Dödsbon beskattas enligt de bestämmelser som gäller för fysiska personer om det inte finns särskilda bestämmelser för dödsbon.
Dödsbon är juridiska personer. Från och med året efter det år då dödsfallet inträffade är ett oskiftat dödsbo ett självständigt skattesubjekt. Dödsboet jämställs inte längre med den avlidne.
En efterlevande make är i många fall ensam dödsbodelägare. Om bouppteckningen blivit registrerad före utgången av dödsåret kommer beskattning av dödsboet för senare år normalt inte i fråga.
Om dödsboets enda inkomst består av ränta eller utdelning som utbetalaren ska göra skatteavdrag på, är dödsboet inte skyldigt att lämna någon deklaration.
För ett dödsbo efter en person som vid sin död var obegränsat skattskyldig tillämpas i princip de bestämmelser som gäller för obegränsat skattskyldiga fysiska personer (4 kap. 2 § IL).
I några avseenden gäller särskilda regler för dödsbon:
Om en privatbostad övergått till en ny ägare som är en fysisk person genom arv, testamente eller bodelning och bostaden inte längre ska räknas som privatbostad kan tröghetsregeln i 2 kap. 11 § IL tillämpas. Detta innebär att bostaden för den nye ägaren ändå ska räknas som privatbostad för det år som förändringen skedde och för det följande året, om den nye ägaren inte begär annat. Tröghetsregeln behandlas utförligare i avsnittet om gränsdragningen mellan privatbostads- och näringsfastighet.