En uttagsbeskattning sker till marknadsvärdet vid tidpunkten för uttaget.
En uttagsbeskattning innebär att den uttagna tillgången eller tjänsten anses avyttrad mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet (22 kap. 7 § IL).
Med marknadsvärdet förstås det pris som överlåtaren kan antas få om tillgången eller tjänsten bjuds ut på marknaden under villkor som, med hänsyn till överlåtarens affärsmässiga situation, framstår som naturliga (61 kap. 2 § tredje stycket IL). En bedömning måste alltid göras utifrån de specifika omständigheter som gäller i det enskilda fallet.
Skatteverket anser att marknadsvärdet vid en uttagsbeskattning för det privata nyttjandet av en dator eller en mobiltelefon, som förvärvats och bokförts i näringsverksamheten, kan utgå från de utgifter som kan anses belöpa på det privata nyttjandet. Utgifterna bör fördelas efter skälig grund.
Av HFD 2017 ref 14 framgår att en kostnadsbaserad beräkningsmetod med tillägg för vinstpåslag kan användas för att bestämma marknadsvärde när det saknas en fungerande marknad. Domstolen har också klart uttalat att den kommunala taxa som kommuner använder vid uthyrning till t ex idrottsföreningar inte är ett marknadsvärde, då detta pris bestämts utifrån andra grunder.
När man värderar de uttag som avser produkter eller varor från den egna verksamheten får värdet reduceras med de i företaget normala personalrabatterna eftersom dessa återspeglar rabatter som kan lämnas på affärsmässiga grunder. Se målet som avser beräkning av marknadsvärdet vid uttag av arbetsgivaravgifter (KRNG 2006-10-20, mål nr 6035-04).
När man bestämmer marknadsvärdet på begagnade bilar kan man få viss ledning av de priser som används inom bilhandeln (jfr RÅ 1982 1:45 och KRNS 2000-07-03, mål nr 5437-99).
Företag kan kassera varor som inte lämpar sig för försäljning. I stället för att kassera varorna förekommer att företag donerar dem för att undvika matsvinn och kostnader för kassering. Frågan om vilket marknadsvärde som varorna har är en bevisfråga.
I en situation när en vara helt saknar värde, alternativt har ett negativt värde, kan varan även anses sakna ett marknadsvärde i den mening som avses i 22 kap. 3 § IL jämfört med 61 kap. 2 § tredje stycket IL. I en sådan situation ska inte någon uttagsbeskattning ske till följd av donationen.
Även om ett företag inte själv säljer varor i sin butik på grund av exempelvis ett kort hållbarhetsdatum så kan det finnas möjlighet för företaget att sälja sådana varor på en marknad till andra kommersiella aktörer, till exempel outletmarknader. I en sådan situation kan de priser som aktörerna på outletmarknaden erbjuder företaget ge vägledning.
Tidpunkten för värderingen av uttaget är enligt praxis uttagstillfället (se t.ex. RÅ 1967 ref. 28).