Inkomstskattelagens regler om beräkning av inkomst från fast driftställe

Inkomstskattelagens regler om näringsverksamhet

Beskattningsrätten till inkomst av näringsverksamhet från fast driftställe som utländska företag bedriver i Sverige framgår av 3 kap. 18 § första stycket 3 IL och 6 kap. 11 § första stycket 1 IL. Det finns däremot inga särskilda bestämmelser i IL för hur inkomstberäkningen i ett fast driftställe ska gå till. Om inget annat anges i lagtexten används samma regler för beskattning av näringsverksamhet, oavsett om det gäller en begränsat eller en obegränsat skattskyldig persons näringsverksamhet i Sverige. För utländska juridiska personer används bestämmelserna för juridiska personer. I vissa fall har det betydelse om fråga är om ett utländskt bolag. I första hand ska svenska allmänna regler i IL tillämpas. Beräkningen får dock inte stå i strid med bestämmelserna i det tillämpliga skatteavtalet.

En eller flera näringsverksamheter?

All näringsverksamhet som bedrivs av en juridisk person räknas som en enda näringsverksamhet (14 kap. 10 § IL). Detta gäller även ett utländskt företag som är en utländsk juridisk person och som har flera fasta driftställen i Sverige.

All näringsverksamhet som en utländsk enskild näringsidkare som är begränsat skattskyldig bedriver från ett eller flera fasta driftställen i Sverige räknas också som en enda näringsverksamhet (14 kap. 12 § IL), se även Avgränsning av inkomstslaget näringsverksamhet.

Endast utländska företags inkomster från fast driftställe kan beskattas i Sverige

Det är enbart inkomster från den verksamhet som bedrivs i det fasta driftstället som kan beskattas i Sverige. Högsta förvaltningsdomstolen har prövat uttrycket ”hänför sig till” utifrån en tillämpning av motsvarande lydelse i skatteavtalet med USA. En försäkringsersättning som utbetalades två år efter att det fasta driftstället upphörde ansågs hänförlig till det fasta driftstället (RÅ 1993 ref. 29).

Skatteverket anser att sjukpenning som betalas ut till en begränsat skattskyldig enskild näringsidkare utan fast driftställe i Sverige inte kan beskattas här (Skatteverkets ställningstagande Beskattning av sjukpenning pga. näringsverksamhet som betalas ut till begränsat skattskyldig person).

Beräkningen av resultatet av näringsverksamhet ska ske enligt grunderna i 14 kap. IL. Det innebär att inkomst från fast driftställe ska beräknas enligt bokföringsmässiga grunder och god redovisningssed när inget annat är särskilt föreskrivet i lag (14 kap. 2 § första och andra stycket IL). Att inkomsten för ett fast driftställe ska beräknas med utgångspunkt i det fasta driftställets resultaträkning och inte efter någon schablonmässig fördelning av företagets totala inkomst framgår av praxis (RÅ 1971 ref. 50). Skatteverket är dock inte bunden av det fasta driftställets bokföring utan får pröva om en viss intäkt bör hänföras till det fasta driftstället eller huvudkontoret (prop. 1955:87 s. 64).

Avgränsning av inkomst som hör till det fasta driftstället sker genom vinstallokering och de allmänna principer som kommer till uttryck i OECD:s vinstallokeringsrapporter. Vinstallokering ska ske även när beskattningsrätten enligt intern rätt ska fastställas.

Kravet på att inkomsten ska vara hänförlig till det fasta driftstället innebär att en avgränsning måste ske i förhållande till annan verksamhet som det utländska företaget bedriver i hemlandet eller annat land. Vid det fasta driftställets mellanhavanden med huvudkontoret ska inkomsten beräknas som om det fasta driftstället utgör ett fristående företag (RÅ 1971 ref. 50 och RÅ 1998 not. 229).

Om det utländska företaget bedriver verksamhet från ett fast driftställe i Sverige men även annan verksamhet i Sverige som inte sker från en stadigvarande plats kan endast inkomsten som hör till det fasta driftstället beskattas i Sverige.

Exempel: utländskt företag som bedriver en verksamhet i Sverige från fast driftställe och en annan verksamhet som inte utgör fast driftställe

Ett utländskt företag bedriver restaurangverksamhet från en hyrd lokal i Sverige sedan flera år. Restaurangverksamheten utgör ett fast driftställe enligt 2 kap. 29 § IL. Inkomsten från det fasta driftstället under år X uppgår till 50.

Det utländska företaget har också en foodtruck som under två månader på sommaren år X åker runt på olika semesterorter i södra Sverige och säljer lunch, dryck och glass till de hungriga badgästerna. Efter två månader åker foodtrucken vidare i Europa för att sedan återvända till sitt hemland. Foodtruckverksamheten utgör inte ett fast driftställe enligt 2 kap. 29 § IL. Under de två månaderna i Sverige år X har verksamheten genererat en inkomst om 150.

Sverige har endast rätt att beskatta det utländska företagets inkomst från fast driftställe. Därför är det endast det utländska företagets inkomst från restaurangverksamheten om 50 som får beskattas i Sverige.

Korrigeringsregeln är inte tillämplig på felaktig prissättning mellan det fasta driftstället och huvudkontoret

I Sverige tillämpas den s.k. korrigeringsregeln i 14 kap. 19 § IL vid korrigering av resultat som blivit för lågt på grund av oriktig prissättning mellan företag i intressegemenskap. Ett företags huvudkontor och ett fast driftställe är olika delar av samma företag. Korrigeringsregeln ska därför inte tillämpas på mellanhavanden mellan utländska företag och deras svenska fasta driftställen. Huvudkontoret och det fasta driftstället är delar av samma juridiska person och kan därför inte ingå avtal med sig själv. Inkomsten för det fasta driftstället beräknas genom att det görs en korrekt vinstallokering.

När verksamhet i ett fast driftställe påbörjas eller skattskyldighet inträder

En verksamhet i ett fast driftställe kan behöva t.ex. maskiner eller inventarier. Eftersom det utländska företaget och dess fasta driftställe är samma juridiska person kan en civilrättslig äganderättsövergång av t.ex. inventarier mellan huvudkontoret och det fasta driftstället inte ske. Bestämmelser om hur man ska beräkna anskaffnings­värde och anskaffningsutgift när ett utländskt företag överför tillgångar från en verksamhet i utlandet till ett fast driftställe i Sverige, eller när ett skatteavtal ändras och en utländsk inkomst efter ändringen blir skattepliktig i Sverige, finns i reglerna om beskattningsinträde (20 a kap. IL).

När verksamhet i ett fast driftställe avvecklas eller skattskyldighet upphör

En avveckling av ett fast driftställe kan föranleda att skillnaden mellan marknadspriset och det bokförda värdet ska uttagsbeskattas (22 kap. 5 och 7 §§ IL). Uttagsbeskattning ska ske och avdrag för avsättningar till periodiseringsfond och ersättningsfond ska återföras när ett utländskt företag lägger ned ett fast driftställe i Sverige och flyttar tillgångarna till annat land. Med tillämpning första gången för beskattningsår som börjar efter 31 december 2019 ska avdrag dock inte återföras om skattskyldigheten upphör på grund av att näringsverksamheten förs över till en stat inom EES (30 kap. 8–10 §§ andra stycket IL samt 31 kap. 20 § andra stycket IL).

Om ett fast driftställes verksamhet lagts ned anser Skatteverket att avdrag för inrullat underskott inte kan medges när ny verksamhet startas ett senare år. Skulle det utländska företaget även ha andra inkomster som är skattepliktiga i Sverige, t.ex. inkomst från en näringsfastighet i Sverige, finns inget hinder mot att rulla underskottet vidare även om verksamheten vid det fasta driftstället läggs ned. Företaget är i sådant fall kontinuerligt skattskyldig för inkomst av näringsverksamhet i Sverige.