1999 innan bokslutet för 1998 upprättades. Bokföringsnämnden anförde bland annat följande:
Bestämmelsen i 2 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554, ÅRL) om händelser efter balansdagen gäller visserligen förluster och förpliktelser och inte tillgångar men, enligt nämndens mening, får bestämmelsen anses ge uttryck för en allmän redovisningsmässig princip om att beakta händelser efter balansdagen (jfr Redovisningsrådets rekommendation RR 26 Händelser efter balansdagen).
Bokföringsnämnden anförde dessutom att även om bolaget av någon anledning inte ansett att fordran var tillräckligt säker efter hovrättens dom, så borde den ha tagits upp i bokslutet eftersom bolaget och Socialstyrelsen förlikades innan bolaget upprättade bokslutet. Högsta förvaltningsdomstolen fann att fordran, och därmed intäkten, skulle tas upp i resultatet för beskattningsåret 1998 i enlighet med nämndens yttrande.
Upplysningar ska lämnas i not i årsredovisningen om det har inträffat händelser av väsentlig betydelse för företaget efter räkenskapsårets utgång som inte har kommit till uttryck i balans- eller resultaträkningen. Upplysningarna ska omfatta arten och den ekonomiska effekten av händelserna (5 kap. 22 § ÅRL). Uppgift om händelser efter räkenskapsårets utgång ska lämnas i not, men sådana händelser kan ha sådan betydelse för andra uppgifter som ska lämnas i förvaltningsberättelsen enligt 6 kap. 1 § andra stycket ÅRL, att de i vissa fall kan behöva omnämnas även i förvaltningsberättelsen.
Hur den finansiella rapporten påverkas av händelser efter balansdagen beror på vilken normgivning företaget följer.
I det allmänna rådet BFNAR 2006:1 Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut ska händelser efter balansdagen inte beaktas när det förenklade årsbokslutet upprättas, förutom när det gäller värdering av kundfordringar och övriga fordringar (BFNAR 2006:1 punkterna 6.58 och 6.64).
Ett företag ska redovisa offentliga stöd, försäkringsersättning, skadeståndsersättning m.m. som en intäkt när
Inkomsten får redovisas som intäkt det år den avser om ovanstående inträffat innan det förenklade årsbokslutet enligt lag ska ha upprättats och det är uppenbart att inkomsten hänför sig till det året (BFNAR 2006:1 punkt 7.2).
För föreningar som tillämpar det allmänna rådet Ideella föreningar och registrerade trossamfund som upprättar förenklat årsbokslut (BFNAR 2010:1) ska händelser efter balansdagen inte beaktas när det förenklade årsbokslutet upprättas, förutom när det gäller värdering av kundfordringar och övriga fordringar (BFNAR 2010:1 punkterna 6.50 och 6.58).
En förening får, om inte annat följer av punkterna 6.12, 6.22, 6.33 och 7.4 redovisa ett bidrag som intäkt antingen det räkenskapsår bidraget betalades till föreningen eller det eller de räkenskapsår bidraget hänför sig till.
Ett bidrag som hänför sig till räkenskapsåret men som inte betalats ut före räkenskapsårets utgång får redovisas som intäkt enligt ovanstående stycke endast om det finns ett beslut och dokumentation om beloppets storlek innan det förenklade årsbokslutet är färdigställt (BFNAR 2010:1 punkt 7.3).
Ett företag ska i sitt årsbokslut beakta händelser som inträffat efter balansdagen fram till dess att årsbokslutet är upprättat. Händelsen ska bekräfta förhållanden som förelåg på balansdagen (BFNAR 2017:3 punkt 2.9). Årsbokslutet är upprättat när samtliga befattningshavare som ska skriva under årsbokslutet har skrivit under det.
Läs om tidigare regler om tidigare bestämmelser om händelser efter balansdagen i Rättslig vägledning.
Ett företag ska i sin årsredovisning beakta händelser som inträffat efter balansdagen fram till dess att årsredovisningen är upprättad. Händelsen ska bekräfta förhållanden som förelåg på balansdagen (BFNAR 2016:10 punkt 2.11). Årsredovisningen är upprättad när samtliga befattningshavare som ska skriva under årsredovisningen har skrivit under den.
Läs om tidigare bestämmelser om händelser efter balansdagen i Rättslig vägledning.
Ett företag som tillämpar K2 ska enbart i not, d.v.s. inte i förvaltningsberättelsen, upplysa om händelser av väsentlig betydelse som inträffat efter räkenskapsårets slut. Med händelser av väsentlig betydelse avses beslutade viktiga förändringar i verksamheten, för företaget viktiga externa faktorer som påverkar företagets ställning och resultat samt den omständigheten att företaget inte längre förutsätts fortsätta sin verksamhet (BFNAR 2016:10 punkt 18.20).
Enligt det allmänna rådet Årsredovisning och koncernredovisning (BFNAR 2012:1) ska händelser som bekräftar förhållanden som förelåg på balansdagen, men som inträffat efter balansdagen och innan den finansiella rapporten är upprättad, beaktas genom att beloppen i resultat- och balansräkning justeras eller genom att poster som inte tidigare tagits med redovisas (BFNAR 2012:1 punkt 32.3). Den dag samtliga befattningshavare har skrivit under den finansiella rapporten är den finansiella rapporten upprättad (BFNAR 2012:1 kommentaren till 2 kap. 7 § ÅRL).
Läs om tidigare bestämmelser om händelser efter balansdagen i Rättslig vägledning.
Händelser som indikerar förhållanden som uppstått efter balansdagen ska inte beaktas i balansräkningen och resultaträkningen. En upplysning ska lämnas om varje händelse av väsentlig betydelse som inte beaktats. Upplysningen ska omfatta en beskrivning av händelsens art och en uppskattning av dess ekonomiska effekt. Om den ekonomiska effekten inte kan uppskattas ska en uppgift om detta lämnas (BFNAR 2012:1 punkt 32.4).
I kommentarer i vägledningen till det allmänna rådet ges ett antal exempel både på händelser efter balansdagen som ska beaktas och på sådana som inte ska beaktas.
Företag som följer internationella redovisningsregler ska tillämpa IAS 10 Händelser efter balansdagen. På grund av sambandet mellan redovisning och beskattning behöver punkterna 12 och 13 som rör lämnade utdelningar inte tillämpas (RFR 2 IAS 10 punkt 1). Det beror på att lämnade koncernbidrag kan jämställas med utdelning. I övrigt finns inga begränsningar av tillämpningen av IAS 10.
Kreditinstitut och värdepappersbolag ska som huvudregel tillämpa de internationella redovisningsreglerna eller alternativa regler i RFR 2 Redovisning för juridiska personer, och om det är förenligt med ÅRKL och Finansinspektionen föreskrifter. Läs om hur kreditinstitut och värdepappersbolag ska tillämpa föreskrifterna.
Motsvarande regler finns för försäkringsföretag som tillämpar ÅRFL. Läs om hur försäkringsföretag ska tillämpa Finansinspektionens föreskrifter.