OBS: Detta är utgåva 2024.1. Visa senaste utgåvan.

Om en registrerad lider skada till följd av att Skatteverket behandlar hens personuppgifter felaktigt, kan det medföra att verket blir skadeståndsskyldig. Den registrerade har även möjlighet att få vissa av Skatteverkets beslut prövade i en allmän förvaltningsdomstol. Skatteverket har också möjlighet att överklaga Integritetsskyddsmyndighetens beslut som angår verket.

Skadestånd – den registrerades rätt till ersättning

Om Skatteverket behandlar personuppgifter i strid med brottsdatalagen och behandlingen orsakar den registrerade skada eller kränker den personliga integriteten, ska Skatteverket ersätta den registrerade (7 kap. 1 § BDL).

Rätten att överklaga Skatteverkets beslut

Registrerade personer har rätt att överklaga Skatteverkets beslut

  • om den registrerades rättigheter enligt brottsdatalagen
  • om att avslå en begäran om information om personuppgiftsbehandling på grund av sekretess.

Beslut om den registrerades rättigheter enligt brottsdatalagen

Registrerade personer har rätt att överklaga Skatteverkets beslut som gäller deras rättigheter som registrerade. Rätten att överklaga och rätten att klaga till Integritetsskyddsmyndigheten är två skilda förfaranden som inte utesluter varandra. Den registrerade personen kan välja att utnyttja båda rättigheterna samtidigt.

Beslut som har meddelats av Skatteverket på begäran av den registrerade om rättelse, komplettering, radering eller begränsning av behandlingen kan överklagas till en allmän förvaltningsdomstol (7 kap. 2 § BDL).

Den registrerade kan, enligt 7 kap. 2 § BDL även överklaga Skatteverkets beslut om

  • att inte lämna ut information på begäran av den registrerade i enlighet med 4 kap. 3 § BDL
  • att ta ut avgift för att lämna sådan information
  • att inte medge prövning på nytt av ett automatiserat beslut.

Om ett beslut ska överklagas till kammarrätten krävs prövningstillstånd.

Andra beslut enligt brottsdatalagen än de som anges ovan kan en registrerad inte överklaga (7 kap. 4 § BDL). Beslut som meddelas av regeringen, Högsta domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen eller JO kan inte överklagas (7 kap. 2 § BDL).

Beslut om att avslå en begäran om information om personuppgiftsbehandling på grund av sekretess

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att ett beslut om att avslå en begäran om information om personuppgiftsbehandling på grund av sekretess ska överklagas enligt den ordning som anvisas i OSL (HFD 2014 ref. 55 och HFD 2022 not. 11). Enligt den ordningen ska ett avslagsbeslut överklagas till kammarrätten som första domstolsinstans.

Om Skatteverket inte lämnar ut uppgifter i enlighet med 4 kap. 5 § första stycket BDL görs det för att Skatteverket bedömt att uppgifterna omfattas av sekretess enligt någon av bestämmelserna i OSL. I sådant fall gäller inte 4 kap. 3 § BDL. Om avslagsbeslutet innebär att en allmän handling i sin helhet inte lämnas ut till den enskilda kan det överklagas enligt den ordning som framgår av 6 kap. 8 § OSL. Det innebär att beslut överklagas till kammarrätten.

Rätten att överklaga Integritetsskyddsmyndighetens beslut

Integritetsskyddsmyndighetens beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol (7 kap. 3 § BDL). Det är den beslutet riktas mot som har rätt att överklaga tillsynsmyndighetens beslut. I ett tillsynsärende kommer det oftast att vara den personuppgiftsansvarige eller ett personuppgiftsbiträde. När det gäller avslag på begäran om kontroll av om viss behandling är författningsenlig berörs den registrerade som har begärt kontrollen (prop. 2017/18:232 s. 354).

Om ett beslut ska överklagas till kammarrätten krävs prövningstillstånd.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • HFD 2014 ref. 55 [1]
  • HFD 2022 not. 11 [1]

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 2017/18:232 Brottsdatalag [1]