Utdelning från dödsbo efter begränsat skattskyldig person

Vad är ett dödsbo?

Skatteverket anser att endast juridiska personer kan vara dödsbon enligt inkomstskattelagen.

I arvssituationer där mer än ett land berörs måste man börja med att avgöra om det har uppkommit ett dödsbo i något av länderna. Det kan uppkomma dödsbon i fler än ett land efter en och samma avlidna person.

Om det finns ett eller flera dödsbon är dödsbodelägarna inte skattskyldiga i Sverige för dödsboets inkomster. Det är i stället dödsboet som är skattskyldigt enligt 4 kap. 1, 2 eller 3 § IL beroende på om det gäller dödsåret eller senare år och om den avlidna var obegränsat eller begränsat skattskyldig.

Utdelning från dödsbo

Beskattning under dödsåret

Om en avliden har efterlämnat ett eller flera dödsbon, i Sverige eller utomlands, sker beskattningen enligt IL av dessa under dödsåret som om den avlidna levt hela året (4 kap. 1 § IL). Beskattningen sker utifrån om den avlidna var obegränsat eller begränsat skattskyldig vid dödsfallet. Någon beskattning av dödsbodelägarna för dödsboets inkomster sker inte under detta år.

Beskattning efter dödsåret

Enligt IL ska det som delas eller skiftas ut till obegränsat skattskyldiga tas upp om utdelningen eller utskiftningen avser inkomst i ett dödsbo efter någon som var begränsat skattskyldig vid dödsfallet. Detta gäller dock inte till den del dödsboet är skattskyldigt i Sverige för inkomsten (42 kap. 23 § IL).

Lagtexten är otydlig på så sätt att utskiftning av arv, det vill säga den avlidnes tillgångar vid dödsfallet, inte ska beskattas (8 kap. 2 § första stycket IL). Det är endast utdelning av dödsboets inkomster som ska beskattas. Det gäller oavsett i vilket land dödsboet finns.

Beskattningstidpunkten är när utdelningen kan disponeras av dödsbodelägaren (41 kap. 8 § IL).

Om dödsboet är ett skattesubjekt i en utländsk stat beskattas dödsboet där för sina inkomster. Om dödsboet i sin tur delar ut sitt överskott till dödsbodelägare som ska beskattas enligt IL för utdelning från dödsboet, är den skattepliktiga utdelningen nettot efter den utländska skatt dödsboet har betalat på det utbetalade beloppet (RSV/FB Dt 1985:13).

Skatteverket anser att i de fall förutsättningarna för uttagsbeskattning av ett dödsbo är uppfyllda i samband med ett arvskifte, ska endast dessa regler tillämpas och det ska inte ske någon utdelningsbeskattning av dödsbodelägaren.

Exempel: utdelning

Ett dödsbo efter en begränsat skattskyldig person får avkastning på dödsboets tillgångar med 1 000 och betalar skatt i utlandet med 300. Dödsboet delar ut 700 till obegränsat skattskyldiga dödsbodelägare som tar upp inkomsten till beskattning i Sverige som utdelning i inkomstslaget kapital.

Gränsdragning mellan utskiftning av arv och utdelning

Utdelning till en obegränsat skattskyldig dödsbodelägare ska beskattas enligt 42 kap. 23 § IL oavsett om den lämnas vid enstaka tillfällen, kontinuerligt eller i samband med ett totalt skifte av dödsboet. Om även de tillgångar som fanns redan vid dödsfallet delas ut till dödsbodelägarna är denna del inte skattepliktig eftersom den utgör utskiftning av arv (8 kap. 2 § första stycket IL). Om både sådana tillgångar och inkomster som dödsboet haft delas ut måste en uppdelning göras mellan vad som ska behandlas som skattepliktig utdelning respektive skattefri utskiftning.

Högsta förvaltningsdomstolen har prövat om vissa utbetalningar till i Sverige bosatta dödsbodelägare, vid ett totalt skifte av ett dödsbo efter en begränsat skattskyldig, var skattepliktig utdelning eller skattefri utskiftning. Domstolen ansåg att det var skattepliktig utdelning till den del det gällde löpande avkastning och kapitalvinst på värdepapper samt ränta på banktillgodohavanden som dödsboet hade uppburit (RÅ 1974 A 1607). I avgörandet sägs ingenting om hur stor del av en utdelad kapitalvinst som ska behandlas som utskiftning respektive utdelning. Dåvarande riksskattenämnden har dock tagit ställning till detta (RSV/FB Dt 1985:13). Ett belopp motsvarande de sålda aktiernas värde på dödsdagen ansågs som skattefri utskiftning och överskjutande belopp som skattepliktig utdelning. Detta förhandsbesked överklagades inte varför Högsta förvaltningsdomstolen inte har tagit ställning i frågan.

Om en dödsbodelägare har köpt egendom av dödsboet innan detta har skiftats kan frågan uppkomma om förvärvet ska behandlas som delvis köp och delvis arv.

Exempel: utdelning och utskiftning

I ett dödsbo efter en begränsat skattskyldig person finns bland annat aktier. Dessa säljs under beskattningsåret för 2 000. Hela ersättningen delas ut till dödsbodelägare i Sverige. Marknadsvärdet vid dödsfallet var 1 500 och detta belopp ses som skattefri utskiftning av arv. De överskjutande 500 (2 000 – 1 500) är skattepliktig utdelning.

Utdelning ska inte tas upp i vissa fall

Ett dödsbo efter en begränsat skattskyldig person är skattskyldigt för bland annat inkomst från ett fast driftställe eller en fastighet i Sverige (4 kap 3 § och 6 kap. 11 § IL). Det gäller oavsett om dödsboet är en svensk eller en utländsk juridisk person. En obegränsat skattskyldig dödsbodelägare ska inte ta upp utdelning som kommer från inkomst som dödsboet ska beskattas för i Sverige (42 kap. 23 § IL). Den utdelning delägaren får ska i första hand anses komma från den inkomst som dödsboet beskattas för i Sverige.

Att dödsboet har betalat svensk kupongskatt på utdelning räknas inte som att dödsboet har beskattas i Sverige för denna inkomst vid tillämpningen av 42 kap. 23 § IL. En dödsbodelägare ska dock beskattas endast för det belopp som återstår efter att dödsboet betalat den kupongskatt och de förvaltningskostnader som är hänförliga till utdelningen (RSV/FB Dt 1985:13).

Exempel: all utdelning ska inte tas upp

Ett dödsbo efter en begränsat skattskyldig person har fyra delägare varav en är obegränsat skattskyldig i Sverige. Under beskattningsåret har dödsboet haft följande inkomster och utgifter.

Inkomst från en fastighet i Sverige	+10 000
Ränteinkomster från en utländsk bank	+20 000
Allmänna omkostnader	- 5 000
Överskott	+25 000

Dödsboet behåller 3 000 kr och delar ut 22 000 kr till delägarna. Eftersom dödsboet är skattskyldigt för inkomsten av fastigheten i Sverige ska den totala utdelningen minskas med denna inkomst och den svenska dödsbodelägaren beskattas endast för sin andel av den resterande utdelningen, det vill säga 3 000 kr ([22 000 - 10 000]/4).

Beskattning när dödsbo saknas

Om det är fråga om en utländsk dödsboliknande företeelse som inte är en utländsk juridisk person och därför inte är ett dödsbo i IL:s mening, måste det bedömas vem som ska ses som ägare till den avlidnas efterlämnade tillgångar. I många fall blir arvingarna redan i och med dödsfallet ägare till tillgångarna och därmed skattskyldiga för inkomster som härrör från deras respektive andelar i dessa tillgångar. I ett sådant fall får arvingen en inkomst direkt från inkomstkällan (t.ex. utdelning på aktier eller hyresinkomster från en uthyrd fastighet) och inte i form av utdelning från ett dödsbo. En obegränsat skattskyldig arvinge respektive en begränsat skattskyldig arvinge är då skattskyldig i Sverige enligt vanliga regler för obegränsat respektive begränsat skattskyldiga fysiska personer. Det spelar ingen roll om arvingen får inkomsterna under dödsåret eller senare.

Kompletterande information

Du kan läsa mer på andra sidor i Rättslig vägledning om hur ett dödsbo efter en obegränsat skattskyldig person respektive ett dödsbo efter en begränsat skattskyldig person beskattas.