Permanent uppehållsrätt

Vad innebär permanent uppehållsrätt?

Permanent uppehållsrätt innebär att en person som är EES-medborgare eller som är eller varit familjemedlem till en EES-medborgare får uppehålla sig i Sverige utan att villkoren i 3 a kap. 3–4 §§ UtlL behöver vara uppfyllda. Personens permanenta uppehållsrätt inträder under vissa förutsättningar efter en laglig vistelse i Sverige utan avbrott under minst fem år (3 a kap. 6–7 §§ UtlL) och den upphör endast om personen vistas utanför Sverige i mer än två på varandra följande år (3 a kap. 9 § UtlL).

Personen måste uppfylla villkoren för uppehållsrätt under hela den femåriga vistelsetiden för att få permanent uppehållsrätt (MIG 2012:10). Om personen under femårsperioden har vistats i Sverige på ett förvisso lagligt sätt, men på ett sätt som inte har uppfyllt villkoren för uppehållsrätt, har personen inte uppfyllt kravet på laglig vistelse och hen har därför inte permanent uppehållsrätt (C424/10 och C425/10 punkterna 46–47). Det kan exempelvis vara när personen under hela eller delar av femårsperioden vistats i Sverige med uppehållstillstånd.

Permanent uppehållsrätt för EES-medborgare

En EES-medborgare har uppehållsrätt på denna grund om hen har vistats lagligt i Sverige med uppehållsrätt utan avbrott i fem år (3 a kap. 6 § UtlL).

EES-medborgaren kan ansöka hos Migrationsverket om att få ett intyg om att personen har permanent uppehållsrätt (3 a kap. 12 a § 1 UtlL).

Tillfälliga vistelser utanför Sverige

EES-medborgaren ska enligt 3 a kap. 8 § UtlL anses ha vistats i Sverige utan avbrott, trots att hen vistats utomlands under femårsperioden, i något av följande fall:

• Om EES-medborgaren tillfälligt har vistats utanför Sverige och den sammanlagda vistelsetiden inte överstiger sex månader per år.
• Om vistelsen utanför Sverige har skett på grund av obligatorisk militärtjänstgöring.
• Om EES-medborgaren har vistats utanför Sverige under en sammanhållen period om högst tolv månader på grund av graviditet och förlossning, allvarlig sjukdom, studier eller yrkesutbildning, utstationering på grund av arbete i ett annat land eller om det annars finns särskilda skäl. Särskilda skäl kan föreligga om vistelsen utanför landet beror på omständigheter som personen själv inte kunnat råda över (prop. 2005/06:77 s. 186).

Samma bedömning gäller oavsett om EES-medborgaren har primär eller sekundär uppehållsrätt.

Permanent uppehållsrätt för familjemedlemmar som inte är EES-medborgare

En familjemedlem till en EES-medborgare med uppehållsrätt som inte själv är EES-medborgare (tredjelandsmedborgare) kan ha permanent uppehållsrätt om denne har vistats lagligt i Sverige under minst fem år utan avbrott tillsammans med EES-medborgaren (3 a kap. 7 § UtlL).

Perioder under vilka en familjemedlem som inte själv är EES-medborgare avtjänar fängelsestraff kan dock inte beaktas i syfte att personen ska förvärva permanent uppehållsrätt (C-378/12).

Familjemedlemmen som är tredjelandsmedborgare kan ansöka om ett permanent uppehållskort hos Migrationsverket (3 a kap. 12 a § 3 UtlL).

Tillfälliga vistelser utanför Sverige

Tredjelandsmedborgaren ska på samma sätt som en EES-medborgare anses ha vistats i Sverige utan avbrott även om hen vistats utomlands i de fall som följer av 3 a kap. 8 § UtlL.

Upphörande av permanent uppehållsrätt

Personens permanenta uppehållsrätt kan endast upphöra efter en utlandsvistelse som är längre än en sammanhängande tid om mer än två år (3 a kap. 9 § UtlL).

När folkbokför Skatteverket en person som har permanent uppehållsrätt?

Skatteverket ska folkbokföra en person som har permanent uppehållsrätt om det kan antas att personen kommer att vara bosatt i Sverige under minst ett år (3 § FOL). När en person flyttar tillbaka till Sverige från utlandet ska Skatteverket vid prövningen av personens folkbokföring kontrollera att personens eventuella permanenta uppehållsrätt inte har upphört genom utlandsvistelsen.