Hur stor är avkastningsskatten?

Skattesatsen

Avkastningsskatten är 15 procent eller 30 procent av skatteunderlaget (9 § AvPL).

15 procent

Följande skattskyldiga betalar avkastningsskatt med 15 procent av skatteunderlaget:

• pensionsstiftelser enligt tryggandelagen
• utländska tjänstepensionsinstitut som från ett fast driftställe i Sverige meddelar avtal om tjänstepension med villkor som innebär att institutet kan likställas med en pensionsstiftelse enligt tryggandelagen
• arbetsgivare som i sin balansräkning redovisar pensionsutfästelser enligt tryggandelagen
• arbetsgivare som ingått ett avtal om tjänstepension med ett utländskt tjänstepensionsinstitut i en verksamhet som inte bedrivs från ett fast driftställe i Sverige om avtalet innehåller villkor som innebär att tjänstepensionsinstitutet kan likställas med en pensionsstiftelse enligt tryggandelagen
• innehavare av ett pensionssparkonto (IPS)
• innehavare av en utländsk kvalificerad pensionsförsäkring och en utländsk försäkring som anses vara en pensionsförsäkring enligt 58 kap. 5 § IL
• den som innehaft en utländsk kapitalpension
• innehavare av ett avtal om tjänstepension med ett utländskt tjänstepensionsinstitut i en verksamhet som inte bedrivs från ett fast driftställe i Sverige under förutsättning att avtalet är jämförbart med en pensionsförsäkring.

30 procent

Följande skattskyldiga betalar avkastningsskatt med 30 procent av skatteunderlaget:

• den som innehaft en utländsk kapitalförsäkring
• den som innehaft ett avtal om tjänstepension med ett utländskt tjänstepensionsinstitut i en verksamhet som inte bedrivs från ett fast driftställe i Sverige under förutsättning att avtalet är jämförbart med en kapitalförsäkring
• svenska företag som tillhandahåller PEPP-produkter och utländska företag som tillhandhåller PEPP-produkter i en verksamhet som bedrivs från fast driftställe i Sverige
• den som innehaft en utländsk PEPP-produkt.

Undantag gäller för innehavare av en utländsk kapitalförsäkring som skattemässigt klassificeras som en kapitalpension. En utländsk kapitalpension behandlas som en utländsk pensionsförsäkring vid uttag av avkastningsskatt (övergångsbestämmelse 2 SFS 2008:136). Om innehavaren av kapitalpensionen har betalat premier efter den 1 februari 2007 ska ett särskilt skatteunderlag beräknas i vissa fall. För ett sådant skatteunderlag är avkastningsskatten 30 procent.

15 procent eller 30 procent

Följande skattskyldiga kan betala avkastningsskatt med både 15 procent och 30 procent:

• svenska livförsäkringsföretag och utländska livförsäkringsföretag med fast driftställe i Sverige
• utländska tjänstepensionsinstitut som bedriver med försäkringsverksamhet jämförbar tjänstepensionsverksamhet från ett fast driftställe i Sverige.

För dessa skattskyldiga gäller att avkastningsskatt tas ut med 15 procent på ett skatteunderlag som avser pensionsförsäkring respektive avtal om tjänstepension som är jämförbara med en pensionsförsäkring (d.v.s. uppfyller villkoren i 58 kap. 1 a § första stycket 2 IL). Avkastningsskatt tas ut med 30 procent på ett skatteunderlag som avser kapitalförsäkringar. Skatten är 30 procent även på skatteunderlag som avser Pepp-produkter och avtal om tjänstepension som är jämförbara med en kapitalförsäkring.

Undantag gäller för skatteunderlag som avser kapitalförsäkringar som skattemässigt klassificeras som kapitalpension. Sådant kapital ska vid uttag av avkastningsskatt behandlas på samma vis som kapital som avser pensionsförsäkringar. Det vill säga skatten är 15 procent för kapital hänförligt till kapitalförsäkringar som skattemässigt klassificeras som kapitalpension (övergångsbestämmelse 2 SFS 2008:136). Om innehavaren av kapitalpensionen har betalat premier efter den 1 februari 2007 ska ett särskilt skatteunderlag beräknas i vissa fall. För ett sådant skatteunderlag är avkastningsskatten 30 procent.

När ska skattesatsen jämkas?

Skattesatsen ska jämkas i nedanstående fall.

När beskattningsåret inte är 12 månader

När beskattningsåret är längre eller kortare än 12 månader ska skattesatsen jämkas i motsvarande mån (9 § fjärde stycket AvPL).

Det är inte möjligt att jämka skattesatsen i inkomstdeklarationen utan i stället ska jämkningen ske genom att skatteunderlaget jämkas. Avkastningsskatten beräknas därefter med 15 procent alternativt 30 procent.

Exempel: förlängt räkenskapsår

En arbetsgivare som förlänger sitt räkenskapsår till 18 månader ska jämka skattesatsen om arbetsgivaren har redovisat avsättningar i balansräkningen enligt tryggandelagen. En sådan jämkning sker på så vis att det framräknade skatteunderlaget multipliceras med 18/12.

Undantag: beskattningsår som alltid är kalenderår

Beskattningsåret för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 6–10 AvPL är dock alltid kalenderår (12 § andra stycket AvPL). Det innebär att sådana skattskyldiga inte ska jämka skattesatsen även om den skattskyldigas beskattningsår enligt inkomstskattelagen är ett annat än kalenderår.

Exempel: beskattningsår som alltid är kalenderår

Vid överlåtelse av en utländsk pensionsförsäkring eller en utländsk kapitalförsäkring ska den skattskyldiga innehavaren inte jämka skattesatsen med anledning av att försäkringen endast innehafts en del av året. Beskattningsåret är alltid kalenderåret för sådana försäkringar (12 § AvPL).

Vid fusion mellan två arbetsgivare med olika beskattningsår

Vid en kvalificerad fusion mellan två arbetsgivare som redovisar pensionsutfästelser i balansräkningen enligt tryggandelagen inträder det övertagande företaget i det överlåtande företagets skattemässiga situation – se skattskyldigheten för Arbetsgivare med en avsättning i balansräkningen. Beskattningsåren kan för det överlåtande och det övertagande företaget vara olika vilket innebär att en jämkning av skattesatsen enligt Skatteverket då måste göras för beskattningsår som inte är 12 månader.

Vid avskattning

Om hela behållningen på ett pensionssparkonto (IPS) har avskattats enligt 58 kap. 33 § IL ska skattesatsen jämkas (9 § fjärde stycket 1 AvPL).

Jämning ska också ske om kapitalet som är hänförligt till en pensionsförsäkring har avskattats enligt 58 kap. 19 eller 19 a § IL eller 5 § första stycket 6, 6 a eller 7 SINK. Vid en sådan avskattning byter pensionsförsäkringen karaktär och anses därefter vara en kapitalförsäkring. Det innebär att en innehavare av en sådan försäkring blir skattskyldig både för en pensionsförsäkring och för en kapitalförsäkring det år avskattningen sker. För att inte detta ska leda till dubbelbeskattning ska skattesatserna jämkas (9 § fjärde stycket 2 och 3 AvPL).

Vid beståndsöverlåtelse och fusion mellan ett företag som är skattskyldigt och ett som inte är det

Om ett försäkringsbestånd överlåts helt eller delvis (en beståndsöverlåtelse) från ett livförsäkringsföretag som är skattskyldigt till avkastningsskatt till ett företag som inte är det, ska det överlåtande livförsäkringsföretaget betala avkastningsskatt för den del av året som företaget har innehaft försäkringsbeståndet. Skattesatsen ska då jämkas i motsvarande mån (9 § sjätte stycket AvPL). Detsamma gäller vid överlåtelse genom en fusion mellan ett livförsäkringsföretag som är skattskyldigt till avkastningsskatt och ett som inte är det.

Bestämmelsen blir aktuell vid en beståndsöverlåtelse till eller en fusion med ett livförsäkringsföretag som inte bedriver sin verksamhet från ett fast driftställe i Sverige. Efter en sådan överlåtelse eller fusion blir istället innehavarna av försäkringarna skattskyldiga till avkastningsskatt. Skattesatsen ska då jämkas med hänsyn till den tid som innehavarna varit skattskyldiga under kalenderåret (9 § sjunde stycket AvPL).

För en arbetsgivare med avsättning i balansräkningen

Skattesatsen ska jämkas för en arbetsgivare som vid ingången av beskattningsåret redovisar pensionsutfästelser i balansräkningen enligt tryggandelagen, om avsättningen helt upplöses under beskattningsåret (9 § fjärde stycket 1 AvPL). En sådan jämkning kan t.ex. vara aktuell om en arbetsgivare byter tryggandeform för utfästa pensioner som tidigare tryggats i balansräkningen enligt tryggandelagen.

En annan situation när hela avsättningen kan komma att lösas upp och jämkning därför ska ske är om arbetsgivaren överlåter samtliga pensionsutfästelser som är tryggade i balansräkningen enligt tryggandelagen. Jämkningen får till följd att avkastningsskatten helt faller bort till den del den belöper på tiden efter att avsättningen lösts upp. Om den som övertar pensionsutfästelserna tryggar dem i balansräkningen enligt tryggandelagen kommer avsättningen ligga med i underlaget för avkastningsskatt hos övertagaren först året efter pensionsutfästelserna övertogs.

Exempel på när jämkning inte ska ske

I vissa fall kan ett pensionssparkonto (IPS) avslutas i förtid enligt bestämmelserna i 58 kap. 32 § IL. I dessa fall ska skattesatsen inte jämkas.