Efterlevande sambo

Samboegendom – sambors gemensamma bostad och bohag

Det är endast sambors gemensamma bostad och bohag som omfattas av sambolagen (2003:376). Lagen innehåller definitioner av vad som är ett samboförhållande (1 § sambolagen) och när ett samboförhållande ska anses ha upphört (2 § sambolagen).

Samboegendom är sambors gemensamma bostad och bohag om egendomen har förvärvats för gemensam användning (3 § sambolagen). Om bostaden eller bohaget inte har förvärvats för gemensam användning ingår egendomen inte i samboegendomen.

Om en bodelning enligt sambolagen ska ske, ingår endast samboegendom i bodelningen.

Exempel: egendom som inte är samboegendom

En bostadsrätt som båda samborna bor i, men som den ena av dem ägde redan innan samboförhållandet uppstod är inte samboegendom.

Samboavtal om bodelningen

Sambor, eller blivande sambor, kan avtala om att bodelning inte ska ske eller att viss egendom inte ska ingå i bodelningen (9 § första stycket sambolagen). Avtalet ska vara skriftligt och undertecknat av båda samborna. Ett samboavtal kan inte lämnas till någon myndighet för registrering. Om avtalet innebär att bodelning inte ska ske, kan den efterlevande sambon inte begära bodelning vid dödsfallet.

Begära bodelning

När en sambo avlider ska en bodelning göras om den efterlevande sambon begär det, förutsatt att sambolagen inte avtalats bort (8 § första stycket sambolagen). En begäran om bodelning ska framställas senast vid bouppteckningsförrättningen (8 § andra stycket sambolagen). Det innebär att en efterlevande sambo som har rätt till bodelning i vart fall fram till bouppteckningsförrättningen anses vara dödsbodelägare. Om sambon begär bodelning är sambon dödsbodelägare även fortsättningsvis. Om den efterlevande sambon har begärt bodelning ska hens samboegendom antecknas i bouppteckningen (20 kap. 4 § tredje stycket ÄB).

Om den efterlevande sambon har begärt bodelning bör detta framgå av bouppteckningen genom att en handling bifogas eller att den efterlevande sambon intygar i bouppteckningen att begäran har skett.

Det är endast den efterlevande sambon som kan begära bodelning. Den avlidnas arvingar kan inte begära bodelning (18 första stycket sambolagen).

Förverkad rätt att begära bodelning

En efterlevande sambo kan förverka sin rätt att begära bodelning i vissa situationer, t.ex. om den ena sambon genom brott uppsåtligen orsakat den andra sambons död (18 § tredje stycket sambolagen samt 15 kap. 1 och 3 §§ ÄB).

Lilla basbeloppsregeln – en bodelningsregel

Den s.k. lilla basbeloppsregeln finns i 18 § andra stycket sambolagen. Regeln gäller endast vid en sambos död. Den innebär att den efterlevande sambon ska få så mycket av samboegendomen att det motsvarar två prisbasbelopp. Man tar inte hänsyn till sambons övriga egendom.

Lilla basbeloppsregeln gäller endast till förmån för den efterlevande sambon. Regeln är tvingande och behöver inte åberopas av den efterlevande sambon för att tillämpas. Däremot krävs det att en bodelning ska göras, vilket innebär att den efterlevande sambon måste begära bodelning.

Lilla basbeloppsregeln är inte tillämplig om en av samborna avlider efter det att samboförhållandet upphört, men innan bodelningen ägt rum.

Lilla basbeloppsregeln är en bodelningsregel. Det innebär att den efterlevande sambon får egendomen med full äganderätt.